Hitta strategier och lösningar med lågaffektivt bemötande
Intervju med Jeanette Johansson-Ånmark
”Lågaffektivt bemötande handlar om att hitta strategier och lösningar i stället för att kräva beteendeförändring”
Lågaffektivt bemötande är ett etiskt förhållningssätt som tillämpas inom till exempel LSS, äldreomsorgen och psykiatrin. Det bygger på en humanistisk grund där vi sätter individens behov i centrum och fokuserar på personalens bemötande – inte på personens beteende.
– I det lågaffektiva förhållningssättet behöver vi en verktygslåda med effektiva verktyg för att kunna hantera svåra situationer i vardagen, men också i det förebyggande arbetet, säger Jeanette Johansson-Ånmark som har varit verksam inom socialt arbete i mer än 30 år och som har gedigen erfarenhet av att implementera och arbeta med lågaffektivt bemötande.
Det lågaffektiva bemötandet tar sin utgångspunkt i alla människors rätt att finnas till utifrån sina förutsättningar och i omgivningens ansvar. Genom att anpassa förhållningssätt och bemötande till individens unika situation och möjligheter kan vi minimera utmanande beteenden och skapa förutsättningar för alla att leva goda liv.
– Det handlar om ett bemötande där vi är nyfikna och lyhörda för människor vi möter och vi utgår från att alla ”gör rätt” – om de kan. Om personen inte kan ”göra rätt” så behöver vi skapa bättre förutsättningar för hen. Det handlar om en grundläggande respekt för människor och människors olika behov. Det är vi som har ansvaret i situation och det är vi som ska ha självkontroll i situationer där vi möter personer som saknar självkontroll.
Jeanette har varit verksam i såväl kommunal socialtjänst som inom privat vård och omsorg. I olika uppdrag har hon mött personer som har ökad sårbarhet och stresskänslighet. Hon berättar hur stor skillnad det är för individen om personalen har rätt kompetens, bemötande och rätt syn på sitt uppdrag.
– Jag tänker att den stora utmaningen för oss som professionella är att förflytta oss från ”expertrollen” till en form av ”icke-vetande position”, där vi blir nyfikna på och lyhörda för den andra personens behov och känslor.
Utmanande beteende är en utmaning för den som definierar beteendet som utmanande och som inte har verktyg att lösa situationen.
Vad är ett utmanande beteende? För vem är det en utmaning? För vem är det ett problem?
– Utmanande beteende är en utmaning för den som definierar beteendet som utmanande och som inte har verktyg att lösa situationen.
– Vi behöver bli nyfikna och vara lyhörda på de beteenden som vi benämner som utmanande, det kan kräva omsorg. Det handlar ofta om att personen vill tala om för oss att det är något som inte är bra. Därför behöver vi gå bakom beteendet och söka efter orsakerna. När vi hittar det blir det enklare för oss att tillgodose personens behov. Om vi ser och förstår detta så kommer vi också se och förstå att vi kan behöva hjälpa personen att hitta andra strategier och lösningar i stället för att kräva beteendeförändring.
Det handlar om en grundläggande respekt för andra människor och deras behov.
I vilka situationer och sammanhang är det bra att använda lågaffektivt bemötande?
– Ofta pratar vi om att det är bra att vara lågaffektiv då vi möter personer som är i affekt, vilket det givetvis är. Men jag tänker att det är ett förhållningssätt som vi ska använda oss av i mötet med alla människor – i alla situationer och vid alla affekter. Det handlar om en grundläggande respekt för andra människor och deras behov.
Av Pia Leufstedt, Gothia Kompetens
Om Jeanette Johansson-Ånmark
Jeanette Johansson-Ånmark är utbildad socialpedagog och har över 30 års erfarenhet av socialt arbete i olika former. Hon har varit verksam i såväl kommunal socialtjänst som privat vård och omsorg och har arbetat som chef och ledare på olika nivåer. I dag driver hon NPF-specialisterna tillsammans med en tidigare kollega. Jeanette har också skrivit flera böcker i ämnet och har tagit fram en webbkurs om lågaffektivt bemötande.

Mer från Gothia Kompetens finns på Facebook, Instagram och LinkedIn.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.
Mer om lågaffektivt bemötande
Med lågaffektivt bemötande kan du:
- Få verktyg för att hantera svåra situationer, verktyg för att utvärdera situationerna som blev svåra för att sedan se och förstå vad du behöver förändra i ditt arbete så att det inte händer igen.
- Lära känna personen du ger stöd och hens behov.
- Lära känna dig själv och hur du fungerar i olika situationer du ställs inför – att arbeta lågaffektivt medför att du har möjlighet att utvecklas i ditt arbete men också som människa.
Vad uttrycker ett utmanande beteende?
- Jag vill...
- Jag vill inte...
- Jag känner...
- Jag orkar inte...
- Jag förstår inte...
- Jag klarar inte av detta...
Symtom på sårbarhet
- Utåtagerande
- Hot och våld
- Sexuella beteenden
- Självskador
- Isolering
- Introvert
- Låg självkänsla
- Känslomässiga svårigheter
- Kontrollbehov
- Tvångsbeteende
- Problematisk skolfrånvaro
Personer med ökad sårbarhet saknar förutsättningar för att möta omgivningen. De har begränsade resurser med:
- Att förstå helheten
- Flexibilitet
- Uthållighet
- Impulskontroll
- Sociala situationer
- Stresstålighet
- Följsamhet
- Överskott
- Underskott
- Språk/kommunikation
Relaterade artiklar
"MI lyfter fram den inneboende kraften"
Motiverande samtal (MI) blir en alltmer uppskattad samtalsmetod inom många olika områden. Idag används det inom allt från förskola och skola till ledarskap, vård och omsorg. Möt Caisa Christensen som har arbetat med MI i snart 25 år. Idag är hon verksamhetsutvecklare och MI-utbildare:
– Att lyssna reflektivt är vägen fram. Det empatiska icke konfrontativa förhållningssättet skapar ett lugn både hos samtalsledaren och den som pratar.
Hur kan jag bemöta och hantera psykisk ohälsa bland medarbetarna?
Som chef har jag ansvar för arbetsmiljön och mina medarbetare. Det som blir utmanande är när mina medarbetare har privata problem och mår psykiskt dåligt. Som arbetsgivare och chef vill jag ge stöd, visa förståelse och stötta medarbetaren i arbetet. Men hur gör jag när jag ser att det psykiska måendet eller den privata situationen spiller över på arbetet? När min medarbetare inte längre kan fullfölja sitt uppdrag som lärare på bästa sätt? Leg. psykolog Agnes Mellstrand svarar.


