Förskolepedagog läser högt för tre barn | © Maskot / Getty Images
Artikel av Förskoletidningens chefredaktör Malin Ring

Att väcka berättarglädje och läslust i förskolan

Högläsning kan skapa en speciell gemenskap i barngruppen. Barnen samlas kring berättelsen, delar upplevelser och reaktioner och lär sig av varandra. Det skapar en varm och trygg atmosfär där alla känner sig inkluderade och uppskattade.

Berättelser kan dessutom ge barn en djupare förståelse för omvärlden, olika kulturer och mänskliga relationer. De får insikter i etik, moral och värdegrunder och lär sig att hantera olika känslor och situationer.

Två glada pedagoger med en grupp glada förskolebarn | © Maskot / Getty Images

Effektiv kompetensutveckling för förskolans pedagoger och rektorer

För att driva verklig förändring och utveckling i utbildningsmiljöer krävs tid för reflektion, praktisk tillämpning, diskussion och bearbetning. Det är just denna process som utgör kärnan i Gothia Kompetens processutbildningar, vilka designas för att möta specifika behov och utmaningar inom förskolan. En mindre studie genomförd av forskare vid Linnéuniversitetet visar att denna metod för professionell utveckling erbjuder märkbara fördelar.

Malin Ring - Förskoletidningen | © Gothia Kompetens
Intervju med Malin Ring

Intervju med förskoletidningens chefredaktör

Förskoletidningen utkommer med sex nummer per år. Varje nummer belyser ett aktuellt tema som knyter an till arbetet i förskolan och till pedagogernas uppdrag. Men hur användarna läsarna tidningen? Och blir inte artiklar och reportage daterade?

Chefredaktören Malin Ring besvarar de vanligaste frågorna här.

Maria Högberg - författare på Gothia Kompetens | © Bodil Bergman Hughes
Artikel av Maria Högberg

”Så här ökar du motivationen i en orolig värld”

Krig, klimatkris, inflation, högre priser och räntehöjningar. Det är inte säkert att alla står frustande i båset, fyllda med energi och lust att ta sig an det nya året. Tvärtom – alla negativa budskap kan påverka oss både hemma och på jobbet. Men det finns verktyg för att samla kraft och skapa tillförsikt.

– Det finns många ljusglimtar där ute. Vi kan välja att bli en resurs för varandra, säger vår författare Maria Högberg som är kommunikationstränare och handledare för chefer och personalgrupper. Här skriver hon om hur du och dina kollegor kan stärka er själva och varandra.

Förskolepedagog som pratar med två barn | © Maskot / Getty Images

Kommunikation i förskolan

Hur gör vi med barnen i förskolan? Ger vi dem tid att hinna tänka efter innan de svarar? Låter vi bara de som är snabba i tanken höras?

Alla barn har rätt att bli lyssnade på, men de behöver också kunna lyssna på andra. Då är chansen större att nå fram till andra, men också att ta in andras budskap. Som pedagoger kan vi lära ut lyssnandets konst och föregå med gott exempel.

Läs artikeln här om effektiv och respektfull kommunikation i förskolan.

Pappa som säger hej då till sitt barn på en förskola | © Maskot / Getty Images

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

När vi kommunicerar med varandra får vi saker att hända. Det handlar om att dela information, dela kunskap och bygga relationer – både privat och jobbrelaterat. För att kommunicera på bästa sätt med vårdnadshavare i förskolan är det viktigt att skapa en öppen, tydlig och regelbunden kommunikationskanal.

Här bjuder Förskoletidningens chefredaktör Malin Ring på strategier för att kommunicera med vårdnadshavare i förskolan på sätt som främjar god samverkan.

