Varför ökar utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom är den första och hittills enda övergripande sammanställningen av forskningsresultat och kliniska erfarenheter sedan diagnosen definierades i Sverige 2003. Boken ger tydliga rekommendationer för diagnostik, behandling och prevention riktade framför allt till primärvård och företagshälsovård, men även till andra medicinska verksamheter där patienter med utmattningssymtom söker hjälp.

Vi har som enda land i världen 20 års erfarenhet av den här diagnosen. Låt oss se vad vi har lärt oss och göra en uppdatering av kunskapsläget.

Varför har ni skrivit den här boken?
– Vi har som enda land i världen 20 års erfarenhet av den här diagnosen. Låt oss se vad vi har lärt oss och göra en uppdatering av kunskapsläget 2024. Vi har baserat den på alla svenska studier vi har kunnat hitta där diagnosen utmattningssyndrom har använts, säger Jörgen Herlofson som är leg. läkare, specialist i psykiatri, leg. psykoterapeut och en av författarna.

– Det behövs en tydligare avgränsning av diagnosen för att kunna ge rekommendationer för behandling och prevention, säger Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri, som har forskat och arbetat med utmattningssyndrom under många år och som är huvudredaktör för boken.

Vår bok är en nödvändig sammanställning av kunskapsläget idag.

– De höga sjuktalen i utmattningssyndrom har blivit ett växande problem. Det innebär ett stort mänskligt lidande och är en jättebelastning för samhället i stort och för många verksamheter. Vår bok är en nödvändig sammanställning av kunskapsläget idag. Den sammanfattar vad vi vet och har definierad erfarenhet av, understryker Alexander Wilczek som är med.dr. specialist i psykiatri, leg. psykoterapeut och som också har arbetat med boken.

Bakom boken står tretton experter – allt från psykiatriker, psykologer, distriktsläkare och psykoterapeuter till företagsläkare, fysioterapeut och arbetsterapeut. De har erfarenhet av att arbeta med problemet från olika håll och i boken klargörs det komplexa fenomenet utmattningssyndrom, dess orsaker, kardinalsymtom, förlopp och vägarna till återhämtning.

Ett sjukligt tillstånd som utvecklas över tid
Vi börjar intervjun med ett viktigt påpekande. Man ”drabbas” inte av utmattningssyndrom, det är ett sjukligt tillstånd som utvecklas över tid.

– Om du drabbas av något kommer det från himlen och slår ner dig till marken. Så är det inte med utmattningssyndrom. Det är en relationell process och grundbelastningen kommer utifrån. Oftast handlar det om en överbelastad arbetssituation, och det är inte alla som har förmågan att värna sig själva. Därför är det så viktigt med prevention, understryker Jörgen och Alexander.

Det är vetenskapligt belagt att arbetslivet är den största riskfaktorn för att utveckla stressrelaterad ohälsa.

Arbetsrelaterad stress är största riskfaktorn
Det är sedan tidigare känt att lärare, vård- och omsorgspersonal, präster, diakoner, socialsekreterare och psykologer har en ökad risk för att sjukskrivas för stressrelaterad ohälsa. Men Försäkringskassans statistik visar att problemen ökar också inom andra yrkesgrupper, till exempel specialistläkare, veterinärer, apotekare, arkitekter, byggnadsingenjörer och arbetsledare i byggbranschen hamnar högt i stressrelaterad sjukfrånvaro. Ökade krav och alltmer slimmade organisationer är några av orsakerna till den ökade andelen sjukskrivningar för utmattningssyndrom.

– Det är vetenskapligt belagt att arbetslivet är den största riskfaktorn för att utveckla stressrelaterad ohälsa, säger Alexander Wilczek.

Det bekräftas av Försäkringskassans statistik som visar att den vanligaste orsaken till sjukskrivning för en psykiatrisk diagnos, framför allt inom kontaktyrken i offentlig sektor, är en stressrelaterad
diagnos.

– Psykiatrin har kritiserats för att i alltför hög grad fokusera på att det är individen det är fel på. Därför är vi särskilt angelägna om att poängtera att yttre faktorer är nödvändiga i det här sammanhanget. De yttre faktorerna handlar till stor del om arbetslivet. Det är ett faktum, snarare än att det är något som vi tycker, säger Jörgen Herlofson.

