Artiklar för dig i förskolan

Intervju med Annica Lagander, rektor Bankeryds förskoleområde

Språkutvecklande arbetssätt lyfter undervisningen

Bankeryds förskoleområde i Jönköping har gjort en storsatsning på språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Under läsåret 21/22 har 90 förskollärare och barnskötare på sex förskolor gått en processutbildning tillsammans. Rektor Annica Lagander ser tydliga resultat och en undervisning som har förändrats.

Artikel av Margareta Öhman

Låt leken främja språket

Att leka är extremt kommunikativt och tillsammans med samtalet utgör leken de mest språkfrämjande situationerna i förskolan. ”Lekspråket” är både kroppsligt och verbalt. När en vuxen är med i leken kan hen bidra med att sätta ord till det barnen kroppsligt förmedlar.

Margareta Öhman

Artikel av Anna Hellberg Björklund

Hur pratar vi med barn om krig?

Situationen i Ukraina väcker starka känslor hos oss vuxna. Men även barnen i förskolan kan ha frågor och funderingar. Några barn är direkt berörda utifrån att bekanta och släktingar finns i Ukraina och vi kommer också att ta emot barn som flytt från kriget inom en snar framtid. Att få komma till förskolan, där det är stabilt och förutsägbart, kan vara en fristad för de barn vars familjer är starkt påverkade av händelsen. Vad bör man som pedagog tänka på om ämnet kommer upp i samvaron med barnen eller i deras lek?

Intervju med Tobias Ludvigson och Malin Ring, Gothia Kompetens

Utveckling av förskolan och skolan med processutbildning

– Att utveckla förskolan och skolan innebär att förändra förhållningssätt och arbetssätt. Det kräver utbildning över tid som skapar samsyn och bygger på kollegialt lärande, säger Tobias Ludvigson och Malin Ring, Gothia Kompetens, som tagit fram processutbildningar för förskola och skola.

Intervju med rektor Linda Ringström

Lekcertifierad förskola

Förskolan Nyckelpigan i Norrköping har tre tydliga fokus för verksamheten; lek, språkutveckling och jämställdhet. Rektor Linda Ringström ville specifikt höja statusen på leken som en viktig del i barnens undervisning. Därför lät hon alla pedagoger delta i en processutbildning. Nu är förskolan lekcertifierad vilket har lett till både en förbättrad språkutveckling och socialt samspel hos barnen.

Ur Förskoletidningen nr 2 2017

Hantera svåra känslor i förskolan

Sorg, dödsfall, oro för ett barn – ibland kan man behöva konkreta tips på hur man kan gå vidare i svåra frågor. Här får du också tips på böcker du kan läsa för och med barnen om svåra ämnen.

Artikel av Mie Josefson

Normer och värden i förskolan

Utbildningen i förskolan ska ta hänsyn till enskilda barns olika förutsättningar och behov, samtidigt som den ska anpassas till alla barn.

Därför behöver vi skapa en verksamhet med öppenhet och respekt för skillnader, där barn, pedagoger och föräldrar har förståelse för att en del behöver mer än andra och att allt inte alltid kan göras lika för att bli likvärdigt.

Artikel av Ingrid Pramling Samuelsson

Grunden för ett livslångt lärande

Undervisning i förskolan är ett måste, menar Ingrid Pramling Samuelsson som ser kommunikation som en av nycklarna för att lyckas. Syftet med undervisning och lärande är att alla barn ska få en likvärdig grund för skolan och livet. Förskollärarens roll är att skapa förutsättningarna.

Artikel av Malin Malmström

Förväntningar i förskolan

Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för varje barn och föräldrar och förskola ska samverka för att möjliggöra detta. Men ibland blir det svårt att tillgodose när förväntningar från föräldrar inte stämmer överens med uppdraget. Det är bra att skapa tydlighet till föräldrar vilka förväntningar de kan ha på förskolan. Men också tydlighet kring vilka förväntningar förskolan har på vårdnadshavare. Här hittar du förslag på vad ett förväntansdokument skulle kunna innefatta.

Av Anna Hellberg Björklund

Föräldrasamverkan i förskolan

Förskolans arbete med barnen behöver ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. För att lyckas med det behöver vi redan från starten lägga en god och robust grund, där fokus på förskolans uppdrag, kulturkompetens och en dialog med fingertoppskänsla blir viktiga verktyg.

Artikel av Helena Wallberg

Kollektiv intelligens för arbetsglädje och motivation

Har du också suttit i möten där några driver på lösningar på svåra problem och där ditt perspektiv inte bjuds in i diskussionen?

Det kan betyda att du jobbar i ett lågpresterande team där lösningsfokus premieras framför problemundersökning utifrån flera perspektiv. Det kan innebära att den organisation där du jobbar inte når de bästa resultaten och där arbetsmiljön inte är så bra som den kunde vara. Det kan betyda att du och din organisation behöver utveckla kollektiv intelligens.