Barns handavtryck på röda papper uppsatta på en vägg | © Maskot / Getty Images

Svåra och utmanande samtal i förskolan

Konkreta tips på hur du hanterar de svåra samtalen
Att utföra svåra samtal är för de flesta en jobbig utmaning, oavsett om det är i rollen som chef, ledare, förälder, förskollärare, barnskötare eller i någon annan situation. Men få saker blir bättre av att de skjuts upp, utan det är bäst att ta upp problem snarast möjligt. Det gäller bara att förbereda sig ordentligt.

Motorik med alla sinnen - del av bokomslag | © Gothia Kompetens

Motorik med alla sinnen i förskolan

Motorik är för många synonymt med rörelse, men det är så mycket mer. Grundmotoriska förmågor, integrerade reflexer, sinnenas samspel och ålderstypisk motorisk utveckling är grunden för barns utveckling och lärande – både här och nu och i framtiden. 

Läs intervjun här med Pernilla Unevik, förskollärare, specialpedagog och sensomotorisk tränare, och Åsa Hagdahl, civilekonom och sensomotorisk tränare.

Margareta Öhman - författare och föreläsare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens
Intervju med Margareta Öhman

Lekens kämpe

I Margareta Öhmans liv har leken alltid stått i centrum. Från barndomens fantasivärldar till yrket som förskolepsykolog. Hon jobbar för att värna alla barns rätt att leka.

– Leken har blivit min livsuppgift. Ju mer jag lär mig, desto mer förvånad blir jag av att det fungerar. Det är inte kons­tigt alls att det ibland inte gör det.

En pedagog och två förskolebarn leker tillsammans | © Johnér Images/Plattform / Getty Images
Intervju med barnskötare Anna Börjesson och förskollärare Nina Friman

Vaxholms stad storsatsar på kompetensutveckling

I Vaxholms stad valde man att göra en storsatsning och låta alla pedagoger i samtliga kommunala förskolor samtidigt genomföra processutbildningen Stötta barnen som utmanar i förskolan. Anna Börjesson, barnskötare på Överby Förskola, och Nina Friman, arbetslagsledare och förskollärare på Förskolan Blynäsviken, var båda processledare. Här berättar de vad utbildningen gav och vad som var mest utmanande och utvecklande med att vara processledare.

Del av bokomslag: Förskolans lärmiljöer

Förskolans lärmiljöer

Medvetna, engagerade och närvarande pedagoger är a och o för en lyckad lärmiljö. Det handlar om att vi pedagoger är medvetna om vårt uppdrag, om barnens behov och intressen och anpassar miljö och material utifrån de som befinner sig där just nu. Men den perfekta lärmiljön i förskolan – finns den?

Erika Wallin | © Erika Wallin
Erika Wallin
Två pedagoger och fyra förskolebarn i naturen | © Johner Images / Getty Images

Kollegialt lärande i förskolan

Ett lyckat kollegialt lärande utgår från de frågor och utmaningar som förskollärare och barnskötare ställs inför i sin yrkesvardag. Genom utmanande och givande samtal kring varför och på vilka grunder vi gör som vi gör får vi kunskap om hur vi kan skapa bättre förutsättningar för barnens utveckling och lärande.

Malin Ring | © Gothia Kompetens
Malin Ring
Högläsning och berättande i förskolan - del av bokosmlag | © Gothia Kompetens

Högläsning och berättande i förskolan

Högläsning och berättande kan vara två riktigt viktiga delar i barns språkutveckling. Genom att lyssna till språk tar barnet till sig språkmelodi och språkets uppbyggnad och de förstår med tiden också hur en berättelse är uppbyggd. Att få uppleva högläsning och berättande ger också en estetisk upplevelse. Men inte nog med det! Det är också ett sätt för barnet att förstå sina egna känslor, behov och vem hen är i världen. 

Ann S. Pihlgren
Ann S. Pihlgren
Del av bokomslag: Leda förskolans barngrupp och arbetslag | © Gothia Kompetens

Leda för likvärdig undervisning i förskolan

"Din främsta uppgift som förskollärare och arbetslagsledare är att säkerställa att alla barn i gruppen får en likvärdig undervisning."

