Att undervisa vuxna

Många som studerar inom vuxenutbildningen och folkbildningen har inte suttit i skolbänken på många år. 96 procent av eleverna inom grundläggande kommunal utbildning har utländsk bakgrund och elva procent av samtliga elever på grundläggande nivå blir inte godkända (Skolverket 2019).

Från att endast ha omgett sig med ett vardagsspråk möts vuxenstuderande av ett skolspråk som innefattar både ett allmänakademiskt språk och ett ämnesspecifikt språk med ämnesbegrepp och formuleringar. 

– Det här skolspråket är en utmaning och kan utgöra ett språkligt hinder för att kunna ta till sig kunskapen, säger Annsofie Engborg, lärarfortbildare och tidigare vuxenlärare. Hon menar att lärare inom vuxenutbildningen måste bli medvetna om språkets betydelse.

Annsofie Engborg ser därför behov av att alla vuxenlärare, ämneslärare såväl som yrkeslärare, undervisar med en större språklig medvetenhet och modellerar hur språket kan användas. Det överbryggar den språkliga klyftan och ger förutsättningar för att kunna lära. Vuxenlärarna behöver sätta språkliga mål med undervisningen och bli medvetna om vilka språkliga krav som ämnet kräver. 

– Vi måste ge eleverna strategier, metoder och modeller för lärande så att de kan utveckla förmågorna och även visa att de behärskar dem, säger Annsofie Engborg. Vad innebär det till exempel att analysera, argumentera och reflektera i ett specifikt ämne? Det ska vi lära dem, annars ger vi dem inte förutsättningar att ta till sig kunskapen.

Det språkliga synsättet behöver finnas med i alla steg; i planeringen, undervisningen och bedömningen. Hur det kan gå till beskriver Annsofie Engborg i sin bok Att undervisa vuxna där hon ger metoder och modeller för hur du kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande.

De här frågorna behöver du ställa dig inför din planering:

• Vilka ord, begrepp och fraser hör till ditt ämne?
• Vilka förmågor ska eleven utveckla i ditt ämne?
• Vilka texttyper läser och skriver eleven i ditt ämne?
• Vilka texttyper förväntas eleven läsa och skriva i ditt ämne?
• Hur ser språk och struktur ut i de texter som eleverna läser och skriver?
• Vilka ord, begrepp och fraser används i det som eleven ska läsa?
• Vilka ord, begrepp och fraser används i det som eleven ska skriva?
• Vilka ord och fraser används i den texttyp som eleven ska läsa eller skriva?

– När du svarat på de här frågorna kan du gå vidare och fundera på hur du synliggör allt detta för eleven och hur du kan skapa goda förutsättningar för eleven att träna för att lära sig, säger Annsofie Engborg som trycker på vikten av det kollegiala lärandet för att utveckla undervisningen. 

Hennes bok Att undervisa vuxna – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ger ett detaljerat upplägg för det kollegiala lärandet i arbetslaget. Upplägget innehåller sju kollegiala träffar med förberedelseuppgifter, reflektionsfrågor och övningar.

– Vi behöver ta hjälp av varandra för att lyckas. Jag hoppas att den här boken kan hjälpa vuxenlärare att ge bättre förutsättningar till eleverna och överbrygga språkklyftan – så att de kan ta till sig kunskapen bättre.

Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Foto: Mats Högberg