Öka din motivation att dokumentera med IBIC
Intervju med Sofia Gustavsson, socionom och utbildare
Social dokumentation kräver utbildning och rätt förutsättningar
Det är ett lagstadgat krav att dokumentera utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, men många tycker att det är krångligt att arbeta med social dokumentation. Vad krävs för få till det i praktiken? Att se det som ett verktyg och inte ett nödvändigt ont?
– Det är viktigt att man får utbildning och rätt förutsättningar i vardagen för att arbeta på ett bra sätt med dokumentationen, säger Sofia Gustavsson, socionom med många års erfarenhet av att utbilda och implementera arbetssättet IBIC (Individens behov i centrum).
– Jag ska sticka ut hakan och börja med att säga att det krävs kunskap om social dokumentation på ledningsnivå, för att därefter kunna förmedla vikten av arbetet med den sociala dokumentationen ut i verksamheterna.
– Det krävs att man i verksamheterna har social dokumentation som ett ständigt aktuellt ämne, att det finns styrning och förutsättningar i form av kunskap, tid och plats att arbeta med dokumentationen. När personal har de förutsättningarna kan de flesta använda den sociala dokumentationen som ett viktigt verktyg och inte se det som något som bara måste finnas.
Det krävs kunskap om social dokumentation på ledningsnivå, för att därefter kunna förmedla vikten av arbetet med den sociala dokumentationen ut i verksamheterna.
Det är lag på att dokumentera utifrån bland annat ett rättssäkerhetsperspektiv. Vad innebär det?
– Alla insatser som genomförs i sociala verksamheter utifrån biståndsbeslut, ska kunna följas genom den sociala dokumentationen. Det är en trygghetsaspekt utifrån både den enskildes och verksamhetens perspektiv. Man ska kunna se hur planeringen för det stöd hen har rätt till ser ut, och man ska kunna följa hur det utvecklar sig i förhållande till vad som är målet eller målen med insatserna.
Vad fyller en rättssäker social dokumentation för funktion?
– Rättssäkerhet är i grund och botten att säkerställa att vi arbetar efter de lagar och regler som gäller. Dokumentationen säkerställer att den enskilde tillförsäkras likvärdig hantering av sitt ärende och rätt till stöd och genomförande av stödet utifrån individuella behov.
Det är också viktigt att man har får utbildning och förutsättningar i vardagen för att arbeta på ett bra sätt med dokumentationen.
Vilka krav ställer det på yrkesverksamma inom vård och omsorg, äldreomsorg och LSS?
– Det krävs att man har kunskap om vad social dokumentation är, att man vet vad som ska dokumenteras och hur. Man måste veta att det är en självklar uppgift inom verksamheten. Det är också viktigt att man har får utbildning och förutsättningar i vardagen för att arbeta på ett bra sätt med dokumentationen.
Du har många års erfarenhet av att utbilda och implementera IBIC (Individens behov i centrum). Vad är det?
– Det är ett sätt att jobba med att få till riktigt pricksäkert individanpassat stöd, både i det praktiska stödet och i själva dokumentationen. Att dokumentera enligt IBIC bygger på tre olika delar där grunderna utgörs av gemensamma rubriker, ett behovsinriktat tanke- och förhållningssätt och en systematik i hur och vad vi dokumenterar.
Vad ska IBIC leda till?
– Tanken är att det ska leda till att den enskilde får ett tydligt utformat individanpassat stöd i genomförandet, och att det ska finnas individuella och bra mål med stödet som beviljas och utförs. Det syftar också till att arbetet med social dokumentation ska bli mer likvärdigt hanterat runt om i verksamheter, både lokalt och nationellt.
Rubrikerna som används med IBIC sätter fokus på individuella behov och förmågor.
Vad är fördelarna med IBIC?