Rektors ledarskap bygger på att skapa gemensam samsyn och likvärdighet utifrån ett vidare perspektiv i förskolan. Som förskollärare ser du ditt arbetslag arbeta här och nu och kan sätta ord på det som sker genom att ge exempel på situationer som fungerar bra och som inte fungerar bra. Som förskollärare kan du också agera förebild.

Lena Edlund | © Gothia Kompetens
Lena Edlund
Färgglada former på rosa bakgrund - del av bokomslag | © Gothia Kompetens

Barn i en demokratisk förskola

För att skapa en demokratisk förskoleutbildning behövs en utvecklande rektor som vågar vara ledare och som vill skapa en förskola som är barnens arena. Där demokratiuppdraget genomsyrar varje människa och där alla röster är lika mycket värda att bli hörda och lyssnade på. Arbetet måste sedan ske tillsammans med medarbetarna -- rektor är ingen soloartist utan behöver hela orkestern för att spela musikstycket.

Läs artikeln av Caroline Wiking här.

Caroline Wiking
Caroline Wiking
Siluetter av en planta - reflektera mera i förskolan, del av bokomslag | © Gothia Kompetens
Intervju med förskolläraren Erika Wallin

Reflektionen utvecklar förskolans utbildning

För att leva upp till förskolans uppdrag enligt läroplanen (Lpfö 18) ska arbetslagen kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande. Läroplanen tydliggör också att arbetslagen ska utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål.

Men hur lyckas man med att genomföra ett kvalitativt utvecklingsarbete i förskolan?

Maria Refors Legge - författare på Gothia Kompetens | © Knut Capra Pedersen / Maria Refors Legge

Juridik i förskolan

Ibland existerar lagar och regler i vår vardag utan att vi tänker på dem. Det händer att vi tillämpar normer utan att känna till att de grundar sig på rättskällor. Ibland tillämpar vi dem även indirekt då de stämmer överens med vår moraliska uppfattning om vad som är rätt och fel i olika situationer. Att följa vår inbyggda, moraliska kompass över rätt och fel fungerar däremot inte alltid. Ibland kan en handling som känns moraliskt rätt vara juridiskt fel. Ibland ställer lagarna till och med sådana krav på oss att vi inte klarar av att leva upp till dem.

Läs artikeln här av Maria Refors Legge, jurist och doktor i offentlig rätt

Maria Refors Legge | © Knut Capra Pedersen / Maria Refors Legge
Maria Refors Legge
Tre barn i förskolan tillsammans med en pedagog | © Kate Monakhova / Getty Images
Intervju med Annica Lagander, rektor Bankeryds förskoleområde

Språkutvecklande arbetssätt lyfter undervisningen

Bankeryds förskoleområde i Jönköping har gjort en storsatsning på språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Under läsåret 21/22 har 90 förskollärare och barnskötare på sex förskolor gått en processutbildning tillsammans. Rektor Annica Lagander ser tydliga resultat och en undervisning som har förändrats.

Detalj från bokomslag: Låt leken främja språket | © Gothia Kompetens
Artikel av Margareta Öhman

Låt leken främja språket

Att leka är extremt kommunikativt och tillsammans med samtalet utgör leken de mest språkfrämjande situationerna i förskolan. ”Lekspråket” är både kroppsligt och verbalt. När en vuxen är med i leken kan hen bidra med att sätta ord till det barnen kroppsligt förmedlar.

Margareta Öhman | © Gothia Kompetens
Margareta Öhman
Ett ensamt litet barn framför ett fönster | © Nikolay Amoseev / Getty Images
Artikel av Anna Hellberg Björklund

Hur pratar vi med barn om krig?

