Språket i fokus 2024 - Konferens

Malin Ring, chefredaktör Förskoletidningen, inleder dagen.

Hur kan barnens kunskapsrelaterade språk och utmaning av deras tänkande stödjas under högläsningen – och vilken betydelse får valet av bokgenre? Flera studier visar att förskolan är bra på att stödja barnens vardagsspråk men är sämre på att stödja deras kunskapsrelaterade språk. Faktabilderboken har behandlats styvmoderligt i jämförelse med den berättande textgenren.

Under föreläsningen får du förslag på hur du kan organisera för en språkutvecklande högläsning, oavsett om det gäller att arbeta med fakta eller fantasi samt hur läroplanen kan brytas ner och tolkas för att främja ett livslångt lärande med bilderboken som grund.

Vi avslutar med en bensträckare kl.10.40.

Hur blev en läs- och skrivmetod för lågstadieelever succé i förskolan? Reading to Learn är en textbaserad pedagogik som utvecklades för lågstadieelever i Australien, som utgår från att läsning och skrivande är avgörande för lärandet i alla ämnen. Pedagogiken ger barnen kunskap om språkets beståndsdelar och förståelse för texten som symbol.

I en förskola i nordöstra Göteborg är en stor andel av barnen flerspråkiga. Här har metoden gjort succé. Vilka är framgångsfaktorerna och vilken progression har de sett i barnens språkutveckling?

Anna Rundström och Anette Nilsson är leg. förskollärare i förskolan Eriksbo Östergärde där de använder flera olika metoder i den språkutvecklande undervisningen och har arbetat med flerspråkighet och interkulturalitet under flera år. I undervisningen arbetar de med transspråkande och olika strategier för högläsning för att gynna barnens språkutveckling i svenska och i deras förstaspråk, om det är ett annat än svenska.

En timmes paus för lunch och för att sträcka på benen.

Aktuell forskning visar att engelska som lekspråk är mer utbrett i mångkulturella områden, där få barn har svenska som modersmål. I dessa förskolor skapas ofta komplexa språkmiljöer där barnen bidrar till varandras språkutveckling på olika sätt och där pedagogerna behöver hitta strategier för att alla barn ska få möjlighet att utveckla alla sina språk. Nyckelord i arbetet är bland annat lust, motivation och delaktighet i lek.

I denna föreläsning fokuseras både på orsaker och konsekvenser av att engelska språket växer i förskolorna och på de möjligheter och utmaningar som uppstår. Föreläsningen tar även upp vad du som pedagog konkret ska tänka på i det nya språkliga landskap som växer fram i takt med att barns användande av engelska som lekspråk ökar.

Vi avslutar med en bensträckare kl.13.30.

I Milstengårdens litteraturdiplomerade förskola är läsning på barnens modersmål såväl som det svenska språket en självklarhet. Alla språk är lika mycket värda och flerspråkighet har över tid blivit en norm i förskolan. Följ med på en utvecklingsresa som beskriver faktorer vilka varit avgörande för förskolans framgångsrecept och språkutvecklande arbete på alla språk.

I den här föreläsningen presenteras förskolans fyra konkreta stöttepelare för att utveckla alla barns språk: den digitala bilderbokstjänsten Polyglutt, det pedagogiska ställningstagandet kopplat till förskolans litteraturdiplomering, förskolans språkmatris med tydlig progression 1-5 år samt förskolans språkpolicy med tio språkliga principer.

Tid för fika och för att sträcka på benen, den som vill.

Förskolan påverkas starkt av det segregerade samhället. Att barn får möjlighet att gå i förskolan kan komma att påverka deras framtida liv. Barn som berikas med ett gediget ordförråd har större möjlighet att klara sig bättre i skolan och i framtiden. Hur kan vi i förskolan arbeta för att motverka utanförskap och kriminalitet? Hur skapar vi en undervisning som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, där vi ger förutsättningar för varje barn att utveckla sin språkliga förmåga? Hur kan vi tillsammans med vårdnadshavarna arbeta för att minska segregationen?

Ta del av en föreläsning om hur en medveten språkstrategi kan bidra till att varje barn får chansen att nå ett bra ordförråd och blir stärkta i sin egen identitet.

Tack för den här gången och varmt välkommen åter! Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad om kompetensutveckling för dig som är pedagog eller rektor i förskolan.

De flesta barn mår bra av att se vad som ska ske under dagen eller känna till vilka valmöjligheter som finns. För vissa är det en nödvändighet, för andra är det mindre viktigt. Vi är olika. Genom att aktivt använda bilder för att förstärka kommunikationen ger vi barnen fler möjligheter att uttrycka sig, förstå, planera och uppfatta sin omvärld.

Att använda tecken i barngrupperna är en bra metod för att förtydliga det som sägs och kan stötta såväl språkförståelse som uttrycksförmåga. Tecken kan förenkla för barn att lära sig ord och kommunicera vad de vill. Tecknen tydliggör också språkets uppbyggnad av ord som sätts efter varandra till meningar.

Ta del av en fördjupande förinspelad föreläsning om hur du skapar kommunikativt tillgängliga miljöer i förskolan. Föreläsningen ger fördjupad kunskap om kommunikativa rättigheter, om tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och om olika former av bildstöd och verktyg för att implementera TAKK och bildstöd i vardagen.

Om föreläsningen
Filmen består av ett antal delar med pauser där deltagarna får möjlighet att stanna upp och reflektera enskilt eller i grupp. Vi tror på kollegialt lärande, så om du har möjlighet är det en fördel att titta på filmen med en kollega för kollegial reflektion och lärande samtal.

Tidsåtgång cirka två timmar.