”Vi måste förstå våldet, men aldrig acceptera det”

Nästan hela sitt yrkesverksamma liv har Per Isdal ägnat åt män med våldsproblem. För snart 40 år sedan, 1987, startade han Europas första behandlingscentrum för män med våldsproblematik, Alternativ til Vold, i Norge. Han menar att det vanligaste våldet fortfarande är tabubelagt och att det gör det så påträngande viktigt att förstå.

Våld i nära relationer generellt, och mäns våld mot kvinnor specifikt, ser jag fortfarande som vårt största samhällsproblem.

– Våld i nära relationer generellt, och mäns våld mot kvinnor specifikt, ser jag fortfarande som vårt största samhällsproblem. Det som är lite nedslående är att vi ser tydliga tendenser till att vi försöker hitta billigare och billigare lösningar på hur vi ska lösa problemet. Ett exempel är Danmark, där man på vissa håll finansierar fem timmar telefonrådgivning till personer som utövar våld, i en naiv tro att enkla åtgärder ska lösa komplicerade och sammansatta problem, säger Per Isdal.

– Men världen går framåt trots att det går långsamt. Under de senaste åren har samhället och våra politiker fått en större medvetenhet och förstår nu att våld i nära relationer är ett enormt stort hälsoproblem, att konsekvenserna av detta våld är stora och att hälsokonsekvenserna kostar vårt samhälle oerhörda summor, menar Per Isdal som alltjämt drivs av att sprida kunskap om våld.

I förståelsen ligger också en humanism. Vi kan inte möta våld med våld, det kommer bara att leda till mer våld.

Du säger att det är viktigt att förstå våld. Hur ska vi någonsin kunna förstå våld?
– Vi måste göra en skarp åtskillnad mellan att acceptera våld och att förstå våld. Vi ska aldrig, aldrig acceptera våld. Men vi måste förstå våldet om vi ska kunna göra något åt det. 

– Det måste finnas ett samband mellan de åtgärder vi sätter in mot våld och orsakerna till våldet. I förståelsen ligger också en humanism. Vi kan inte möta våld med våld, det kommer bara att leda till mer våld. Vi måste möta våld med det som verkligen är dess motsats, och för mig är det humanism.

Våldet blir en medicin mot vanmakten
Per Isdal förklarar våld som en reaktion på vanmakt. Han uttrycker det som att våld blir våldsverkarens medicin mot vanmakten. 

– De hanterar svåra känslor, som vanmakt, genom att ta ut dem på andra. ”Jag känner mig liten, och därför gör jag dig ännu mindre för att jag själv ska känna mig lite större.” Eller ”Jag är rädd och hanterar den rädslan genom att göra dig rädd, för då blir jag själv mindre rädd”. 

Förståelse, upplysning, medvetandegörande och kunskap är starkare vapen än svärd och kanoner.

Du säger att känslan av meningslöshet kan vara det farligaste med våldet. Vad menar du med det?
– Vår sårbarhet ligger i att vi alltid måste skapa mening. När något händer i våra liv som vi inte förstår eller begriper, måste vi skapa mening kring det. En person som utövar våld kan skapa mening i det genom att intala sig att ”det var den andre som provocerade mig”, eller att ”det var hennes fel”. På så sätt blir det meningslösa meningsfullt för personen. 

– Det fungerar på samma sätt för dem som utsätts för våld som de inte kan förstå. Då försöker de skapa mening genom att tänka ”det var mitt fel”. På så sätt gör de sig själva ansvariga för andras handlingar.

– Men det finns hopp. För förståelse, upplysning, medvetandegörande och kunskap är starkare vapen än svärd och kanoner, avslutar Per Isdal.

Foto: Johannes Frandsen