Situationen i Ukraina väcker starka känslor hos oss vuxna. Men även barnen i förskolan kan ha frågor och funderingar. Några barn är direkt berörda utifrån att bekanta och släktingar finns i Ukraina och vi kommer också att ta emot barn som flytt från kriget inom en snar framtid. Att få komma till förskolan, där det är stabilt och förutsägbart, kan vara en fristad för de barn vars familjer är starkt påverkade av händelsen. Vad bör man som pedagog tänka på om ämnet kommer upp i samvaron med barnen eller i deras lek?

Malin Ring och Tobias Ludvigson - Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens
Intervju med Tobias Ludvigson och Malin Ring, Gothia Kompetens

Utveckling av förskolan och skolan med processutbildning

– Att utveckla förskolan och skolan innebär att förändra förhållningssätt och arbetssätt. Det kräver utbildning över tid som skapar samsyn och bygger på kollegialt lärande, säger Tobias Ludvigson och Malin Ring, Gothia Kompetens, som tagit fram processutbildningar för förskola och skola.

Linda Ringström - rektor på förskolan Nyckelpigan
Intervju med rektor Linda Ringström

Lekcertifierad förskola

Förskolan Nyckelpigan i Norrköping har tre tydliga fokus för verksamheten; lek, språkutveckling och jämställdhet. Rektor Linda Ringström ville specifikt höja statusen på leken som en viktig del i barnens undervisning. Därför lät hon alla pedagoger delta i en processutbildning. Nu är förskolan lekcertifierad vilket har lett till både en förbättrad språkutveckling och socialt samspel hos barnen.

Cyklar och sandlåda på en förskolegård | © Olaser / Getty Images
Ur Förskoletidningen nr 2 2017

Hantera svåra känslor i förskolan

Sorg, dödsfall, oro för ett barn – ibland kan man behöva konkreta tips på hur man kan gå vidare i svåra frågor. Här får du också tips på böcker du kan läsa för och med barnen om svåra ämnen.

Närbild på pysselmaterial på en förskola | © Gothia Kompetens
Artikel av Mie Josefson

Normer och värden i förskolan

Utbildningen i förskolan ska ta hänsyn till enskilda barns olika förutsättningar och behov, samtidigt som den ska anpassas till alla barn. 

Därför behöver vi skapa en verksamhet med öppenhet och respekt för skillnader, där barn, pedagoger och föräldrar har förståelse för att en del behöver mer än andra och att allt inte alltid kan göras lika för att bli likvärdigt.

Fia med knuff i närbild på en förskola | © Gothia Kompetens
Artikel av Ingrid Pramling Samuelsson

Grunden för ett livslångt lärande

Undervisning i förskolan är ett måste, menar Ingrid Pramling Samuelsson som ser kommunikation som en av nycklarna för att lyckas. Syftet med undervisning och lärande är att alla barn ska få en likvärdig grund för skolan och livet. Förskollärarens roll är att skapa förutsättningarna.

Skohylla på förskola i närbild | © Aerogondo / Getty Images
Artikel av Malin Malmström

Förväntningar i förskolan

Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för varje barn och föräldrar och förskola ska samverka för att möjliggöra detta. Men ibland blir det svårt att tillgodose när förväntningar från föräldrar inte stämmer överens med uppdraget. Det är bra att skapa tydlighet till föräldrar vilka förväntningar de kan ha på förskolan. Men också tydlighet kring vilka förväntningar förskolan har på vårdnadshavare. Här hittar du förslag på vad ett förväntansdokument skulle kunna innefatta.

Barn och föräldrar leker på en förskola | © Rawpixel / Getty Images
Av Anna Hellberg Björklund

Föräldrasamverkan i förskolan

Förskolans arbete med barnen behöver ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. För att lyckas med det behöver vi redan från starten lägga en god och robust grund, där fokus på förskolans uppdrag, kulturkompetens och en dialog med fingertoppskänsla blir viktiga verktyg.

Glad kvinna på arbetsmöte - kollektiv intelligens | © Rebecka Rynefelt / Getty Images
Artikel av Helena Wallberg

Kollektiv intelligens för arbetsglädje och motivation

Har du också suttit i möten där några driver på lösningar på svåra problem och där ditt perspektiv inte bjuds in i diskussionen?

