Pågående Dödligt Våld – frågor och svar om PDV och skolattacker

1. Vad är en skolattack?

Jag skulle vilja kalla det för pågående dödligt våld (PDV) i skolmiljön, snarare än skolattacker. En PDV-situation kan vara flera olika händelser såsom en kriminell uppgörelse, ett terrordåd, en vansinnesattack eller en skolattack. Det som kännetecknar en PDV-situation är att våldet är dödligt och ofta uppstår plötsligt utan förvarning. En PDV-händelse kan ske var som helst i samhället – i kollektivtrafiken, i gallerian, på idrottsarenan eller på arbetsplatsen.

2. Vad är definitionen av Pågående Dödligt Våld (PDV)?

PDV kan vara flera olika händelser såsom en kriminell uppgörelse, ett terrordåd, en vansinnesattack eller en skolattack. Det som kännetecknar en PDV-situation är att våldet är dödligt och ofta uppstår plötsligt och utan förvarning.

3. Vad är inrymning för något?

Inrymning är ett polisiärt begrepp som man använde när man tog fram ett första koncept mot PDV i skolan. Inrymning är ett statiskt förhållningssätt som innebär att man låser in sig i ett låsbart utrymme, oftast det egna klassrummet. Problemet är att en PDV-händelse är dynamisk, och vi behöver därför ett dynamiskt förhållningssätt, för vi vet aldrig hur situationen utspelar sig. Det är därför som jag rekommenderar FLY – SÖK SKYDD – LARMA. 

FLY – SÖK SKYDD - LARMA kan du använda oavsett var i samhället du befinner dig, exempelvis om du är på skolgården (det är väldigt svårt att inrymma från en skolgård). 

4. Hur kan skolor förbereda sig för att hantera en PDV-situation?

Skolor behöver bygga en kontinuitet i det systematiska säkerhetsarbetet där beredskap för PDV är en av flera delar. Det vanliga är att skolor tar in en konsult, utbildar personalen en gång och sedan ser sig som klara. Genom en föreläsning eller utbildning bygger man en grund att stå på, men den måste underhållas kontinuerligt för att den inte ska vittra sönder och sedan raseras.

5. Vilka säkerhetsåtgärder bör implementeras i skolmiljön för att förebygga PDV?

I dagens debatt är det ett stort fokus på fysisk säkerhet, såsom lås och kameror. Det man missar då är flera olika saker. Vid PDV i skolan är gärningsmannen nästan alltid en nuvarande eller tidigare elev och har därför god kännedom om hur man tar sig in på skolan, därför är en låst dörr ett svagt skydd även om det kan bidra till trygghet. Kamerabevakning är också en trygghetshöjande åtgärd. Men det aldrig kommer att hindra en motiverad gärningsman som oftast har som planerat att ta sitt eget liv i samband med händelsen.

Det finns mycket som talar för att låsta entréer till skolor har en väldigt liten påverkan. Själv har jag besökt över 200 skolor varav minst hälften haft låsta entréer, men ändå har jag lyckats ta mig in bakom någon elev eller anställd och nästan alltid utan att någon ifrågasatt vem jag är eller vad jag gör där. Hade de i stället sagt ”hej, vem ska du träffa?” eller ”kan jag hjälpa dig?” så hade jag (om jag haft dåliga avsikter) känt mig iakttagen och kanske avbrutit min plan. Låsta entréer hjälper heller inte om det pågående dödliga våldet händer på en idrottsdag eller när alla är på skolgården och har rast.

Jag skulle hellre se att skolan satsade på de mjuka frågorna och byggde en stark säkerhetskultur.

6. Hur utbildar man lärare och skolpersonal i att hantera PDV-situationer?

Genom en föreläsning eller utbildning för all personal bygger man en viss grund, men den behöver kontinuerligt underhållas. Man bör även ha en handlingsplan som med fördel fokuserar på hur man ska hålla frågan levande och hur man tillgodoser att nya kollegor på arbetsplatsen får samma grund att stå på som övriga kollegor. Precis som att man på nästan alla arbetsplatser går igenom nödutgångar och uppsamlingsplatser med nyanställda bör skolor ha en rutin för att lära ut hur man ska agera vid PDV-händelser.

7. Vilka rutiner bör finnas för att snabbt larma och informera vid en PDV-händelse i skolan?

Jag har gått igenom flertalet förundersökningar för att kartlägga vilka framgångsfaktorerna är vid PDV. För det första ska du ha kunskap om hur du ska agera vid PDV, dvs. FLY – SÖK SKYDD – LARMA. För det andra ska du ha kännedom om dina egna stressreaktioner, kunskap om hur en PDV-händelse kan utspela sig samt en mental förberedelse. Har du inte de delarna på plats är risken mycket stor att du fryser och inte agerar överhuvudtaget. Den tredje framgångsfaktorn är att snabbt kunna larma internt. Vid flera av de händelser som skett i skolmiljö pågår det dödliga våldet i en del av skolan medan lektioner och raster opåverkat pågår i andra delar. Hur ska du kunna agera om du inte uppfattat att något farligt sker?

8. Hur ska skolor samarbeta med polis och räddningstjänst vid en PDV-situation?

Skolans personal ska givetvis samarbeta med polis och räddningstjänst. Frågan är hur kapabla de är att göra det under den extrema fysiska och psykiska press som uppstår vid en PDV-situation.

9. Vilka juridiska skyldigheter har skolans personal i samband med PDV?

Vid PDV gäller någon form av nöd. Det är lätt att föreställa sig hur man som vuxen ska ansvara eller hjälpa alla elever, men så fungerar det inte riktigt när paniken bryter ut. Det finns ingen arbetsgivare som kan kräva att medarbetarna ska utsätta sig själva för direkt livsfara. Om man drar en parallell till brand så är rutinen idag att man ska samla ihop eleverna och snyggt och prydligt gå på ett led till uppsamlingsplatsen. Det fungerar under övning, men om röken ligger tjock i midjehöjd och lågorna slår ut från väggen så kan man inte kräva att lärarna ska springa in i byggnaden igen för att söka efter fler elever.

10. Hur kan skolor kommunicera med föräldrar och media under och efter en PDV-händelse? 

Vid en PDV-händelse ska vårdnadshavare och media hålla sig borta från platsen och låta polis och räddningstjänst arbeta i fred. Det är nog lättare sagt än gjort när det är ens egna barns skola som blir drabbad.

Genom att ringa till personer som befinner sig vid en allvarlig händelse så kan man oavsiktligt exponera dem för gärningsmannen och utsätta dem för livsfara.

11. Ska man öva med eleverna inför en PDV i skolan?

Nej, jag ser inte hur man på ett realistiskt och samlat sätt ska kunna simulera en PDV-händelse i skolmiljön utan att det blir ett stort fokus på att söka skydd i det egna klassrummet, vilket i sig kan vara kontraproduktivt. Däremot anser jag att vi ska prata med våra äldre elever om hur de ska agera om de hamnar i en PDV-situation, men då ur det rådande samhällsklimatet. För vi måste ha med oss att det är en större sannolikhet att våra ungdomar hamnar i en PDV-situation utanför skolan i dagens samhälle.

12. Vilka förebyggande initiativ kan minska risken för PDV i skolor?

Alla åtgärder för att förebygga mobbning, utanförskap och kränkande behandling är viktiga och långsiktigt förebyggande aspekter för att inte skapa framtida gärningsmän. Det är nämligen väldigt vanligt att gärningsmännen ofta levt i ett socialt utanförskap, upplever oförrätter och saknar ett socialt sammanhang.