Efter 30 år av konventionstext har nu artiklarna 1–42 blivit lag i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter är lag och det är en lag vi ska jobba med på precis samma sätt som alla andra lagar vi har. Den har inte företräde framför nån annan lag, den är en helt vanlig lag som vi behöver ha koll på. För den som känner sig tveksam till hur konventionstexten ska tolkas och vad artiklarna egentligen betyder finns det allmänna kommentarer som FN:s kommitté för barnets rättigheter har tagit fram. Alla allmänna kommentarer är fördjupade rapporter om konventionen som finns översatta till svenska på barnombudsmannens webbplats.

Artiklarna i Barnkonventionen ska ses som en helhet, rättigheterna är universella och odelbara. De är alla lika viktiga och varje barn har rätt till alla rättigheterna. Det är bland annat på grund av att vi brister i just detta som Barnkonventionen nu har blivit lag. Det ser väldigt olika ut för barn runt om i Sverige om rättigheterna tillgodoses eller inte. FN kritiserar Sverige bland annat för att vi inte känner till Barnkonventionen tillräckligt väl, att barn diskrimineras på grund av bostadsort, att vi inte har tillräckliga kunskaper om vad barnets bästa innebär och för att vi inte hittar strukturer som möjliggör för barn att ha inflytande och vara delaktiga i saker som är viktiga för dem själva. 

Barnkonventionen kräver ett barnrättsperspektiv. Det betyder att vi ska utgå från barnens rättigheter när vi planerar, genomför och utvärderar våra aktiviteter.

Barnkonventionen kräver ett barnrättsperspektiv. Det betyder att vi ska utgå från barnens rättigheter när vi planerar, genomför och utvärderar våra aktiviteter. Vi måste därför förflytta oss från ett barnperspektiv till ett barnrättsperspektiv. Att vi som jobbar med barn har ett barnperspektiv, dvs. att vi utifrån de kunskaper och erfarenheter vi har som vuxna gör saker som vi tänker är bra för barnen, betyder inte att vi per automatik utgår från barnets rättigheter, som att få sin röst hörd och sin åsikt beaktad.

Ingen vet vad Barnkonventionen som lag kommer innebära på lång sikt, generellt eller i förskolan. Jag brukar beskriva det som att vi behöver göra och bevisa barnrättsperspektivet. Pedagoger i förskolan ska göra och levandegöra rättigheterna varje dag. Det är rektorns ansvar att bevisa att det görs och att skapa strukturer för att medarbetarna ska kunna göra men också få ner vad som görs på papper.

Göra och bevisa att vi gör rättigheterna alltså – det kräver Barnkonventionen av oss. Och de som egentligen bäst kan svara på om vi gör rätt är barnen själva.

Göra och bevisa att vi gör rättigheterna alltså – det kräver Barnkonventionen av oss. Och de som egentligen bäst kan svara på om vi gör rätt är barnen själva. Om inte de upplever att de får sina rättigheter tillgodosedda, kan vi då säga att vi har gjort allt rätt?


Se reflektionsfrågor och övningar längre ner på sidan.


Text av Åsa Ekman
Bild av Imgorthand/Getty Images

Om Åsa Ekman

Åsa Ekman - författare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens

Åsa Ekman har närmare 20 års erfarenhet av arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter. Hon har varit ungdomssamordnare, demokratiutvecklare, barnstrateg och är idag författare och konsult och hjälper organisationer i det strategiska och operativa barnrättsarbetet. Åsa Ekman har varit styrelseledamot i Rädda Barnens riksförbund, sitter idag i styrelsen för Bris och är initiativtagare till och driver podden Barnrättssnack.

Åsa Ekman har skrivit boken Barnets rättigheter – Barnkonventionen i förskolan.

Foto av Marcus Gustafsson.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn | © Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Förskola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrev | © Gothia KompetensPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Reflektionsfrågor

  • Kan vi vara säkra på att det är rättigheter vi tillgodoser om vi inte pratar om det i termer av just rättigheter?
  • När involverar vi barnen och när gör vi det inte? I vilka sammanhang tycker vi att det är okej att barn inte har inflytande? Varför tycker vi det?
  • Vilka strukturer har vi som visar/bevisar att vi hos oss jobbar utifrån ett barnrättsperspektiv?

Övning 1 - Prioritera och rangordna artiklarna i Barnkonventionen

Använd Barnkonventionen och arbeta i mindre grupper. Låt grupperna välja de nio artiklar som gruppen anser viktigast för uppdraget i förskolan och rangordna artiklarna inbördes. Siffran 1 står för den viktigaste artikeln och 5 för den minst viktiga. 
1
22
333
44
5

Använd gärna de prioriterade artiklarna som underlag för verksamhetsplanering eller idéer till fokusområden inför kommande termin.

Övning 2 - Gör om rättigheterna i Barnkonventionen till symboler och bilder

Gör om rättigheterna i Barnkonventionen till symboler och bilder. Gör även övningen tillsammans med barnen, men tänk er att ni sitter i en luftballong tillsammans. Om alla rättigheterna är med är ballongen för tung, så ni måste steg för steg göra er av med sakerna i ballongen. Vilka rättigheter slänger ni ut först och varför? Använd tillfället för att prata om vilka rättigheter barn har men också för att prata om vad barn behöver för att må bra, vilka rättigheter som är dom mest grundläggande.

Åsa Ekman - författare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens

”Jag vill peppa förskolan i arbetet med barnkonventionen”

”Vårt ansvar att barnen får sina rättigheter och kan använda dem”
Från och med första januari 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. Det innebär att samtliga delar av samhället behöver förändra synen på barn, arbetssätt och metoder. Det gäller naturligtvis även förskolan.

Läs intervjun med Åsa Ekman

Margareta Öhman - författare och föreläsare på Gothia Kompetens

"Lekandet har ett eget värde"

Förskolans läroplan, Lpfö 18, slår inte bara fast att lek ska ha en central plats i barns utbildning. Den lyfter också fram att leken har betydelse för barns hälsa och välbefinnande och att det är leken i sig som är viktig för barnen. 

– Lekande fungerar som en muskel. Genom att användas ökar den i styrka, säger leg. psykolog Margareta Öhman.

Läs intervjun med Margareta Öhman