”Om vi anhöriga fĂ„r möjlighet att lĂ€ka öppnar sig en ocean av kapacitet.”

Uppskattningsvis en miljon personer i Sverige riskbrukar alkohol, var tionde svensk Àr alkoholist och 385 000 barn vÀxer upp med en eller tvÄ förÀldrar som riskbrukar alkohol.

Detta Àr en intervju med Susanna Alakoski, socionom och författare, erkÀnd för sin Augustprisbelönade och gripande debutroman SvinalÀngorna 2006. Sedan dess har hon skrivit mÄnga böcker, bland annat April i anhörigsverige (bÄda Albert Bonniers Förlag). I den söker hon svar och berÀttar om det skyhöga livspris anhöriga fÄr betala.

”Litteraturhistorien igenom super mĂ€n grandiost. Missbrukaren stĂ„r i fokus. Kvinnorna gestaltas som medberoende alkoholistfruar oavsett klasstillhörighet. Men nu trĂ€der alkoholistbarn och andra anhöriga fram pĂ„ den litterĂ€ra arenan och vittnar om en totalt oglamourös tillvaro. Vi som har levt med tillitsbrist, förnekelse, rĂ€dsla, grĂ€nslöshet och otrygghet. Kaos, vĂ„ld. Saknad, sorg. Skam. Alla levde vi i stilla vanmakt. NĂ„gra av oss förlĂ€t, gav nya chanser. Vi vaktade, stöttade, bönade, bad. NĂ„gra av oss Ă„kte jojo mellan nykterhet och Ă„terfall. MĂ„nga av oss trodde att felet var vĂ„rt, nĂ€r oförrĂ€tter förgiftade dricksvattnet och bagateller uppförstorades till handgranater som under rus kastades genom rummen. Vi fann vĂ„ra mammor liggande avsvimmade pĂ„ hallgolvet. VĂ„ra pappor hoppade frĂ„n Älvsborgsbron. Vi upplevde syskons haschpsykoser. De flesta av oss slutade bjuda hem vĂ€nner. Vi vĂ€ntade pĂ„ den goda fen. NĂ„gra av oss blev stumma, andra utförde sabotage. NĂ„gon sĂ„g sjĂ€lvmordet som enda utvĂ€g. Var tionde svensk Ă€r alkoholist. Det pĂ„verkar anhöriga. Hur mĂ„nga alkoholister finns det i vĂ€rlden? Hur mĂ„nga narkotikamissbrukare? Anhörigsiffran blir outhĂ€rdlig. Men utan att en sekund förringa det lidande som det innebĂ€r att vĂ€xa upp med missbruk, utan att förminska kampen för överlevnad: bland nackdelarna finns ocksĂ„ fördelar. Om vi anhöriga - fruar, makar, förĂ€ldrar, mor- och farförĂ€ldrar, syskon och barn - fĂ„r möjlighet att lĂ€ka öppnar sig en ocean av kapacitet.”

Du anvĂ€nder hellre ordet ”anhörig” istĂ€llet för ”medberoende”, varför?
– Jag har aldrig betraktat mig sjĂ€lv som medberoende, tvĂ€rtom. SĂ„ fort jag kunde sĂ„g jag till att ta bort allt som hade med missbruk/beroende att göra ur mitt liv. VĂ€grat ha det i mitt hem. LĂ€mnat relationer, stĂ€der. Jag har givit upp hopp och gĂ„tt min egen vĂ€g.

Jag har givit upp hopp och gÄtt min egen vÀg.

– Sedan ordet medberoende började anvĂ€ndas i slutet av 1980-talet diskuteras det bĂ„de vetenskapligt och folkligt. Det finns, vad jag vet, fortfarande ingen formell definition att vara överens om fast det lĂ€r finnas ett par hundra medberoende-kriterier listade. MĂ„nga har ocksĂ„ direkt motsĂ€gelsefulla drag. Ordet kan dock fungera uppvĂ€ckande för en del, och dĂ„ kan det vara ett anvĂ€ndbart ord. Det sammanfattar Ă€ndĂ„ erfarenheter som mĂ„nga vuxna anhöriga till mĂ€nniskor med missbruksproblem har. 