Det kan betyda att du jobbar i ett lågpresterande team där lösningsfokus premieras framför problemundersökning utifrån flera perspektiv. Det kan innebära att den organisation där du jobbar inte når de bästa resultaten och där arbetsmiljön inte är så bra som den kunde vara. Det kan betyda att du och din organisation behöver utveckla kollektiv intelligens. 

Bokhylla på förskola i närbild | © Blackred / Getty Images
Artikel av Camilla Karlsson Suarez

Dialogic BookReading (DBR) i förskolan

Dialogic BookReading (DBR) är en evidensbaserad metod som innebär att planera och genomföra systematiska tillfällen av bokläsning där fokus ligger på att utveckla barns språk och ordförråd genom dialog utifrån bilderböcker. Barnen uppmuntras att vara aktiva och interagera utifrån innehållet i boken istället för att lyssna till när den vuxne läser.

Sandleksaker i närbild på en förskola | © Irina / Getty Images
Artikel av Linda Cadeborg

Det vet vi om välfungerande team i förskolan

Det går generellt inte att skapa magi av något som inte fanns där från början. I förutsättningarna ingår vilken organisationskultur som finns, stöd från ledning och chefer högre upp. Främjar man en teamkultur eller en kultur där individuella prestationer belönas? Finns det förutsättningar att prestera bra genom att det till exempel finns tillräckligt med resurser?

Pedagog busar med ett förskolebarn | © Liderina / Getty Images
Artikel av Margareta Öhman

Barns rätt till psykisk hälsa

Konventionen om barnets rättigheter är nu lag i Sverige. I flera av paragraferna beskrivs barns rätt till beskydd, hälsa och välmående. Vi kan kalla dem barns rätt till psykisk hälsa. Dessa rättigheter är inte bara juridiskt bindande utan också pedagogiskt.

Margareta Öhman är leg. psykolog, familjeterapeut och författare. Läs hennes artikel här.

Björn Tingberg - författare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens
Intervju med Björn Tingberg, studierektor på Ericastiftelsen

Hur kan vi upptäcka och agera när små barn far illa?

Det kan vara svårt att upptäcka och förstå utsatthet hos små barn. Och hur gör man när man väl har uppmärksammat det? Våldet, som kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt, sker i slutna rum utan insyn från andra vuxna eller myndigheter. Därför är det så viktigt att vi upptäcker och förstår när något inte står rätt till och sedan vet hur vi ska agera. Det menar Björn Tingberg, studierektor på Ericastiftelsen.

Förskolebarn tittar på en snigel | © Imgorthand / Getty Images
Artikel av Åsa Ekman, barnrättskonsult

Barnets rättigheter i en hållbar förskola

"Artiklarna i Barnkonventionen ska ses som en helhet, rättigheterna är universella och odelbara. De är alla lika viktiga och varje barn har rätt till alla rättigheterna."

Åsa Ekman har närmare 20 års erfarenhet av arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter. Läs hennes artikel här.

Bokstavsklossar på en förskola | © Neville Mountford-Hoare / Getty Images
Artikel av psykolog David Edfelt

Att vara steget före

För Sam innebär utevistelse ständiga misslyckanden. Pedagogerna upprepar sig också genom att ständigt reagera i efterskott. Sam behöver lyckas och det går bara om pedagogerna ligger steget före. Kanske behöver de redan i hallen prata med Sam om vad han ska göra på gården. Kanske behöver det finnas en plan redan på morgonen. Prat räcker inte.

Vuxna i planeringsmöte | © Gothia Kompetens
Artikel av Ann-Louise Ulfsparre och Lena Åckander

Agilt ledarskap inspirerar alla

Att arbeta agilt har sedan snart tjugo år tillbaka varit populärt inom teknikbranschen och arbetssättet sprids alltmer utanför sina traditionella domäner. En lärande, kreativ och trygg organisation är huvudfokuset för den agila ledaren.

