"Jag har mitt hjärta i ett undersköterskeperspektiv"

Var tredje sekund drabbas en person av demens i världen och 47 miljoner människor har demens. Fram till 2030 väntas antalet stiga till 66 miljoner. I Sverige uppskattas nästan 150 000 personer vara drabbade. 

– Det ställer oerhörda krav på de som arbetar med det i äldreomsorgen. Jag tycker att de gör ett fantastiskt arbete utifrån de förutsättningar de har. Jag drivs av att försöka öka förståelsen för den komplexa vårdsituationen som personalen står inför och hur jag kan underlätta deras arbetsvardag, säger Margareta Skog och betonar att en ökad medvetenhet om vad kognitiva sjukdomar innebär för den drabbade och närstående, ger större möjlighet till en personcentrerad vård och omsorg.

Huvuddelen av de demenssjuka bor och vårdas hemma under en längre tid innan de flyttar till ett boende. Medelvårdtiden på ett gruppboende är cirka ett år. 

– Patienterna vårdas hemma under många år innan de flyttar till ett särskilt boende och det innebär stora påfrestningar på familj och hemtjänsten. De som arbetar inom hemtjänsten är de mest behjärtansvärda tycker jag. På ett gruppboende har man kollegor runt sig, och kanske också en Silviasyster som man kan fråga, någon som kan hjälpa till. Men hemtjänstpersonalen är alldeles själv. Det är väldigt viktigt att vi satsar på att ge dem kunskap för att de ska kunna klara utmaningarna. 

Vad är unikt med din bok Detta är demenssjukdom – fakta om kognitiva sjukdomar?

– Det finns massor med böcker som tar upp de medicinska aspekterna utifrån de vanligaste diagnoserna. För mig blev det en aha-upplevelse när jag insåg att lite fakta fanns om de olika diagnosernas påverkan på den demenssjukes vardag ur ett omvårdnadsperspektiv. Det unika med min bok är att jag inte bara beskriver de olika medicinska diagnoserna, jag kopplar dem till hur den demenssjukes vardag påverkas av sjukdomen och vilken omvårdnad och omsorg som är aktuell för respektive diagnos.

Demens kan även drabba personer med andra sjukdomar och det kan vara svårt för personalen att veta vad som är vad och hur det påverkar patientens vardag. Till exempel har personer med Parkinsons sjukdom 4–6 gånger högre risk att drabbas av demens än andra och förekommer hos 20 procent av alla med Parkinsons sjukdom. I boken lyfter Margareta Skog också diagnoser och symtom som ofta misstolkas som demens. Hon förklarar och belyser även BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.

– Jag beskriver diagnoserna till exempel Alzheimers och vaskulär demens, hur man utreder dem och vilka specifika behov dessa patienter har. Det har inte funnits i en och samma bok tidigare och det underlättar för personalen som gör det svåraste arbetet ute i vården.

Margareta Skog brinner för äldrevård ur ett samhällsperspektiv och hennes drivkraft är att förbättra äldreomsorgen och göra det bästa möjliga för patienter med kognitiv sjukdom. Hon har ägnat 46 år av sitt liv åt olika former av vård med fokus på äldreomsorg. Hon började som ung med att sommarjobba i hemtjänsten. Första jobbet efter gymnasiet var inom äldreomsorgen, som på den tiden kallades för långvården. Därefter utbildade hon sig till undersköterska, sjuksköterska och sen blev det både vårdlärarutbildning och forskarutbildning. 

– Egentligen har jag varit väldigt lite forskare. Jag är mer en praktisk teoretiker, än en teoretisk praktiker och har hela tiden haft mitt hjärta i ett undersköterskeperspektiv. Jag skrev min avhandling om just undersköterskorna som blev Silviasystrar, hur man lär sig god demensvård och hur man lär andra god demensvård, det är ju deras uppgift.

Detta är demenssjukdom – fakta om kognitiva sjukdomar vänder sig både till yrkesverksamma och närstående som vill veta mer. Den kan även användas som uppslagsbok och varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor.

Foto av Mikael M Johansson, Berling Media