DEMENSSJUKDOM OCH KOGNITIV SVIKT hos äldre

Dagens moderator Petra Tegman inledde.

Påsken 2019 fick Henrik Frenkel diagnosen lindrig minnesstörning, MCI, med trolig utveckling till Alzheimer. Ett besked som omkullkastade hela hans liv. Framför allt som det just där och då lämnades utan någon form av uppföljning eller stöd. Ett drygt år senare, i maj 2020, ändrades diagnosen till enbart kognitiv svikt. Förvirringen var total och Henrik har sedan dess arbetat för att öppna och fördjupa dialogen mellan vård och drabbade. Framför allt arbetar han för att sprida kunskap om demenssjukdomar och bemötandets betydelse.

Vilka insatser har en person med demenssjukdom rätt att få tillgång till? Hur gör vi det möjligt för personen att själv vara delaktig i sin vård och omsorg? Syftet med Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp är att göra vården och omsorgen mer jämlik och personcentrerad och man har sammanställt en checklista för hela sjukdomsförloppet.

Målet är att en person med demenssjukdom sammanhållet ska erbjudas rätt stöd och rätt insatser vid rätt tidpunkt under hela sjukdomsförloppet.

Många personer som lever med demenssjukdom och deras anhöriga upplever kommunikationen som problematisk, exempelvis kan det vara svårt att hitta och upprätthålla samtalsämnen. Men ny teknik kan förenkla livet. Inom ramen för flera olika forskningsprojekt har kommunikationsstödjande appar tagits fram och prövats i samtal med personer med demens. Apparna har visat sig vara uppskattade av såväl personer med demens som av personal och anhöriga och de har också visat sig främja kommunikationen på olika sätt.

Vård- och omsorgsboendet Trädgårdarna öppnade 2016 och är byggt för att uppmuntra utevistelse, stimulans och socialt samspel för den som har en demensdiagnos. Målet är att alla ska kunna leva livet på sina villkor i vardagen. Verksamheten utgår från en helhetssyn på allt från planering, värdegrund, processer och individuella vårdplaner.

En föreläsning om utmaningar och strategier från att starta en ny verksamhet till att nå toppresultat i de äldres och anhörigas upplevelse av boendet.

För att främja ett evidensbaserat arbetssätt är Trädgårdarna även ett akademiskt vård- och omsorgsboende.

Paus för lunch och för att röra lite på sig.

Att leva med demenssjukdom innebär olika kognitiva svårigheter som gör det knepigt att klara upp det dagliga livet både hemma och ute om inte rätt stöd finns. Med små medel skulle hela samhället kunna bli mer demensvänligt.

Det menar Wilhelmina Hoffman som ägnat hela sitt yrkesliv åt att förbättra villkoren för personer som har demens. Glädjande ser hon tecken på att attityder håller på att förändras – projektet Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar ger resultat.

Men vad är det då som gör skillnad? Nyckeln är att tänka kognition och hur svårigheter kan undvikas eller kompenseras, arbeta förebyggande och förstå betydelsen och det egna ansvaret för god kommunikation.

Tid för fika och rörelse!

Ungefär var tredje äldre person på sjukhus och äldreboenden lider av undernäring, men vi vet att mörkertalet är stort. Demenssjukdom påverkar matsituationen och kan på sikt leda till en låg aptit, tugg- och sväljsvårigheter samt viktnedgång. Men här kan du som personal verkligen göra skillnad!

Vi fick ta del av en föreläsning som gav många olika tips och knep om hur vi kan förhöja måltidssituationen och matlusten för den demenssjuke personen. Det kan vara alltifrån att laga mat och duka tillsammans, till att använda färger för att skapa intresse för måltiden eller tillföra musik för en extra dimension av välbehag och livsglädje.

Tack för den här gången och välkomna åter!