Träna dig och din organisation i att använda feedback. Få tips från coacherna här.

Hannes Jansson - Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens
Intervju med Hannes Jansson, ansvarig för processutbildningar

Behovsanpassad kompetensutveckling för förskolan

Hur kan rektorer, förskollärare och barnskötare få användning av en processutbildning från Gothia Kompetens?
– Vi på Gothia Kompetens vill bidra till att utveckla kvaliteten i förskolor  genom kompetensutveckling som ger dig en bättre dag på ditt jobb. Fokuset i våra utbildningar för förskolan är att utveckla kvaliteten i undervisningen och barnens utbildning. Genom kompetensutveckling inom relevanta och aktuella ämnen ges konkreta verktyg att använda i barngruppen – både under och efter slutförd utbildning.

Veronica Nytomt - författare och föreläsare på Gothia Kompetens
Intervju med förskollärare Veronica Nytomt

Det bästa med att vara förskollärare

Vad är det bästa med att vara förskollärare?
– Det bästa är alla möten med barnen! Att man har en så stor möjlighet att påverka och ge dem förutsättningar till utveckling och lärande som de har med sig vidare i livet. Det jag tycker är allra mest spännande är att forma vardagen och anpassa undervisningen så att den fungerar för alla barn. Vara nyfiken och lyssna in vad barnen behöver. När man hittar rätt och känner att ett barn tar ett kliv framåt i sin utveckling och mår bra, de situationerna lyfter hela min upplevelse av arbetet.

John Steinberg - författare och föreläsare på Gothia Kompetens | © John Steinberg
Artikel av John Steinberg

Hur ett starkt arbetslag skapas

Ett starkt och fungerande arbetslag delar enligt mig en gemensam värdegrund och har en hög ambitionsnivå. Man vill framåt. Det finns stor respekt för varandra och man arbetar prestigelöst. Alla hjälps åt och på så sätt är man lösningsfokuserad.

John Steinberg | © John Steinberg
John Steinberg
Margareta Öhman - författare och föreläsare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens
Artikel av Margareta Öhman

Barns psykiska hälsa och välbefinnande

– Psykisk hälsa handlar om att uppleva sig kunna hantera de utmaningar och påfrestningar livet bjuder en på utan att ta skada själv. Då har vi också större möjligheter att välja vad vi känner – i riktning mot positiva emotioner - och hur vi tänker om det vi känner. Det leder till ett ökat välbefinnande i betydelsen, ett slags lugn tillförsikt om att livet grejar sig. Hos barn ser vi lättast detta i deras lekande.

Samspelet mellan pedagogerna på förskolan och barnen kan främja barnens positiva utveckling och psykiska hälsa. Läs intervjun med Margareta Öhman här.

Carina Andersson och Ulrika Fagerström - författare på Gothia Kompetens
Fysisk aktivitet och välbefinnande för hållbara barn

Rörelseglädje i förskolan

En artikel om god kroppsuppfattning, god självkänsla och tilltro till sin egen förmåga.

Carina Andersson och Ulrika Fagerström arbetar tillsammans på Bergakottens förskola i Västerås och föreläser för yrkesverksamma i förskolan om barns fysiska aktivitet.

Carina Andersson och Ulrika Fagerström
Carina Andersson och Ulrika Fagerström
Detalj från bokomslag - Introduktion i förskolan | © Gothia Kompetens
Nycklar till en god introduktion

Trygghet och relationer i förskolan

Vi vill att både barnet och vårdnadshavaren ska känna sig välkomna, trygga och trivas i förskolans miljö. De ska få en förtrogenhet för förskolan, en förståelse för vårt uppdrag och en god insikt i vad förskolan är för typ av verksamhet. För att skapa en positiv och trygg introduktion behöver vi därför bra strategier. 

