Äldreomsorgsdagarna

Kattis Ahlström – uppskattad programledare, föreläsare, moderator och debattledare – välkomnade oss till Äldreomsorgsdagarna 2026.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Äldreomsorgen är platsen där vår tids stora förändringar blir praktiska. Vi lever längre än tidigare generationer, ett framsteg, men också längre med kroniska tillstånd. Tyngdpunkten flyttas mot multisjuklighet, skörhet och kognitiv svikt, samtidigt som kompetensbrist och om ekonomisk press utmanar systemet.

I denna föreläsning ger Olof Gränström en faktabaserad och pedagogisk helhetsbild av hur demografi, sjukdomars samlade konsekvenser, AI och klimat tillsammans formar en ny verklighet för äldreomsorgen. Vad driver trycket på riktigt? Var kan teknik avlasta, och var behövs mänskligt omdöme och tillit? Och hur gör värme, luftföroreningar och extremväder äldreomsorgen mer sårbar här och nu?

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Meningsfrågan har koppling till begreppet existentiell hälsa och är basen för god livskvalitet. Den existentiella hälsan omfattar bland annat förundran, harmoni, hoppfullhet, helhet och kontakt med något större. Vissa äldre kan uppleva detta, andra känner meningslöshet i livets slutskede. Vad kan personalen göra för att stärka känslan av mening – och när handlar meningslösheten om depression?

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Här möter du chefsekonom Emelie Värja på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som i sin föreläsning ger en övergripande bild av det ekonomiska läget i Sverige och hur utvecklingen påverkar kommunernas och regionernas förutsättningar. Med fokus på äldreomsorgen belyser hon de demografiska förändringarna, kostnadstrycket och de långsiktiga utmaningarna.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

I Lunds kommun har FINGER-modellen, som är en evidensbaserad modell för att främja hjärnhälsa och förebygga kognitiv svikt, blivit en naturlig del av arbetet inom äldreomsorgen – från tidiga, förebyggande insatser till särskilt boende.

Genom FINGER-inspirerade aktiviteter som anpassas efter individens förmågor arbetar man systematiskt för att stärka funktion, självständighet och livskvalitet hos äldre. Arbetssättet har vuxit fram stegvis och genomsyrar i dag flera verksamheter inom kommunen.

Föreläsningen ger en inspirerande inblick i hur FINGER-modellen kan omsättas i praktiken i en kommunal äldreomsorg. Fokus ligger på erfarenheter, lärdomar och hur man med enkla medel kan komma i gång – utan att uppfinna hjulet på nytt.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Kan ensamhet motverkas genom att se åldrandet som en resurs? Genom att skapa ett samhälle där människor behövs och får leva hela livet krävs att fler aktörer arbetar i samma riktning – kommun, region, civilsamhälle och näringsliv. Vi står inför en nödvändig kulturförändring, att förändra synen på åldrande.

På Lidingö har man samlat kraft för att bekämpa ensamhet och som första kommun i världen omsatt FINGER-studiens forskning i praktiken. Strategin är tydlig, att se äldre som aktiva medskapare, inte mottagare av omsorg. Grunden är ett salutogent synsätt – en tilltro till människans resurser och förmåga att bidra.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Minskad administration, färre övertidstimmar och ett minskat behov av vikarier. Det är några av resultaten efter att Tjörns kommun infört artificiell intelligens för schemaläggning inom omsorgen. Tidigare var schemaläggning en tidskrävande och komplex process med många variabler, såsom verksamhetens behov, arbetstidsregler, individuella önskemål och förändringar i personalstyrkan.

Med AI som stöd har arbetet blivit mer överskådligt och effektivt. Den jämnare arbetsbelastningen och minskade administrationen frigör tid för chefer och medarbetare att fokusera mer på kvaliteten i omsorgen. Metoden bidrar också till ökad opartiskhet, då scheman tas fram utifrån fastställda regler och verksamhetens behov, vilket upplevs som mer rättvist av personalen.

En nyttokalkyl visar att övertidstimmarna har minskat med 70 procent och behovet av vikarier med 30 procent. Samtidigt kräver förändrade arbetssätt god förankring och dialog, särskilt i det dagliga arbetet på avdelningarna.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Hur håller man i gång engagemanget i arbetet mot undernäring?

Under fem år deltog Kävlinge kommun i det nationella projektet Nollvisionen för undernäring hos äldre och många yrkesprofessioner har bidragit med sina erfarenheter, kunskap och synpunkter.

Hur lockar vi till måltider vid liten aptit? Hur skapar vi förutsättningar för individuella måltider? Hur talar vi om mat och vad handlar vi hem? Hur gör vi tilltalande konsistensanpassade måltider? Vad gör vi när vi ser tecken på undernäring?

