Inspirerande matematikundervisning

Täta uppföljningar
I min undervisning har metodförmågan fått lite av en särställning. Jag är väldigt tydlig med vilka metoder eleverna ska lära sig i varje arbetsområde. Jag nivågraderar dem i en matris och hänvisar till den genom hela arbetsområdet. När jag gått igenom en ny metod så kollar jag alltid av den med ett vad jag kallar exitcard. Det görs så enkelt som möjligt – oftast brukar jag bara klippa till små lappar och skriva upp en eller två frågor på tavlan. Eleverna skriver svaren men inte sina namn. På väg ut ur klassrummet lämnar de lapparna till mig och då kan jag se hur förståelsen för metoden ser ut i gruppen. Lektionen efter brukar börja med att jag skriver upp de olika svaren jag fått till frågan på exitcarden. Det är oftast 4–6 olika svar. Sedan får eleverna diskutera i smågrupper hur de personerna som skrivit de olika svaren kan ha tänkt. Därefter får varje grupp berätta om ett av svaren. Hur kan man ha tänkt om man svarat just så? Det gör att vi får syn på fallgroparna med metoden och formulerar den ännu tydligare.

Att arbeta formativt på det här sättet kräver en flexibilitet från mig som lärare där jag inte detaljplanerar varje lektion utan i stället utformar dem efter hur det går för gruppen. Då jag bestämt vilka metoder eleverna ska kunna så blir jag inte stressad av det, jag vet ju vart vi ska nå. När metoden som vi arbetar med har satt sig brukar jag kolla av den med ett litet förhör. 

Hitta på egna uppgifter 
När jag genom mina exitcards och andra småförhör vet att alla i gruppen kan metoden vi arbetar med på grundläggande nivå brukar eleverna i grupper få hitta på egna uppgifter. Metoden i fråga ska användas för att lösa uppgiften. Det finns inte så mycket begränsningar för vad uppgifterna kan handla om utöver att jag inte vill att de använder namn från klassen eller att någon skulle kunna känna sig kränkt av uppgiften. Därför blir de ofta väldigt fantasifulla.

Ett exempel:

Beyoncé köpte världens dyraste kristallstrumpbyxor från Balenciaga. Två år senare sålde hon dem vidare till Adriana Lima för 20% mindre än originalpriset. Adriana Lima sålde dem senare till ett modemuseum i Paris för 2 000 000 kr, vilket var 50% dyrare än vad hon köpte dem för. Hur mycket betalade Beyoncé för dem? 

Uppgifterna skriver eleverna i ett gemensamt dokument och när de är klara med att konstruera sin uppgift får de lösa de andra gruppernas uppgifter. Att få leka med matematiken gör den inte bara rolig – det visar också att matematiken är formbar.

Digitala verktyg för omväxling
När eleverna börjar lessna på metoden men jag inte riktigt tycker att vi är klara med den, brukar jag ta till något digitalt quizverktyg för att lura dem att träna på uppgiften lite till. De svarar på quizen i grupper.

Digitala verktyg i alla former och på alla enheter är fortfarande rätt spännande för eleverna, förutsatt att man inte arbetar med dem hela tiden. Så ofta blir det roligt när vi jobbar digitalt. Men det är inte främst av den anledningen jag vill använda dem, det är bara en bonus. Den största vinsten är de möjligheter som de digitala verktygen ger för delning och samlande. När eleverna skriver i delade dokument eller när jag samlar ihop svar i en quiz blir olika sätt att uttrycka sig på synliga. Eleverna lär sig av varandra.

Text: Sabine Louvet
Foto: Marcus Gustafsson