Jag föredrar personligen att anvÀnda ordet anhörig eftersom det bÀttre ringar in barn och unga som nÀrstÄende. Jag har svÄrt att se barn som möjliggörare till missbruk.

– Jag föredrar personligen att anvĂ€nda ordet anhörig eftersom det bĂ€ttre ringar in barn och unga som nĂ€rstĂ„ende. Jag har svĂ„rt att se barn som möjliggörare till missbruk. Barn Ă€r inte medberoende till utan beroende av sina förĂ€ldrar. Barn gör i regel bara sĂ„ gott de kan utifrĂ„n en rĂ„dande livssituation. För barns del tycker jag att ordet medberoende Ă€r direkt belastande.

Hela 20 procent av alla barn lever med förÀldrar som dricker för mycket. Hur var det för dig?
– Jag blev som mĂ„nga andra ett ansvarstagande barn. Ett olyckligt, som inte orkade sköta skolan nĂ€r det gick tillrĂ€ckligt lĂ„ngt.

Det finns fullt friska mÀnniskor, som rÄkar bli kÀra i en annan frisk mÀnniska, som utvecklar missbruk. Tillsammans blir de dÄ sjuka av situationen.

Är alla som lever med en missbrukare medberoende? Eller kan man klara det utan att bli medberoende?

– Det finns fullt friska mĂ€nniskor, som rĂ„kar bli kĂ€ra i en annan frisk mĂ€nniska, som utvecklar missbruk. Tillsammans blir de dĂ„ sjuka av situationen. Om missbruket upphör kan bĂ„da bli friska. Men bĂ„da kan ocksĂ„ bli friska var för sig. Det gĂ„r alltid att bryta destruktiva mönster. Det syns inte minst dagligdags nĂ€r mĂ€nniskor slutar röka, lĂ€gger om matvanor eller börjar röra pĂ„ sig fysiskt.

Susanna Alakoski Àr författare och socionom. Foto av Elisabeth Ohlson-Wallin.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn | © Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer frĂ„n Gothia Kompetens finns pĂ„ Facebook ‱ Instagram ‱ LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrev | © Gothia KompetensPrenumerera pÄ vÄrt nyhetsbrev för att hÄlla dig uppdaterad.

1 miljon (uppskattningsvis) personer i Sverige riskbrukar alkohol.

385 000 barn vÀxer upp med en eller tvÄ förÀldrar som riskbrukar alkohol.

300 000 personer Àr beroende av alkohol.

170 000 anhöriga lever med nÄgon som har spelberoende.

2 000 personer dör varje Är i alkoholrelaterade diagnoser.

20 procent av alla barn lever med förÀldrar som dricker för mycket.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten, CAN, Statens FolkhÀlsoinstitut, Svenska LÀkaresÀllskapet 2019.

Vi mÄste förstÄ de bakomliggande faktorerna vid missbruk

Trauma Ă€r en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna vid alkohol- och drogmissbruk. DĂ€rför bör traumabehandling vara sjĂ€lvklart vid all behandling av missbruk. Det menar leg. psykolog Stefan Sandström som skrivit boken Missbruk, trauma och samsjuklighet – bemöta och behandla.

LÀs intervjun med Stefan Sandström

Psykolog Per Isdal - författare pÄ Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens

"HjÀlpande yrken Àr riskyrken"

MĂ€nniskor som i sitt arbetsliv möter sjukdom, smĂ€rta eller lidande löper stor risk att bli utbrĂ€nda. ÄndĂ„ talas det tyst om detta. SĂ„ behöver det inte vara, menar den norske psykologen Per Isdal, som sjĂ€lv nĂ€stan knĂ€cktes av ett yrke han Ă€lskar.

LĂ€s intervjun med Per Isdal