Den största utmaningen är att skapa en ödmjuk, behovsbaserad digitalisering med människan i fokus.

Jessica Arvidsson är en före detta enhetschef och utvecklingsledare som numera arbetar som biträdande skolchef. Jessica har skrivit boken Mänsklig touch – digital litteracitet inom vård och omsorg för att väcka ett intresse för digitala lösningar och få fler att se dem som ett hjälpmedel snarare än fiender som tar tid från våra vårdtagare.

Vilka är de största utmaningarna med digitalisering inom vård och omsorg? 
– Den största utmaningen är att skapa en ödmjuk, behovsbaserad digitalisering med människan i fokus. Digitaliseringen ska bygga på de behov som vård- och omsorgstagare och medarbetare har. Inte på de behov och utmaningar som personer utanför verksamheten tror att de har eller på vilken teknik som just nu är tillgänglig. Digitaliseringen behöver sätta människan, inte tekniken, i fokus. Frågan är inte vilken befintlig teknik vi kan få in i verksamheterna utan vilken teknik som kan utvecklas för att lösa människans behov. För att nå dit krävs ödmjukhet, lyhördhet, tydlighet och kreativitet från alla parter.

Jag menar att den digitala utvecklingen börjar i attityden, utvecklas i medvetenhet och kommer till liv i förmågan.

I boken tar du upp tre grundämnen som hjälper till att förstå komplexiteten i de frågor som rör den digitala utvecklingen inom vård och omsorg. Vilka är de och varför är de viktiga i detta sammanhang? 
– Jag menar att den digitala utvecklingen börjar i attityden, utvecklas i medvetenhet och kommer till liv i förmågan. Det innebär att den som förväntas delta i och bidra till den digitala utvecklingen först behöver ges möjlighet att hitta svar på frågor om varför utvecklingen behöver ske, hur den kan skapa värde och hur den kan underlätta i vardagen. Därefter är det läge att diskutera vad utvecklingen kan innebära i praktiken, vilka förtjänster och begränsningar den har och vad man som användare kan förvänta sig. Slutligen är det läge att hitta svar på frågan ”vad behöver jag lära mig för att öka min funktionsförmåga i en alltmer digitaliserad tillvaro?” 

Inte sällan drivs insatser som syftar till digital utveckling åt andra hållet och då menar jag att vi riskerar att tappa det viktiga, breda engagemang och de många perspektiv som krävs för att den digitala utvecklingen ska bli så verkningsfull och ändamålsenlig som den kan.  

Du skriver om vård- och omsorgslabbet (VO-labbet). Vad innebär denna metod? 
– Detta är en arbetsgång som kan vara ett stöd för den verksamhet eller det arbetslag som vill bidra till digital utveckling i relation till behov och förmåga, både bland dem själva och bland de personer som de finns till för. Modellen vill stimulera grupper till att utforska hur de kan arbeta ännu mer utvecklingsinriktat och lärandestyrt för att identifiera behov, testa lösningar och utveckla verksamheten i en digital tid på bästa sätt. En viktig del i modellen är att utveckla en anda av att vara varandras ”kritiska kompisar”, att man vill varandras idéer väl och att man genom att ta vara på varandras olikheter kan kläcka de riktigt smarta lösningarna.

Du får med dig en nyväckt lust att delta i den digitala utvecklingen och en insikt om att just dina och kollegornas perspektiv och erfarenheter behövs för att samma utveckling ska bli så bra som möjligt.

Vad är det viktigaste jag får med mig efter att jag läst boken Mänsklig touch – digital litteracitet inom vård och omsorg?
– Du får med dig en nyväckt lust att delta i den digitala utvecklingen och en insikt om att just dina och kollegornas perspektiv och erfarenheter behövs för att samma utveckling ska bli så bra som möjligt. Du får också en tydlig modell som kan hjälpa dig och dina kollegor att driva digital utveckling utifrån idén ”starta där ni är, använda vad ni har, göra vad ni kan”. Förhoppningsvis blir den som läser boken också lite mer sunt kritisk till alla digitala lösningar som erbjuds i vård och omsorg. Blir vi lite mer kritiska blir vi också bättre kravställare och det gynnar verkligen den digitala utvecklingen av vård och omsorg!

Om Jessica Arvidsson

Jessica Arvidsson - författare på Gothia Kompetens

Jessica Arvidsson är filosofie doktor, arbetar idag som biträdande skolchef och har en bakgrund som utvecklingsledare inom välfärdsområdet. Hon har även varit enhetschef på särskilda boenden, projektledare för ett ESF-finansierat projekt om digitalisering och utvecklingsledare kring frågor om social hållbarhet. 

Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Äldreomsorg finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Illustration från bokomslag: Hållbar bemanningsekonomi | © Gothia Kompetens

Hållbar bemanningsekonomi

Annika Särnö är utbildad personalvetare och undersköterska som numera arbetar som bemanningscontroller i Stockholms kommun. Annika har skrivit en bok om bemanningsekonomi och konsten att bemanna utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Men vad är egentligen bemanningsekonomi och varför är det avgörande för verksamhetens välmående?

Läs intervjun med Annika Särnö

Margareta Skog - författare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens

"Jag har mitt hjärta i ett undersköterskeperspektiv"

Hon brinner för äldrevård ur ett samhällsperspektiv och hennes drivkraft är att förbättra äldreomsorgen och göra det bästa möjliga för patienter med kognitiv sjukdom.

– Det är dags att titta mer på de drabbades funktionsnivå och möta den demenssjukes unika behov.

Läs intervjun med Margareta Skog