Svensklärardagarna - Konferens

Inledning av Carl-Johan Markstedt, moderator.

Behovet av att bearbeta oss själva, våra relationer och den omvärld vi lever i genom fiktionsberättelser är lika gammalt som människan själv. All litteraturdidaktisk forskning är dessutom samstämmig i att det finns en enorm potential i gemensam läsning av litteratur och konstruktiva och öppna boksamtal.  Samtidigt tycks fiktionen, skönlitteraturen och boksamtalen gradvis tryckas undan i svenskämnet och i skolan i stort. Varför? Och vad kan vi göra åt det?

Den här föreläsningen ger konkreta exempel från stora läsprojekt där berättelsen och elevernas tankar och samtal fått vara utgångspunkten för det vidare arbetet med litteratur i skolan. Med stöd i forskningen argumenteras för att lyfta upp fiktionen och skönlitteraturens betydelse i mätbarhetens och nyttighetens tid.

Vi avslutar med en bensträckare kl. 10:30.

I sin föreläsning kommer Julia Pennlert att genom några nedslag prata om hur textens, berättelsens och berättandets roll kan sägas befinna sig i förändring i det digitala medielandskapet. Hur fungerar dagens medievanor i stort ihop med läsning? Vad vet vi om barn, unga och deras föräldrars mediekonsumtion? Föreläsaren fokuserar också på hur skönlitteraturens nya medieformat potentiellt öppnar nya vägar för läsning men också hur mediernas samspel kan göra att vi förstår och tolkar litteratur på nya sätt, där både gamla och nyare medier samarbetar.

En timmes paus för lunch och för att sträcka på benen. Välkommen åter kl. 12:40.

Hur lägger du upp den bästa planeringen för läsåret i klassrummet? Hur låter du skönlitteraturen bli motor i undervisningen i svenska?

Katarina Lycken Rüter, en av fyra mottagare av Svenska akademiens svensklärarpris 2020, resonerar om olika sätt att arbeta i klassrummet för att ge elever möjlighet att bli klokare och modigare läsare. Katarina har ett särskilt fokus på lyrik, men ger också exempel på hur andra typer av skönlitterär text utmanar och berikar undervisningen.

Vi avslutar med en bensträckare kl. 13:40.

Elever i dagens skola förväntas kunna använda litterära begrepp för att analysera litteratur. Vilken funktion fyller egentligen dessa begrepp i den litterära analysen och på vilket sätt bidrar de till förståelsen av den litterära texten? Hur kan du designa undervisningen så att du både uppmuntrar en inlevelsefull läsning och en analytisk läsning?

Tid för fika och för att sträcka på benen, för den som vill.

Jonas Hassen Khemiri i samtal med Carl-Johan Markstedt
Ta del av ett samtal  om författarens egna möte med litteraturen och läsupplevelsen. Vad som inspirerade honom som barn, ung och vad som ledde fram till hans författarskap. Jonas kommer också frikostigt dela med sig av en mängd handfasta litteraturtips som du kan använda i din egen klassrumspraktik - inte minst kring läsupplevelser från länder utanför Europa.

Tack för idag och välkommen åter i morgon!

Att få till läsning i klassrummet kan vara en utmaning när eleverna har olika förutsättningar och inställningar till litteratur. Hur inspirerar vi eleverna till att vilja läsa? Hur många böcker hinner vi läsa på ett år? Och hur kan vi planera undervisningen så att vi får med oss hela klassen i våra läsprojekt? 

I den här fördjupade föreläsningen ger svenskläraren och läromedelsförfattaren Carl-Johan Markstedt förslag på hur läsningen kan introduceras och bearbetas i klassrummet. Han diskuterar behovet av en litteraturundervisning som både engagerar och ger tydliga ramar, och ger flera förslag på romaner och noveller att läsa och diskutera med eleverna. 

Under förmiddagen ges utrymme för att ställa frågor och utbyta erfarenheter. Vi bryter också för paus.

Tack för den här gången och varmt välkommen åter!