Artikel av Camilla Karlsson Suarez

Dialogic BookReading (DBR) i förskolan

Dialogic BookReading (DBR) är en evidensbaserad metod som innebär att planera och genomföra systematiska tillfällen av bokläsning där fokus ligger på att utveckla barns språk och ordförråd genom dialog utifrån bilderböcker. Barnen uppmuntras att vara aktiva och interagera utifrån innehållet i boken istället för att lyssna till när den vuxne läser.

Intervju med Malin Ring

Intervju med förskoletidningens chefredaktör

Förskoletidningen utkommer med sex nummer per år. Varje nummer belyser ett aktuellt tema som knyter an till arbetet i förskolan och till pedagogernas uppdrag. Men hur användarna läsarna tidningen? Och blir inte artiklar och reportage daterade?

Chefredaktören Malin Ring besvarar de vanligaste frågorna här.

Artikel av Linda Cadeborg

Det vet vi om välfungerande team i förskolan

Det går generellt inte att skapa magi av något som inte fanns där från början. I förutsättningarna ingår vilken organisationskultur som finns, stöd från ledning och chefer högre upp. Främjar man en teamkultur eller en kultur där individuella prestationer belönas? Finns det förutsättningar att prestera bra genom att det till exempel finns tillräckligt med resurser?

Artikel av Margareta Öhman

Barns rätt till psykisk hälsa

Konventionen om barnets rättigheter är nu lag i Sverige. I flera av paragraferna beskrivs barns rätt till beskydd, hälsa och välmående. Vi kan kalla dem barns rätt till psykisk hälsa. Dessa rättigheter är inte bara juridiskt bindande utan också pedagogiskt.

Margareta Öhman är leg. psykolog, familjeterapeut och författare. Läs hennes artikel här.

Intervju med Björn Tingberg, studierektor på Ericastiftelsen

Hur kan vi upptäcka och agera när små barn far illa?

Det kan vara svårt att upptäcka och förstå utsatthet hos små barn. Och hur gör man när man väl har uppmärksammat det? Våldet, som kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt, sker i slutna rum utan insyn från andra vuxna eller myndigheter. Därför är det så viktigt att vi upptäcker och förstår när något inte står rätt till och sedan vet hur vi ska agera. Det menar Björn Tingberg, studierektor på Ericastiftelsen.

Artikel av Åsa Ekman, barnrättskonsult

Barnets rättigheter i en hållbar förskola

"Artiklarna i Barnkonventionen ska ses som en helhet, rättigheterna är universella och odelbara. De är alla lika viktiga och varje barn har rätt till alla rättigheterna."

Åsa Ekman har närmare 20 års erfarenhet av arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter. Läs hennes artikel här.

Artikel av psykolog David Edfelt

Att vara steget före

För Sam innebär utevistelse ständiga misslyckanden. Pedagogerna upprepar sig också genom att ständigt reagera i efterskott. Sam behöver lyckas och det går bara om pedagogerna ligger steget före. Kanske behöver de redan i hallen prata med Sam om vad han ska göra på gården. Kanske behöver det finnas en plan redan på morgonen. Prat räcker inte.

Artikel av Ann-Louise Ulfsparre och Lena Åckander

Agilt ledarskap inspirerar alla

Att arbeta agilt har sedan snart tjugo år tillbaka varit populärt inom teknikbranschen och arbetssättet sprids alltmer utanför sina traditionella domäner. En lärande, kreativ och trygg organisation är huvudfokuset för den agila ledaren.

Träna dig och din organisation i att använda feedback. Få tips från coacherna här.

Intervju med Hannes Jansson, ansvarig för processutbildningar

Behovsanpassad kompetensutveckling för förskolan

Hur kan rektorer, förskollärare och barnskötare få användning av en processutbildning från Gothia Kompetens?
– Vi på Gothia Kompetens vill bidra till att utveckla kvaliteten i förskolor genom kompetensutveckling som ger dig en bättre dag på ditt jobb. Fokuset i våra utbildningar för förskolan är att utveckla kvaliteten i undervisningen och barnens utbildning. Genom kompetensutveckling inom relevanta och aktuella ämnen ges konkreta verktyg att använda i barngruppen – både under och efter slutförd utbildning.

Intervju med förskollärare Veronica Nytomt

Det bästa med att vara förskollärare

Vad är det bästa med att vara förskollärare?
– Det bästa är alla möten med barnen! Att man har en så stor möjlighet att påverka och ge dem förutsättningar till utveckling och lärande som de har med sig vidare i livet. Det jag tycker är allra mest spännande är att forma vardagen och anpassa undervisningen så att den fungerar för alla barn. Vara nyfiken och lyssna in vad barnen behöver. När man hittar rätt och känner att ett barn tar ett kliv framåt i sin utveckling och mår bra, de situationerna lyfter hela min upplevelse av arbetet.

Artikel av John Steinberg

Hur ett starkt arbetslag skapas

Ett starkt och fungerande arbetslag delar enligt mig en gemensam värdegrund och har en hög ambitionsnivå. Man vill framåt. Det finns stor respekt för varandra och man arbetar prestigelöst. Alla hjälps åt och på så sätt är man lösningsfokuserad.

