Funktionell förstoppning kan orsaka allvarliga konsekvenser

Funktionell förstoppning bland barn har ökat dramatiskt de senaste åren. Det kan orsaka sämre livskvalitet och social isolering. I värsta fall kan det förstöra tarmfunktionen för livet. Vad beror ökningen på? Hur kan vi upptäcka och behandla det i tid? Mer om det vet Malin Borgström, barnsjuksköterska, urotarmterapeut och doktorand som forskar om förstoppning och nattväta.

Vi vet att det är flera olika faktorer som påverkar tarmfunktionen och att det handlar mycket om vår livsstil.

Varför ökar funktionell förstoppning så mycket?
– Det finns inget enkelt svar på det, ju mer jag jobbar med förstoppning ju mer komplext blir det. Vi vet att det är flera olika faktorer som påverkar tarmfunktionen och att det handlar mycket om vår livsstil. Stress i alla former påverkar tarmens rörelser negativt så den jobbar långsammare. Sen blöjavvänjning, ensidig kolhydratrik kost och minskad fysisk aktivitet som också kan påverka barnets tarmfunktion. Barn kan vara duktiga på att skjuta upp toalettbesöken, för vem vill gå och bajsa när man vet att det går att hålla sig så att man kan leka lite till? Men det kan också orsaka förstoppning.

Kan du ge några exempel på hur man kan upptäcka att ett barn har förstoppning?
– En tydlig signal är att barnet har hård och gles avföring och att hen bajsar tre gånger i veckan eller ännu mer sällan. Att föräldrarna märker att barnet håller emot och inte vill kissa eller bajsa, att det finns avföring i underkläderna eller att barnet plötsligt börjar kissa på sig.

Det finns massor av tips till barn som kissar på sig, men dessa kommer inte att hjälpa så länge barnet är förstoppat.

Hur kommer det sig att ett barn med förstoppning kissar på sig?
– Ibland kan det vara det enda tecknet på funktionell förstoppning. Det beror på att en förstoppad tarm trycker på urinblåsan. Det finns massor av tips till barn som kissar på sig, men dessa kommer inte att hjälpa så länge barnet är förstoppat. Ofta ser man inte sambandet mellan att barnet kissar på sig och att det har förstoppning. Det kan gå så långt som upp i skolåldern innan barnet remitteras till en barnklinik. Då behandlas tarmen och barnet slutar kissa på sig. Det är synd och onödigt att barnet ska behöva gå så länge med besvär när det är relativt enkelt att behandla om det upptäcks i tid. 

Kan förstoppning ge några långsiktiga konsekvenser? 
– Ja, det kan ge barnet sämre livskvalitet och social isolering. I värsta fall kan det förstöra tarmfunktionen för livet. Därför är det så viktigt att vi i vården lär oss upptäcka det i tid. 

För hälsan betyder det att barnet får dålig livskvalitet och om det inte behandlas kan det i värsta fall förstöra tarmfunktionen för livet.

Vad beror det på?
– Funktionell förstoppning betyder att nedre delen av tarmen, rektum, är ur funktion. Detta leder till att tarmens signaler till hjärnan om tömning försvagas och barnet känner inte att det behöver bajsa. Hård avföring samlas i rektum och barnet kan få avföringsinkontinens, det vill säga att mjuk avföring rinner förbi den hårda klumpen och barnet bajsar på sig. Föräldrarna uppfattar inte att barnet är förstoppat, tvärtom, de tror att hen har diarré. På längre sikt kan det leda till att familjen isolerar sig eftersom de inte vill utsätta barnet för skammen att bajsa eller kissa på sig bland andra. För hälsan betyder det att barnet får dålig livskvalitet och om det inte behandlas kan det i värsta fall förstöra tarmfunktionen för livet.

Malin Borgström föreläste på den livesända webbkonferensen Barnhälsovård i fokus 2020 om just funktionell förstoppning.

Malin Borgström är barnsjuksköterska, urotarmterapeut och doktorand som forskar om förstoppning och nattväta. Malin föreläste på webbkonferensen Barnhälsovård i fokus 2020.


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Hjärnforskaren Sissela Nutley - föreläsare på Gothia Kompetens

"Inga skärmar för barn under 2 år"

Hur skiljer sig det yngre barnets hjärna från den äldres? Vad händer egentligen i hjärnan när vi lär oss? Och varför är det viktigt att barnhälsovården känner till hur digitaliseringen påverkar barnen? Läs intervjun här med hjärnforskaren Sissela Nutley om skärmtid för små barn.

Hjärnforskaren Sissela Nutley om skärmtid för små barn

Barnrättskonsult Åsa Ekman

"Barns rättigheter kränks varje dag"

Från och med första januari 2020 blir FN:s barnkonvention lag i Sverige. Det innebär att samtliga delar av samhället behöver förändra synen på barn, arbetssätt och metoder. Men följer vi inte redan barnkonventionen?

Läs intervjun med Åsa Ekman, barnrättskonsult