– Jag gillar verkligen att arbetssättet synliggör att det som dokumenteras är utgångspunkten för hur stödet i praktiken planeras individanpassat och genomförs överenskommet med den enskilde (om möjligt). Rubrikerna som används med IBIC sätter fokus på individuella behov och förmågor.
– Det är också väldigt positivt att själva strukturen blir mer lika lokalt och nationellt, vilket underlättar både samarbete och flexibelt arbete.
IBIC och nya socialtjänstlagen
– Med nya socialtjänstlagen på gång stärker vi också det påbörjade arbetet med att jobba kunskapsbaserat och kunskap genereras ur vad vi vet om våra målgrupper och deras behov. IBIC kan nyttjas och vara en viktig del i att ta fram kunskap om organisationen och verksamheten genom att uppgifter som dokumenterats strukturerat med IBIC kan vara underlag i Individbaserad systematisk uppföljning (ISU).
Av Pia Leufstedt, Gothia Kompetens
Om Sofia Gustavsson
Sofia Gustavsson är socionom, konsult och processledare i IBIC (Individens behov i centrum). Från hösten 2014 till juni 2016 arbetade hon med införandet av IBIC i Partille kommun. Hon var delaktig i planeringen av införandet av Individens behov i centrum samt metodstöd i kommunen.
Sedan hösten 2016 driver Sofia eget företag där hon erbjuder utbildning och stöd i implementeringen av IBIC. Hon har utbildat biståndshandläggare och LSS-handläggare i IBIC samt kommunpolitiker och utförarverksamheter i kommunal och privat regi.

Mer från Gothia Kompetens finns på Facebook, Instagram och LinkedIn.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.
Om IBIC – Individens behov i centrum
IBIC är ett gemensamt arbetssätt och språk framtaget av Socialstyrelsen. Kunskap och tillämpning av social dokumentation enligt IBIC får omedelbara, positiva effekter för både omsorgstagare och verksamheter. När kunskap om och förståelse finns för vad det innebär och vilken funktion det fyller, ökar intresset och motivationen att dokumentera.
Smart, tryggt och säkert – dokumentation enligt IBIC
Teoribok och arbetsbok
Teoriboken Smart, tryggt och säkert – dokumentation enligt IBIC av Sofia Gustavsson inkluderar dokumentation av ärenden gällande barn och ungdomar som behöver stöd i sin livsföring enligt LSS eller socialtjänstlagen, vilket är en del av IBIC sedan 2020.
Arbetsboken med samma titel är ett stöd för verksamheter att verkligen arbeta igenom vad IBIC innebär i praktiken, särskilt för utförarpersonalen.
Både teori- och arbetsboken har reviderats i enlighet med IBIC 2020, som inkluderar dokumentation av ärenden gällande barn och ungdomar som behöver stöd i sin livsföring enligt LSS eller socialtjänstlagen.
Relaterade artiklar
Mindre osäkerhet – bättre dokumentation
Social dokumentation är en central del av arbetet inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri – men också ett område som många upplever är svårt att få till i praktiken. I handboken Grunderna i social dokumentation vill Sofia Gustavsson göra det enklare att göra rätt – varje dag.
– Dokumentation är viktigt för att säkerställa att det individanpassade stödet blir som man har kommit överens om, säger Sofia Gustavsson, socionom, som har tio års erfarenhet av att utbilda verksamheter i social dokumentation och som tidigare har skrivit två böcker om IBIC.
Hur kan jag bemöta och hantera psykisk ohälsa bland medarbetarna?
Som chef har jag ansvar för arbetsmiljön och mina medarbetare. Det som blir utmanande är när mina medarbetare har privata problem och mår psykiskt dåligt. Som arbetsgivare och chef vill jag ge stöd, visa förståelse och stötta medarbetaren i arbetet. Men hur gör jag när jag ser att det psykiska måendet eller den privata situationen spiller över på arbetet? När min medarbetare inte längre kan fullfölja sitt uppdrag som lärare på bästa sätt? Leg. psykolog Agnes Mellstrand svarar.