John Steinberg

Artikel av Margareta Öhman

Barns psykiska hälsa och välbefinnande

– Psykisk hälsa handlar om att uppleva sig kunna hantera de utmaningar och påfrestningar livet bjuder en på utan att ta skada själv. Då har vi också större möjligheter att välja vad vi känner – i riktning mot positiva emotioner - och hur vi tänker om det vi känner. Det leder till ett ökat välbefinnande i betydelsen, ett slags lugn tillförsikt om att livet grejar sig. Hos barn ser vi lättast detta i deras lekande.

Samspelet mellan pedagogerna på förskolan och barnen kan främja barnens positiva utveckling och psykiska hälsa. Läs intervjun med Margareta Öhman här.

En utmaning att utveckla

Förskolans arbetslag

Var och en i arbetslaget ska ta sitt ansvar och bidra till det gemensamma arbetet med barnen. Samtidigt ska de arbeta tillsammans som ett team och förskollärare ska ha ansvar för undervisningen. Det är en utmaning!

Läs artikeln här, tidigare publicerad i Förskoletidningen.

Sonja Sheridan

Fysisk aktivitet och välbefinnande för hållbara barn

Rörelseglädje i förskolan

En artikel om god kroppsuppfattning, god självkänsla och tilltro till sin egen förmåga.

Carina Andersson och Ulrika Fagerström arbetar tillsammans på Bergakottens förskola i Västerås och föreläser för yrkesverksamma i förskolan om barns fysiska aktivitet.

Carina Andersson och Ulrika Fagerström

Nycklar till en god introduktion

Trygghet och relationer i förskolan

Vi vill att både barnet och vårdnadshavaren ska känna sig välkomna, trygga och trivas i förskolans miljö. De ska få en förtrogenhet för förskolan, en förståelse för vårt uppdrag och en god insikt i vad förskolan är för typ av verksamhet. För att skapa en positiv och trygg introduktion behöver vi därför bra strategier.

Sofie Källhage och Josefin Malm

Förskolans läroplan, Lpfö 18

Del 1(2): Vad är bakgrunden till den omarbetade läroplanen?

Vad är bakgrunden till den omarbetade läroplanen, Lpfö 18? Och vad är syftet med revideringen av förskolans läroplan? Svaren hittar du här.

Malin Ring

Förskolans läroplan, Lpfö 18

Del 2(2): Vad är nytt i förskolans reviderade läroplan?

Varför ska vi jobba med digital kompetens i förskolan? Och vad säger läroplanen om utbildning och undervisning? Här hittar du svaren på dina frågor om Lpfö 18.

Malin Ring

Om hygienens betydelse för att förebygga infektioner

Hygienrond i förskolan

Det råder i dag inga tveksamheter om hygienens betydelse för att förebygga infektioner och för att förhindra fortsatt smittspridning vid infektionsutbrott. Infektioner är vanligt hos barn i förskoleåldern och det är inte ovanligt med 8–10 infektioner per år, vilket är normalt. Men hur kan vi skapa goda förutsättningar för en bra hygien i förskolan?

Språkstörning och kommunikativ sårbarhet

"Vi människor är gjorda för att kommunicera, de flesta av oss har ett medfött driv att kunna och vilja prata med andra runtomkring oss. Det är så vi umgås med vänner, får ny kunskap och skapar sociala band. Att ledigt kunna prata, lyssna och kommunicera är i dagens värld viktigare än någonsin."

Av leg. logoped Catarina Sjöberg.

Intervju med Åsa Ekman

”Jag vill peppa förskolan i arbetet med barnkonventionen”

”Vårt ansvar att barnen får sina rättigheter och kan använda dem”
Från och med första januari 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. Det innebär att samtliga delar av samhället behöver förändra synen på barn, arbetssätt och metoder. Det gäller naturligtvis även förskolan. Men följer vi inte redan barnkonventionen? ”Inte alltid”, menar Åsa Ekman, barnrättskonsult, som länge har arbetat med barnkonventionen i förskolor och skolor.

Förskolans utmaning och möjlighet

Varför ska vi prata om särskilt begåvade barn i förskolan?

Särskild begåvning väcker ofta känslor och ibland en viss skepsis. Därför är det viktigt att bidra med kunskap om en hittills bortglömd behovsgrupp – de särskilt begåvade barnen. De finns och kommer alltid att finnas. Frågan är hur vi ska se till deras behov i våra pedagogiska verksamheter.

Av Josefin Malm och Sofie Källhage

Organisera för undervisning

Förskolans uppdrag – omväxlande, utmanande och roligt! Vi tänker mycket kring vikten av att organisera för undervisningen för att skapa de bästa förutsättningarna för barnens lärande.

Våra förutsättningar hänger ihop med vår organisation. Grunden är att barnen alltid är i smågrupper. Alla kan inte få allt hela tiden, men alla kan få något. Vi utgår alltid från att vi ska skapa meningsfullhet under hela dagen, med barnen i fokus.