Sofie Källhage och Josefin Malm
Sofie Källhage och Josefin Malm
Hygien i förskolan - närbild på ett barns händer vid ett handfat | © Getty Images
Om hygienens betydelse för att förebygga infektioner

Hygienrond i förskolan

Det råder i dag inga tveksamheter om hygienens betydelse för att förebygga infektioner och för att förhindra fortsatt smittspridning vid infektionsutbrott. Infektioner är vanligt hos barn i förskoleåldern och det är inte ovanligt med 8–10 infektioner per år, vilket är normalt. Men hur kan vi skapa goda förutsättningar för en bra hygien i förskolan?

Catarina Sjöberg - författare och föreläsare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens

Språkstörning och kommunikativ sårbarhet

"Vi människor är gjorda för att kommunicera, de flesta av oss har ett medfött driv att kunna och vilja prata med andra runtomkring oss. Det är så vi umgås med vänner, får ny kunskap och skapar sociala band. Att ledigt kunna prata, lyssna och kommunicera är i dagens värld viktigare än någonsin."

Av leg. logoped Catarina Sjöberg.

Åsa Ekman - författare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens
Intervju med Åsa Ekman

Barnets rättigheter – Barnkonventionen i förskolan

”Vårt ansvar att barnen får sina rättigheter och kan använda dem”
Från och med första januari 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. Det innebär att samtliga delar av samhället behöver förändra synen på barn, arbetssätt och metoder. Det gäller naturligtvis även förskolan. Men följer vi inte redan barnkonventionen? ”Inte alltid”, menar Åsa Ekman, barnrättskonsult, som länge har arbetat med barnkonventionen i förskolor och skolor.

Handavtryck med målarfärg i närbild | © Bernard Hermant - Unsplash.com
Förskolans utmaning och möjlighet

Särskilt begåvade barn i förskolan

Särskild begåvning väcker ofta känslor och ibland en viss skepsis. Därför är det viktigt att bidra med kunskap om en hittills bortglömd behovsgrupp – de särskilt begåvade barnen. De finns och kommer alltid att finnas. Frågan är hur vi ska se till deras behov i våra pedagogiska verksamheter.

Av Josefin Malm och Sofie Källhage

Organisera för undervisning

Förskolans uppdrag – omväxlande, utmanande och roligt! Vi tänker mycket kring vikten av att organisera för undervisningen för att skapa de bästa förutsättningarna för barnens lärande.

Våra förutsättningar hänger ihop med vår organisation. Grunden är att barnen alltid är i smågrupper. Alla kan inte få allt hela tiden, men alla kan få något. Vi utgår alltid från att vi ska skapa meningsfullhet under hela dagen, med barnen i fokus.

Ramona Krantz - författare på Gothia Kompetens | © Ramona Krantz
Intervju med barnskötaren Ramona Krantz

”Dags att höja barnskötarnas status”

Barnskötare är ett yrke med det viktiga uppdraget att ge alla barn i förskolan en bra start i livet. Ramona Krantz, som arbetat som barnskötare mer än 20 år, är övertygad om att vi får en bättre förskola om barnskötare vågar ta mer plats.
– Jag vill höja statusen inom barnskötaryrket och jag är övertygad om att det börjar med oss själva. Hur vi pratar om barnskötare inför andra gör en stor skillnad i samhället. Vi är inte ”bara barnskötare”, vi kan inte luta oss tillbaka och tro att vi inte behöver undervisa.

Lars Löwenborg - författare och föreläsare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens
Intervju med psykolog Lars Löwenborg

”För att kunna lära nytt gäller det att ha koll på känslorna”

I förskoleåldern är barn som mest mottagliga för lärande och då är också hjärnans utvecklingsmöjligheter som störst. Därför behöver sociala och emotionella färdigheter medvetet uppmärksammas. Det menar psykolog och psykoterapeut Lars Löwenborg.
– Förskoleåren är den viktigaste tiden i våra liv.