Utmattad eller utmattningssyndrom?
– Utmattning kan vem som helst drabbas av. Men det här är ett syndrom, ett utmattningssyndrom, som man utvecklar över tid. Det vill säga att det finns ett antal faktorer som gör att man har utvecklat ett sjukligt tillstånd, säger Alexander Wilczek.

Det är viktigt att förstå att det inte handlar om den vardagliga form av trötthet vi alla kan drabbas av då och då.

Det är viktigt att förstå att det inte handlar om den vardagliga form av trötthet vi alla kan drabbas av då och då. Det kan vara förvirrande för i princip alla symtom som beskrivs i boken kan man få om man till exempel har sovit dåligt en tid. Skillnaden är att vid utmattningssyndrom har dessa symtom en helt annan tyngd. Det är inte samma nivå av trötthet som de besvär man får om man har sovit dåligt några nätter.

– Det är en kognitiv trötthet. Patienten är överbelastad i sitt beslutssystem, den del av hjärnan som ägnar sig åt medveten verksamhet, tankar, minne och uppmärksamhet. Det är en kliniskt signifikant problematik. Inte något som man återhämtar sig från på några dagar, säger Jörgen Herlofson.

Tre generalkriterier för utmattningssyndrom
I boken definierar författarna tre generalkriterier för utmattningssyndrom, nämligen utmattning, kognitiva funktionsproblem och kraftigt ökad stresskänslighet. Symtomen beror på en långvarig, betydande belastning utan adekvat återhämtning.

Vissa menar att utmattningssyndrom enbart finns i Sverige, stämmer det?
– Nej det är inte sant. Tillståndet finns i hela den högteknologiska världen, men det har inte formulerats på det här sättet i något annat land. Det är inte konstigare än att någonstans måste man börja. Och nu har vi i Sverige 20 års erfarenhet, säger Jörgen Herlofson.

Depression eller utmattningssyndrom?
Det finns symtomlikheter mellan depression och utmattningssyndrom, men också tydliga skillnader. Utmattningssyndrom drivs fram av yttre faktorer till skillnad från depression som är en sårbarhetsbaserad diagnos. Det var Marie Åsberg som i sin forskning på 1990-talet insåg att det är två helt olika tillstånd. Det var en av anledningarna till att Socialstyrelsen år 2003 gav ut publikationen Utmattningssyndrom, en kunskapsöversikt. Ett arbete som leddes av Marie Åsberg.

Och nu är Marie Åsberg tillbaka igen, 20 år senare, och med sig har hon tolv experter från olika områden. Tillsammans har de arbetat fram tydliga rekommendationer för diagnostik, behandling och prevention.

Intervju gjord av Pia Leufstedt, Gothia Kompetens.

Illustationen högst upp på sidan är en del av omslaget till boken Utmattningssyndrom, formgivet av Catharina Ekström.

Det är vår förhoppning att Socialstyrelsens kriterier från 2003 uppdateras med våra nya kriterier från 2024.

Utmattningssyndrom är den första och hittills enda övergripande sammanställningen av forskningsresultat och kliniska erfarenheter sedan diagnosen definierades i Sverige 2003. Boken ger tydliga rekommendationer för diagnostik, behandling och prevention riktade framför allt till primärvård och företagshälsovård, men även till andra medicinska verksamheter där patienter med utmattningssymtom söker hjälp. Den är också av stort intresse för arbetsgivare, arbetsledare och HR-avdelningar, kanske även för patienter, närstående och allmänhet.

Vad är nytt i boken?

• Tre faser i utmattningsprocessen – riskfas, akutfas, återhämtningsfas.
• Fasspecifika rekommendationer för utredning, diagnostik och handläggning.
• Reviderade kriterier som skärpts upp jämfört med 2003 års version.
• Betydelsen av differentialdiagnostik lyfts fram.

Författare: Marie Åsberg • Carolina Blomberg • Lisa Brändström • Jakob Clason van de Leur • Therese Eskilsson • Anna Finnes • Kristina Glise • Giorgio Grossi • Jörgen Herlofson • Anna Nager • Johanna Wallensten • Gunilla Wastensson • Alexander Wilczek