FAQ Socialtjänstlagen 2025 – Frågor och svar

1. När träder den nya socialtjänstlagen i kraft? 

Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2025. Läs gärna om beslutet på riksdagen.se:

Om socialtjänstlagen på riksdagen.se

2. Varför förändras socialtjänstlagen (SoL)? 

Den förra större revisionen av SoL skedde för mer än 20 år sedan och sedan dess har samhället ändrats på många olika sätt. Vi har en alltmer åldrande befolkning som behöver omsorg, vi har ett utanförskap i vissa områden som skapar en grogrund för kriminalitet, särskilt oroande är det att den är grov, inte sällan gängbetonad, i nätverk och kryper ner i åldrarna vilket socialtjänsten behöver arbete förebyggande mot. Det finns grupper som av olika skäl inte vänder sig till socialtjänsten trots att de har stora behov av olika insatser från dem och för dessa grupper behöver man göra det lättare för att ta kontakt och delta i insatser som inte behöver bistånds/behovsbedömas, därför ökar man möjligheterna för socialtjänsten att göra just det. Dessutom finns det insatser som har en mycket hög bifallsfrekvens och där de resurserna kanske borde läggas på annat arbete/insatser inom socialtjänsten. Man vill även att de målgrupper som tidigare var preciserade ska luckras upp eftersom det finns andra grupper som också har behov av olika insatser men som kanske förbises på grund av målgruppspreciseringen.

3. Vilka är de största förändringarna i den nya socialtjänstlagen? 

Se svaret på fråga 2. Dessutom blir det mer av tidiga och förebyggande insatser och ökad samverkan. Även lättare tillgänglighet och icke biståndsbedömda insatser samt krav på vetenskap och beprövad erfarenhet. Övergripande planeringsansvar och delvis förändrad portalparagraf som inkluderar ett krav på jämställdhet, inte enbart jämlikhet.

4. Vilka yrkesgrupper berörs av den nya socialtjänstlagen? 

Framför allt socialt arbete, men även förskola, skola, fritidsverksamhet, polis, hälso- och sjukvård, LSS, civilsamhället/ideella organisationer, egentligen berörs mer eller mindre alla människobehandlande organisationer på ett eller annat vis.

5. Hur påverkar den nya socialtjänstlagen individens rätt till stöd och hjälp? 

Huvudtanken är att det ska bli lättare och kanske framför allt snabbare att få hjälp/bistånd. Tidigare har det tagit tid att verkställa insatsen då de behövde utredas, och beslut fattas innan den enskilde kunde ta del av insatsen. Det fanns vissa undantag, ofta benämnt råd och stöd som kunde ges utan utredning och beslut.

6. Hur påverkar lagen samverkan mellan kommun, region och andra aktörer? 

Nya SoL öppnar upp för utökat samarbete mellan olika myndigheter, men utöver det och då SoL i mångt och mycket är en frivillig lag som bygger på enskildas samtycke. Riksdagen behöver därför fatta beslut om sekretessbrytande regler så att möjligheter till samverkan öppnas upp mer brett. Särskilt skola, fritids, HSL och socialtjänst samt ibland polis.

7. Vad innebär det att socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande enligt den nya lagen? 

Det innebär att det förebyggande perspektivet behöver ta mer plats, dvs fokus ska vara på tidiga och lättillgängliga insatser för att minimera behovet av stöd. Det innebär också att det förebyggande arbetet ska finnas med i budgetplanering, verksamhetsplanering, vid val av mål och i uppföljningsarbetet etc. och på alla nivåer, dvs individ-, grupp- och samhällsnivå.

8. Vad innebär det att socialtjänsten ska vara mer kunskapsbaserad enligt den nya lagen? 

Att man såsom sjukvården behöver arbeta systematiskt med vetenskap och beprövad erfarenhet/evidensbaserad praktik. Att skaffa reell kunskap vad som fungerar i det enskilda fallet men även på gruppnivå. Att kunna dra validerade slutsatser i arbetet så att rätt insats sätts in för rätt person.

9. Hur påverkas min roll som biståndshandläggare av de förändringar som införs?

Det beror på vilket typ av handläggare du är. Inom äldreomsorg kommer det att påverka en del, medan försörjningsstöd inte omfattas av lagändringar ännu. Det är dock ett par större förändringar på väg som påverkar rätten till bistånd och dess omfattning.

10. Vilka nya skyldigheter och ansvar tillkommer för chefer inom socialtjänsten? 

Egentligen tillkommer inga nya skyldigheter för chefer inom socialtjänsten. Däremot har chefer liksom tidigare ansvar för att säkerställa att den nya lagen implementeras och efterlevs.

11. Hur ska socialtjänsten säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet?

Ett bra sätt är att kartlägga vilka metoder som man idag använder sig av och undersöka vilken evidens det finns för dessa metoder. Vi skulle även rekommendera att ta hjälp av forskning inom socialt arbete för kartläggning, utvärdering och annan forskningsverksamhet.

12. Vilka insatser kan nu erbjudas utan individuell behovsprövning?

Se 11 kap 5 § SoL, allt som inte räknas upp i den bestämmelsen är egentligen tillåtet att erbjuda utan behovsprövning. Vi vill dock mana till försiktighet och testa olika verksamheter.

13. Vilka förändringar görs i dokumentationskraven, särskilt gällande orosanmälningar för barn?

När en orosanmälan inkommer så öppnas ett ärende och ärendet ska dokumenteras i en akt/journal. Detta leder till att orosanmälningar blir digitalt sökbara även om de inte leder till utredning och kan vara värdefull information vid nya orosanmälningar som leder till att utredning inleds.

14. Hur påverkas samarbetet mellan socialtjänsten och andra aktörer, såsom skola och hälso- och sjukvård?

Regeringen betonar i propositionen vikten av samverkan. Socialtjänsten kan inte bära det förebyggande ansvaret ensam utan samverkan krävs med andra förvaltningar inom kommunen, med andra myndigheter och med civilsamhället etc.

15. Vilka kompetensutvecklingsinsatser rekommenderas för att anpassa sig till den nya lagen?

Förutom att gå vår utbildning så behöver socialtjänst ofta, liksom mycket att statlig och kommunal verksamhet, bli bättre på att genomföra förändringsarbete i grunden som innebär nytt syn- och förhållningssätt.