Lyssna på Kävlinges erfarenheter om samverkan, inom kommunen och med andra kommuner samt ta del av insikten kring att våga prova nytt och våga göra om.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

I mötet med personer med kognitiv svikt, som inte alltid delar vår verklighetsuppfattning, kan det vara svårt att veta hur man ska bemöta sorg, frustration eller längtan. Vad ska jag säga när någon är ledsen och frustrerad för att man vill träffa någon som inte lever, när man vill hem fast man är hemma? Samma osäkerhet kan uppstå i mötet med anhöriga som uttrycker missnöje, trots att personalen gjort sitt yttersta.

Känslomässiga upplevelser behöver tas på allvar, oavsett ”sanning”. Föreläsningen ger konkreta exempel på hur samtal och bemötande kan skapa trygghet, förtroende och en bättre arbetsmiljö.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Varför mår vi så dåligt, när vi har det så bra? Det är lätt att tro att man har en trasig hjärna när man mår psykiskt dåligt, men ångest och depressioner är naturliga tillstånd och kvarlevor från urminnes tider då vi riskerade att dö av svält och infektioner. Vi är helt enkelt inte gjorda för att jämt vara glada och lyckliga. Om så vore, hade våra förfäder inte överlevt särskilt länge.

I sin föreläsning förklarar Anders Hansen hur ditt mående fungerar och ingjuter samtidigt hopp om att det visst är möjligt att må bra i dagens uppskruvade och uppkopplade samhälle. För att lyckas behöver du ta bättre hand om din hjärna – och kropp – och kanske också sluta att ständigt jaga efter lyckan.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Att flytta till ett äldreboende är en stor livsförändring, inte bara för den äldre, utan också för anhöriga. Även personalen berörs, eftersom våra vägar korsas där. Vi blir en del av människors liv, ofta i en av livets mest sårbara faser, ibland i livets slutskede. Roller förändras, relationer prövas och nya sätt att mötas behöver växa fram ta form.

Hur skapar vi trygghet utan att ta ifrån människor deras identitet? Hur möter vi oro, sorg och ilska, och samtidigt bevarar värdighet och tillit? Och hur ser vi till att livslusten inte försvinner, även när sjukdom och skörhet gör sig påminda?

Ett liv utan risker är inget riktigt liv. Men mod i äldreomsorgen handlar inte bara om vad vi gör aktiviteter, utan om relationer och möten. Om att våga lyssna, våga släppa kontroll och våga se människan bakom både sjukdom och anhörigroll. Föreläsningen ger en inblick i hur vi kan skapa en meningsfull vardag på äldreboenden, för de äldre, deras närstående och för oss som arbetar där.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Ålderism präglar hur ålder förstås och beskrivs, samtidigt som människor lever längre, är friskare och vill vara aktiva högre upp i åren. Frågan handlar inte bara om arbetslivets längd, utan om hur samhället värderar den kompetens, erfarenhet och utvecklingsförmåga som byggs upp under ett helt liv. Trots att forskning visar att äldre ofta är både engagerade och förändringsbenägna lever seglivade föreställningar kvar, där ålder kopplas till minskad förmåga och intresse för utveckling.

I äldreomsorgen får ålderism särskilda konsekvenser. Uttryck som ”våra äldre” används ofta med omtanke, men riskerar samtidigt att sudda ut individen bakom åldern. Bakom varje människa finns en unik livshistoria, egna värderingar och behov av självbestämmande. Att motverka ålderism innebär därför att se människan före åldern och skapa förutsättningar för värdighet, delaktighet och inflytande även när behovet av omsorg ökar.

Ålderism innebär stereotypa föreställningar eller diskriminering baserad på ålder och är en global utmaning enligt WHO. Förutom att leda till ohälsa och felaktiga beslut riskerar ålderism att beröva människor möjligheten att fortsätta bidra och utvecklas genom hela livet.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

I äldreomsorgens komplexa vardag är medarbetarkraft avgörande. För att verksamheten ska vara hållbar och hålla hög kvalitet krävs medarbetare som vill och vågar ta mer ansvar – och chefer som skapar förutsättningarna för det.

Föreläsningen tar avstamp i hur man stärker handlingskraften och samarbetet. Med fokus på hur ledarskapet kan främja tillit, ökad delaktighet och bättre samarbete får du bättre förståelse för vad som frigör den kollektiva kraften i arbetsgruppen. Du får insikter och verktyg som stödjer beteendeförändringar – från god vilja till verklig nytta, med de äldre i centrum.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Ökad tidsstyrning och detaljreglering i hemtjänsten har minskat medarbetarnas möjligheter att påverka arbetet, ökat tidspressen och gjort det svårare att hantera oförutsedda situationer. Det kan påverka både medarbetarna och omsorgstagarna negativt.