”Hjärnan är så oerhört spännande”
Intervju med psykolog David Edfelt

”Hjärnan är så oerhört spännande”

Under förskoletiden genomgår barn en mycket viktig utvecklingsfas, en period som inte enbart påverkar dem här och nu, den är betydelsefull för hela deras framtid. Och mycket hänger på hjärnans utveckling. Det vet psykologen och författaren David Edfelt.
– Jag lyfter på locket till hjärnan och ser vad som försiggår därinne för att kunna förstå hur vi kan göra för att det ska bli riktigt bra för barnen i förskolan.

Språklig förebild i förskolan

Språklig förebild i förskolan

Det handlar inte bara om att lära sig att prata. Hur vi pratar och kommunicerar i förskolan är viktigt för barnens identitetsutveckling och självbild. Med språket kan vi kan signalera delaktighet, respekt och trygghet. Att arbeta med språk och kommunikation är ett värdegrundsarbete. Det menar logoped Karolina Larsson som skrivit boken Språklig förebild i förskolan. Läs intervjun här.

"Ge barnen livsluft" | © Gothia Kompetens
Om den viktiga leken

"Ge barnen livsluft"

Lekens centrala plats i förskolans utbildning gör den till ett självklart verktyg i undervisningen. Men leken har också ett egenvärde med olika kvaliteter. Den ger barn en känsla av glädje och genom leken kan de uppleva sig som kompetenta aktörer. Den är också en viloplats bortom krav och prestation.

Margareta Öhman
Intervju med Margareta Öhman

”Lekandet har ett eget värde”

Förskolans läroplan, Lpfö 18, slår inte bara fast att lek ska ha en central plats i barns utbildning. Den lyfter också fram att leken har betydelse för barns hälsa och välbefinnande och att det är leken i sig som är viktig för barnen. 

– Lekande fungerar som en muskel. Genom att användas ökar den i styrka, säger leg. psykolog Margareta Öhman.

Catarina Sjöberg - författare och föreläsare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens
Intervju med logopeden Catarina Sjöberg

Språklekar för att ge barn ett rikt språk

I varje förskolegrupp finns det flera barn med språksvårigheter som inte tar till sig av det vanliga språkbadet som de flesta barn gör. De behöver öva språket på ett mer specifikt sätt, både i förskolan och hemma. Logopeden Catarina Sjöberg har därför tagit fram roliga språklekar för att ge barnen övning och förutsättningar till ett rikt språk.

Alva Appelgren - författare Gothia Kompetens
Intervju med Alva Appelgren

Så ger du feedback som motiverar

– Det ger mer effekt om du är mer beskrivande i vad och hur något är gjort istället för att lägga vikten på vem som gjort det, säger Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som har forskat om vad som gör människor motiverade att vilja kämpa för att lära.

David Edfelt - författare på Gothia Kompetens
Intervju med David Edfelt

”Barns utveckling handlar om hjärnans utveckling”

Under förskoletiden sker en gigantisk förändring av barnet och den perioden är mycket viktig för barnets framtid. Mycket hänger på hjärnans utveckling. Läs intervjun med leg. psykolog David Edfelt här.

Måltidspedagogik i förskolan

Måltidspedagogik i förskolan

Hanna Sepp har undersökt hur mat och måltider kan användas i den pedagogiska verksamheten för att nå strävansmålen i läroplanen för förskolan. Läs intervjun här.

Lisa Andersson Tengnér och Mia Heikkilä - författare på Gothia Kompetens | © Tomas Gunnarsson / Elisabeth Ohlson Wallin
Intervju med Lisa Andersson Tengnér och Mia Heikkilä

Varför är det så svårt att få till jämställdhetsarbetet i förskolan?

Förskolan ska arbeta aktivt med jämställdhet, men långt ifrån alla gör det. Hur kan förskolan arbeta för att ge alla barn möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att hindras av traditionella könsmönster och könsroller?