Vi människor är gjorda för att kommunicera, de flesta av oss har ett medfött driv att kunna och vilja prata med andra runtomkring oss. Det är så vi umgås med vänner, får ny kunskap och skapar sociala band. Att ledigt kunna prata, lyssna och kommunicera är i dagens värld viktigare än någonsin.

Betygskriterierna i skolan sätts mycket utifrån den språkliga kompetensen, om eleverna kan berätta och förklara varierat, dra egna slutsatser och analysera vad de hör och läser och själva uttrycka sig i tal och skrift. 

I mitt arbete som logoped träffar jag barn med olika kommunikativa sårbarheter, allt från språkstörning till stamning eller dyspraxi. De ska alla ta steget från förskolans lek till skolans inlärning. Många gånger är jag övertygad om att det kommer att gå bra men tillräckligt ofta känner jag en oro att skolans krav på barnets språkliga nivå är för hög och att det kommer att bli tufft för barnet att nå upp till vad som krävs. Att man i skolåldern kan ha svårt med att läsa och skriva förstår de flesta men att det kan vara minst lika svårt att prata och uppfatta vad som sägs kan vara svårare att sätta sig in i. Vid språkstörning måste man lägga extra energi på att leta efter ord och fundera på hur man ska formulera sig. Du behöver ofta säga om eller förklara på annat sätt och du är van vid att missförstås och missförstå. 

Vad är språkstörning och kommunikativ sårbarhet?
Språkstörning kan ge svårigheter inom alla språkliga domäner, så kallad generell språkstörning men det kan också innebära att barnet har svårt inom en eller några språkliga fält. Det vi ofta tänker på är när barnet har svårt med att hitta och använda de olika språkljuden. Lättare svårigheter löser sig oftast, framför allt om barnet får riktad träning. Men ibland kan det vara extra svårt och tar lång tid, dels att hitta språkljuden men också att snabbt och smidigt få ihop artikulationen till tydligt tal. Språkstörning kan även påverka hur man lär sig nya ord och hur man förstår alla ord och begrepp som man hör och senare när man läser. Om vi ska hjälpa barn att grundlägga goda förutsättningar för språk är det viktigaste vi kan göra att bygga upp deras ordförråd. Orden som sen byggs ihop till meningar som beroende på ändelser och meningsbyggnad kan varieras och få många olika betydelser. Under hela förskoletiden provar och testar barnet gång på gång att bygga ihop meningar - lika ofta fel som rätt. Då gäller det att någon vuxen lyssnar och ger feedback på barnets försök. 

En del barn har inga direkta svårigheter med uttal, ordförråd eller grammatik utan det är hur de använder språket kommunikativt med andra som krånglar till det. Mycket av det vi uppfattar grundas på hur vi säger det och att det ständigt förs en dialog där vi anpassar oss, ändrar, förtydligar och ser till att den vi pratar med förstår och att vi förstår den vi pratar med. Svårigheter med denna kommunikativa anpassning visar sig som pragmatisk språkstörning.

Stamning räknas inte som en språkstörning men kan ibland påverka barnets kommunikativa förmåga och taldyspraxi ger en instabil artikulation vilket kan leda till att det blir svårt att förstå vad barnet säger. 

Öka kunskapen om språkstörning och kommunikativa sårbarheter
Vi måste prata om språkstörning och andra kommunikativa sårbarheter för det påverkar barnets inlärning och sociala samspel. Vi måste öka kunskapen om hur språkstörning påverkar barnets inlärningsförmåga och hur vårt sätt att lära ut kan hjälpa eller stjälpa. Barn vill lära sig och gör oftast allt de kan för att få visa hur bra de är och hur mycket de kan, men om barnet känner att hen inte hänger med är risken stor att barnet ger upp. 

Hur kan vi stötta barnet?
Ett sätt att stötta barnet är att leka med språket och orden. I boken Språkstörning hos barn 3–7 år finns många konkreta exempel på praktiska lekar. Till exempel att träna ordförråd genom att läsa tokigt och få barnet att uppmärksamma att du valde fel ord och fundera på vad som kunde vara mer lämpligt. Hur hade det blivit om Emil red på en elefant eller om doktorn tog brandslangen och släckte branden? För att stärka barnets läsinlärning kan vi leka lekar som dagens vinnarljud där man ska lyssna in vilka ljud leksakerna i påsen börjar på när man säger dem högt. Vad säger jag först när jag säger boll? Det ljud som de flesta sakerna som återfinns i påsen börjar på vinner just idag. I morgon blir det nya ord att lyssna på. 

Barn med kommunikativa sårbarheter kämpar ofta extra mycket och barnet behöver prat-vila under dagen. Med regelbundna prat-vilor kan barnet lägga energi på det viktiga samspelet och leken med de andra barnen utan att behöva kollapsa av trötthet på eftermiddagen eller när hen kommer hem. Ett exempel är att sänka sin talhastighet. Att som vuxen prata riktigt långsamt och lägga in pauser ger barnet tid att tänka, formulera meningar och hitta rätt ord och artikulation. 

Den viktigaste och bästa möjligheten att stärka alla barns språkliga utveckling är genom den fantastiska leken. Barn med språkliga svårigheter har behov av vuxna som förstår och barnen behöver fortsätta stärkas och träna för att kunna uppnå skolans och samhällets språkiga och kommunikativa krav.

Av Catarina Sjöberg, leg. logoped

Foton av Mikael M Johansson, Berling Media


Mer med Catarina Sjöberg

I boken Språkstörning hos barn 3–7 år får du ta del av både teori och övningar hur du kan jobba med barns språkliga medvetenhet och språkutveckling.

Och i boken Språkleka i förskolan – barns möjlighet till ett rikt språk får du en skatt av språklekar utarbetade av Catarina Sjöberg.

Catarina Sjöberg - författare och föreläsare på Gothia Fortbildning

Catarina Sjöberg är leg. logoped sedan drygt 25 år. Hon arbetar på logopedmottagningen i Halmstad och ingår i barnhälsovårdsteamet i region Halland. Hon föreläser mycket, bland annat för personal i förskolan. 2015 utsågs hon till Årets logoped av Svenska stamningsförbundet.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Förskola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.