När personal och omsorgstagare tillsammans kan påverka aktiviteter och anpassa dagsplanering efter behov, ökar andelen nöjda brukare. Det visar en studie från Socialstyrelsen, där 500 chefer på olika nivåer i 88 kommuner har deltagit.

Många kommuner har infört nya arbetssätt för att minska minut- styrning och öka inflytande för personal och omsorgstagare. Lyssna på enhetschefer och undersköterskor från två kommuner, i ett samtal om hur de ändrat sitt arbetssätt och vad det har betytt för dem.

Socialstyrelsen berättar mer om resultaten från studien samt om aktuell forskning inom området på det här seminariet.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Allt fler äldre lever med oro, nedstämdhet och ensamhet samtidigt som tillgången till förebyggande och behandlande psykosociala insatser är begränsad. För att möta framtidens demografiska utmaningar – och intentionerna i den nya socialtjänstlagen – behövs ett tydligare fokus på psykisk hälsa i äldreomsorgen.

I Eskilstuna kommun tar man ett helhetsgrepp och utvecklar nya arbetssätt och i denna föreläsning lyfts insatser som visat effekt för att förebygga och behandla psykisk ohälsa samt stärka livskvaliteten hos äldre. Bland annat breddas biståndshandläggarnas profession och blir mer personcentrerad och verksamhetsnära. Genom psykosociala insatser baserade på socialt arbete, motiverande samtal och KBT skapas nya möjligheter att möta psykisk ohälsa tidigt. Arbetet följs av forskning som undersöker både effekter och upplevelser.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Äldreomsorgen står inför ett nödvändigt skifte. När fler lever längre och färre ska bära verksamheten räcker det inte att fortsätta som tidigare. Uppdraget enligt socialtjänstlagen är tydligt: att skapa förutsättningar för ett värdigt liv och en meningsfull vardag. Det kräver en förflyttning från uppgiftsfokus till relationer, välbefinnande och att få leva tills man dör.

Detta kräver ett närvarande ledarskap. Chefer ansvarar för att verksamhetens kärna styr vardagen och för att tydliggöra uppdraget så att arbetet upplevs meningsfullt och attraktivt.

Teknik är en del av lösningen, men aldrig målet. Rätt använd frigör den tid för äldreomsorgens kärna – mötet, relationen och livet som ska levas.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Finspångs kommun stod inför hög personalomsättning, begränsat utrymme för reflektion och varierande språknivåer – samtidigt som viljan till kunskap och yrkesstolthet var stark. Parallellt växte behovet av att utveckla framtidens äldreomsorg.

Kommunen valde att satsa på nya arbetssätt för att stärka kompetens, lärande och yrkesrollens attraktivitet – nära verksamheten och för många medarbetare samtidigt. Utvecklingsarbetet började med kompetenshöjning för sommarvikarier, nyanställda och outbildade vårdbiträden och har vuxit till ett arbetssätt där fakta kombineras med reflektion och dialog om yrkesetik, källkritik och omvårdnad, med den äldre i centrum.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Äldre, särskilt män över 85 år, har bland de högsta suicidtalen i Sverige. Samtidigt är det personal inom äldreomsorgen som ofta har den närmaste och mest kontinuerliga kontakten med dessa personer. Psykisk ohälsa och suicidtankar kan vara svåra att upptäcka och osäkerheten kring hur man ska agera är vanlig.

Under föreläsningen presenteras Socialstyrelsens nya nationella kunskapsstöd för personal och handläggare inom äldreomsorgen. Stödet är framtaget för vardagsbruk och ska stärka kunskapen om psykisk ohälsa och suicidalitet, öka handlingsberedskapen och skapa trygghet i mötet med den enskilde. Tillsammans med forskare från Göteborgs universitet presenteras även resultat om personalens attityder, kunskapsnivå och erfarenheter av suicidpreventivt arbete.

Föreläsningen visar hur ett praktiskt kunskapsstöd, gemensamma arbetssätt och samverkan kan bidra till att förebygga suicid.

Information från programmet 2026 nedan. Välkommen åter 2027.

Arbetsglädje väcker ofta både nyfikenhet och irritation. Vad handlar den egentligen om – och vem bär ansvaret? I denna föreläsning belyses hur bemötande, kommunikation och vardagliga beteenden påverkar arbetsmiljö, samarbete och relationer inom äldreomsorgen.

Med humor, igenkänning och vardagsnära exempel får deltagarna reflektera över sin egen roll i arbetsgruppen och hur små, medvetna val kan göra stor skillnad. Fokus ligger på hur arbetsglädje kan byggas i praktiken, hur kommunikationen stärker teamkänslan och hur motivation kan skapas och bevaras även i en krävande vardag.