Tryggare och säkrare graviditet och förlossning

Närmare 30 procent av alla kvinnor som skrivs in i mödrahälsovården har övervikt eller obesitas. Var fjärde kvinna i fertil ålder i Stockholm har övervikt och en av tio har obesitas. Trots att riskerna för komplikationer ökar med övervikt är denna grupp eftersatt i mödrahälsovården och förlossningsvården. Nationella riktlinjer saknas och behovet av att sprida kunskap är stort. Det menar Eva Wiberg-Itzel, överläkare på Södersjukhuset i Stockholm och författare till boken Övervikt och obesitas vid graviditet

– Som överläkare på kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm möter jag många gravida kvinnor med övervikt. Jag har ofta funderat över hur vi kan förbättra vården för denna alltmer växande patientgrupp och jag har kommit fram till flera viktiga slutsatser. Vårt uppdrag inom vården är att på ett respektfullt sätt bemöta kvinnor med övervikt eller obesitas. Målet är att graviditeter och förlossningar ska kunna genomföras på ett så tryggt och säkert sätt som möjligt, både för kvinnan och för barnet. 

Av alla kvinnor som skrevs in i svenska mödrahälsovården 2020 hade ungefär 28 procent övervikt och 16 procent hade obesitas. Övervikt (BMI högre än 25) eller obesitas (BMI högre än 30) innebär i grunden en energiobalans, att energiintaget långsiktigt överstiger den energi man gör av med. Siffrorna ser något bättre ut i storstäderna än på landsbygden, men trots det är var fjärde kvinna i fertil ålder i Stockholm överviktig och en av tio har obesitas.

Vi vet idag att genetiska faktorer spelar en viktig roll vid utvecklandet av övervikt, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor.

– Vi vet idag att genetiska faktorer spelar en viktig roll vid utvecklandet av övervikt, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor om denna alltmer växande patientgrupp.

Stigmatisering
När vi pratar om övervikt och överviktsrelaterade problem dyker det ofta upp två viktiga begrepp: viktbias och viktstigmatisering. Det handlar om hur samhället hanterar personer med stor övervikt. För att man på riktigt ska kunna förstå sina egna reaktioner och sitt eget agerande i mötet med den här patientgruppen är det viktigt att förstå innebörden av dessa begrepp.

Studier visar att överviktiga söker vård mer sällan än andra. Orsaken är ofta att de tidigare blivit illa behandlade – ofta av någon inom vården.

– Studier visar att överviktiga söker vård mer sällan än andra. Orsaken är ofta att de tidigare blivit illa behandlade – ofta av någon inom vården. Studier visar också att läkare tillhör den grupp, näst efter anhöriga eller bekanta, som står för flest kränkningar.

Ordet ’viktbias’ innebär negativa antaganden, fördomar och attityder om människor med övervikt. Dessa negativa attityder leder ofta till viktstigma vilket i sig innebär att en ’social etikett’ fästs på en person på grund av hens vikt. Schabloniseringar såsom att starkt överviktiga människor är mer lata, slarviga, lägre begåvade, misslyckade, saknar självdisciplin och har en låg självkontroll jämfört med normalviktiga är exempel på stigmatiseringar som förekommer i vårt samhälle.

Respektfullt bemötande vid det svåra samtalet
Samtalet är ett viktigt redskap för att få en person att fundera över sina levnadsvanor och på så sätt få möjlighet att förbättra sin hälsa och livskvalitet. För sin egen skull, men också för det barn hon väntar.

Det är inte ovanligt att det bildas en känsla av konfrontation hos både patient och vårdgivare och det kan trigga igång olika reaktioner och tankar.

– Vi inom vården möter ofta gravida med övervikt och nästan lika ofta upplever vi att samtalen vid dessa möten är svåra och lite obekväma. Det är inte ovanligt att det bildas en känsla av konfrontation hos både patient och vårdgivare och det kan trigga igång olika reaktioner och tankar. Då är det lätt att gå i försvarsställning eller kanske att helt undvika att prata om det som är svårt, säger Eva och förtydligar hur viktigt det är försöka skapa en god kontakt och en positiv attityd och möta personen med respekt. 

– Många gravida med övervikt önskar att man ska uppfatta henne som den person hon är och inte en ’viktsiffra’.

”Viktigprojektet”
År 2020 startade Eva Wiberg-Itzel Viktigprojektet på Södersjukhuset i Stockholm. Viktigmottagningen på SÖS tar emot kvinnor med ett BMI högre än 35 vid inskrivning på mödravårdscentralen. Syftet är att erbjuda gravida kvinnor med kraftig övervikt en modern och relevant vård. Ambitionen är också att projektet ska vara en hjälp för kommande nationella riktlinjer, vilket saknas idag.


Foto på Eva Wiberg-Itzel av Clas Fröhling.

Om författaren

Eva Wiberg-Itzel - författare på Gothia Kompetens

Eva Wiberg-Itzel är överläkare på förlossningen samt docent och lektor vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS) vid Karolinska Institutet. Hon är också grundare av Viktigprojektet på Södersjukhuset i Stockholm. 


Följ Gothia Kompetens Vård och omsorg på LinkedIn.


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrev | © Gothia KompetensPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Att tänka på inför mötet med gravida med övervikt

  • Hur ser jag själv på kvinnor med övervikt/obesitas?
  • Vilka förutfattade meningar har jag som jag själv kan identifiera och hur påverkar de mitt bemötande av kvinnorna?
  • Vilken basal kunskap om hälsa och vilka levnadsvanor har just denna kvinna som jag har framför mig? Vill hon förändra sitt levnadssätt?
  • Vilken kompetens har vi på vår enhet? Vad skulle vi behöva förbättra när det handlar om vården av gravida med övervikt?

Sofia Trygg Lycke - författare och föreläsare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens

Motiverande samtal som stöd vid övervikt och fetma

Mer än var tredje gravid kvinna i Sverige har övervikt eller fetma. Det innebär ökad risk för komplikationer vid graviditet och förlossning.
– Barnmorskan har en möjlighet att påverka hälsan för många och under lång tid. De är superviktiga, säger specialistsjuksköterskan Sofia Trygg Lycke.

Läs intervjun med Sofia Trygg Lycke

Närbild på blommande träd | © Arno Smit - Unsplash.com

”Kvinnor accepterar inte längre nedsatt funktion efter förlossning”

– Vi behöver mer kunskap inom vården för att förebygga och behandla förlossningsskador. Det finns inte heller några nationella riktlinjer. Det är ett allvarligt problem som ytterst drabbar födande kvinnor, säger Ann Olsson, medicine doktor, som arbetar som barnmorska och vårdutvecklare på barnmorskemottagning.

Läs intervjun med Ann Olsson