Kartläggning – och sedan?

Inger Rålenius är kurator och rådgivare vid Skrivknuten hos Dyslexiförbundet och har i enskilda samtal såväl som i grupp mött många förtvivlade barn, föräldrar och pedagoger som inte till fullo förstår vad dyslexi är och innebär. Mycket handlar om en uppgivenhet inför det beteende av undvikande som många elever tar till när alltför många skolsituationer blir dem övermäktiga då läsning och skrivning inte fungerar. Beskrivningar som: ”han vill inte” eller ”hon vägrar försöka” handlar ofta om elever som inte har någon bättre strategi att hantera sin situation på.

– Det viktigaste man som pedagog eller elevhälsopersonal kan göra är att bekräfta eleven genom att förklara vad dyslexi är och berätta vilket stöd som finns, säger Inger Rålenius och hon vet vad hon pratar om.

Vidare studier
Själv var hon 27 år innan hon insåg att de ledsna känslor av hopplöshet hon haft genom hela skoltiden berodde på dyslexi. Hon tog sig igenom grundskola och gymnasium innan hon förstod att hon inte var dum i huvudet. I stället kompenserade hon ett trassligt läsandet och skrivande med att lyssna, fråga och vara trevlig. Det var först när en lärare på komvux förklarade vad läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi var som hon började förstå. Då kunde hon också ta emot stöd och upptäckte framförallt vad talböcker kunde ge.

– Jag och många med mig har svårt att se ordbilden som en representation i huvudet och försöker i stället ljuda vilket många gånger blir fel, förklarar hon.

Själv hade hon turen att möta engagerade människor på Skrivknuten som kunde berätta om studievägar och stöd med den tidens talböcker och talsyntes. Under vidare studier på komvux och universitet provade sig Inger Rålenius fram med olika verktyg och började hålla föredrag om sina erfarenheter.

– Det var en fantastisk känsla att gå från att tänka på allt jag inte kunde till att kunna välja vad jag ville göra!

Hon utbildade sig till socionom och kurator och de två år hon tänkt sig som efterträdare till den som då var ansvarig på Skrivknuten har blivit till 23 år där hon förutom rådgivning och studiebesök också tar emot personer för samtal, enskilt eller i grupp.

– Först när man på djupet förstår vad dyslexi kan innebära går det att erbjuda stöd och alternativa verktyg, säger hon.

Tre råd
De råd hon vill ge den skolkurator och/eller skolsköterska som möter elever med dyslexi är därför tre. Först handlar det om att förklara vad dyslexi är, hur det fungerar och vilka slags beteenden det kan resultera i när man själv och omgivningen inte förstår.

– Då kan man också bli av med skammen det innebär att vara ”en som inte kan”.

Nästa steg handlar om att prata om möjligheter, vilka verktyg som finns för den som exempelvis ska läsa med öronen i stället för med ögonen. Till sist menar Inger Rålenius att man måste vara införstådd med vilka rättigheter eleven har, när det kommer till exempelvis alternativa verktyg och hjälpmedel. Inte minst vid provtillfällen och examinationer.

– Elevhälsan måste ha rätt kunskap för att kunna stötta de här eleverna, säger Inger Rålenius som hört många elever berätta om hur vuxna de möter i skolan inte verkar veta så mycket. Inte minst när det kommer till alternativa digitala verktyg.

Vad händer sedan?
Det finns en mängd olika sätt att med screening och kartläggning ringa in vilka barn som kan ha läs- och skrivsvårigheter, men Inger Rålenius efterlyser större medvetenhet kring vad skolan behöver göra sedan. Hon hänvisar till en undersökning Demoskop gjorde på uppdrag av Dyslexiförbundet för fyra år sedan och som visade att bara 22 procent av alla tillfrågade skolor hade en plan för hur de ska gå vidare vid upptäckt av en elev med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

– Om man ens hittar de här barnen så vet man alltså inte alltid vad man ska göra för dem och det är mycket allvarligt, menar Inger Rålenius.

Tips och inspiration

Skrivknuten

Skrivknuten bedriver rådgivnings-, informations- och utvecklingsverksamhet som vänder sig till allmänhet och skola. De hör till Dyslexiförbundet som samlar personer med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi, personer med matematiksvårigheter, deras anhöriga, föräldrar och andra intresserade. Förbundet har runt 8 000 medlemmar i cirka 60 föreningar runt landet. Man arbetar med rådgivning och stöd, informationsverksamhet, intressepolitik och påverkansarbete samt ger ut tidningen Läs & Skriv. Läs mer: www.dyslexi.org/skrivknuten

Dyslexiföreningen är en yrkesförening för lärare, specialpedagoger, logopeder, läkare och psykologer. Läs mer: www.dyslexiforeningen.se

Svenska Dyslexistiftelsen är en ideell, tvärvetenskaplig organisation som främjar och stödjer forskning och kunskapsutveckling om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Tillsammans med Föräldraföreningen för dyslektiska barn (www.fdb.nu) har man formulerat en handlingsplan som bland annat betonar vikten av mer forskning kring läs- och skrivsvårigheter med insatser som höjer kompetensen hos såväl pedagoger som elevhälsopersonal. Inte minst när det kommer till kunskap om och användning av alternativa verktyg samt vikten av tidiga insatser. Det handlar också om att alla elever får gå igenom screening för tidig upptäckt, som följs av en handlingsplan med åtgärder och verktyg. Läs mer och ladda ner pdf:en här: www.dyslexi.org/forbundet/handlingsplan

Inger Rålenius tips

DysseAppen, framtagen av och för barn och ungdomar med dyslexi, vill inspirera till smarta strategier för lärande. Läs mer: www.fdb.nu

LegiLexi drivs av en stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig läsa under lågstadiet. Man tillhandahåller olika typer av tester, material och verktyg som utvecklats av forskare och lärare för lärare och elever. Läs mer: www.legilexi.org

Tidningen Läs & Skriv som ges ut av Dyslexiförbundet kommer ut med sex nummer per år och går att få uppläst i dator, smartphone eller surfplatta. Läs mer: www.dyslexi.org/tidningen-las-skriv

Wallin, A. & Branting, Y. (2016). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi [Elektronisk resurs]. (Ny, omarb. utg.). Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Innehåller många tips som även underlättar för elever i grundskolan.