Mindre osäkerhet – bättre dokumentation
Intervju med Sofia Gustavsson, socionom
”När dokumentationen fungerar i vardagen höjs kvaliteten för dem vi är till för”
Social dokumentation är en central del av arbetet inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri – men också ett område som många upplever är svårt att få till i praktiken. I handboken Grunderna i social dokumentation vill Sofia Gustavsson göra det enklare att göra rätt – varje dag.
– Dokumentation är viktigt för att säkerställa att det individanpassade stödet blir som man har kommit överens om, säger Sofia Gustavsson, socionom, som har tio års erfarenhet av att utbilda verksamheter i social dokumentation och som tidigare har skrivit två böcker om IBIC.
Att dokumentera rätt är inte bara en juridisk skyldighet – det är en förutsättning för trygghet, kontinuitet och kvalitet i omsorgen. Samtidigt vittnar många medarbetare att dokumentationen kan kännas både otydlig och svår att hinna med i en redan pressad vardag.
Sofia Gustavsson har skrivit en grundbok i dokumentation som vänder sig till alla som arbetar i äldreomsorg, socialpsykiatri eller LSS, oavsett roll och erfarenhet. Den riktar sig både till nya medarbetare och till dem som arbetat länge men vill fördjupa eller fräscha upp sina kunskaper. Med ett tydligt och tillgängligt språk bryter den ner vad social dokumentation faktiskt innebär i praktiken – från uppdrag och genomförandeplan till löpande anteckningar och uppföljning.
Jag vill göra social dokumentation begriplig och användbar i vardagen.
– Jag vill göra social dokumentation begriplig och användbar i vardagen. I boken går jag igenom varför dokumentation är så viktigt och hur du får till det i praktiken. En viktig utgångspunkt är att dokumentation inte ska vara något vid sidan av arbetet, utan ett konkret arbetsverktyg i det dagliga mötet med brukaren.
Boken ger praktiska verktyg för att planera, genomföra och följa upp stöd på ett sätt som både håller juridiskt och fungerar i verkligheten. För verksamheter som arbetar med IBIC finns särskilda avsnitt som visar hur arbetssättet kan användas i praktiken, men boken fungerar lika bra även där andra arbetssätt används.
Varför är det så viktigt med dokumentation?
– Syftet med att vi har skyldigheten att dokumentera är att det ska bli individanpassat och att det i slutänden ska bli så bra som möjligt för varje enskild person. De ska få vara med att utveckla och påverka hur deras stöd ska se ut säger Sofia och fortsätter.
– Jag vill särskilt betona vikten av att se dokumentationen som en del av det dagliga arbetet, något som stärker relationen till brukarna och ger en helhetsbild av deras behov, mål och resurser.
Varför behövs det en bok om dokumentation?
– Jag vet att det ställs höga krav på dokumentation och jag förstår att många kan tycka att det är svårt. Boken gör det enklare för läsaren som får följa med från varför vi ska dokumentera, vilka krav som ställs på vår dokumentation till hur du faktiskt gör i praktiken.
– Och jag hoppas att mallarna, övningarna och reflektionsuppgifterna i boken ska sänka tröskeln till att ta itu med den dagliga dokumentationen.
Text: Pia Leufstedt, Gothia Kompetens
Foto: Martin Forslund
Om Sofia Gustavsson
Sofia Gustavsson är socionom och processledare i IBIC. Hon har arbetat med utbildning och handledning i social dokumentation och IBIC i över tio år och har utbildat personal, chefer och handläggare över hela landet. Hon är en uppskattad föreläsare med stark förankring i praktiken och ett tydligt pedagogiskt fokus.

Mer från Gothia Kompetens Äldreomsorg finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.
relaterade artiklar
Öka din motivation att dokumentera med IBIC
– Det är viktigt att man får utbildning och rätt förutsättningar i vardagen för att arbeta på ett bra sätt med dokumentationen, säger Sofia Gustavsson, socionom med många års erfarenhet av att utbilda och implementera arbetssättet IBIC (Individens behov i centrum).
Förstår folk vad du skriver? Lär dig skriva klarspråk
Klarspråk är en grundläggande del av många verksamheter och i offentlig sektor ett krav enligt språklagen. Ändå leder otydliga texter till missförstånd, följdfrågor och onödigt merarbete. När mottagaren inte förstår vad som gäller tappar kommunikationen sin funktion.


