Hur elevhälsan på gymnasiet kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande 

Den viktigaste uppgiften för elevhälsan är att främja elevers hälsa och inlärning. Men allt för ofta fastnar elevhälsan i akuta åtgärder istället för att arbeta preventivt. Matilda Gend, skolkurator och Anette Odder, skolsköterska, har därför skrivit boken Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet där de visar hur ett främjande och förebyggande arbetssätt på gymnasiet går till.

– När vi började arbeta tillsammans var det mycket åtgärdande insatser som fyllde vår tid. Det inspirerade oss till att istället göra mer nytta för eleverna genom att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande på individ- och gruppnivå, säger Anette Odder, skolsköterska.

Att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med gymnasieungdomar ger möjlighet att identifiera riskfaktorer för elevernas hälsa och att skapa relationer. Anette Odder och Matilda Gend deltar regelbundet och aktivt i klassrummen för att arbeta med de hälsofrämjande frågorna. Det har fått direkta resultat.

Det är en enorm fördel att vi kan stötta innan deras bekymmer har gått för långt.

– Numer tar eleverna kontakt med oss i ett tidigare skede vid bekymmer, funderingar eller problem. Det är en enorm fördel att vi kan stötta innan deras bekymmer har gått för långt, säger Matilda Gend, skolkurator.

Få med dig lärarna
För att få arbetssättet att fungera är det avgörande att få till ett gott samarbete med lärarna på skolan. Elevhälsan behöver komma in i klassrummen under lektionstid, vilket kan vara en utmaning. Det gäller att visa på vikten och nyttan, och hur det kan gå till.

Får du med dig en lärare är chansen stor att fler ser fördelarna och arbetssättet kan få ringar på vattnet.

– Sätt dig in i kursplanerna och ta reda på var i de olika ämnen som elevhälsan kan komma in med de hälsofrämjande frågorna, säger Anette Odder. Nästa steg är att ta fram ett konkret lektionsförslag att presentera för lärarkollegorna. Får du med dig en lärare är chansen stor att fler ser fördelarna och arbetssättet kan få ringar på vattnet.

Årshjul ger systematik
Genom att planera utifrån ett årshjul blir elevhälsans arbete tydligt, systematiskt och möjligt att utvärdera. Att följa eleverna hela vägen från höstterminen i årskurs 1 fram till studenten i årskurs 3 skapar trygga relationer mellan eleverna och elevhälsan, och bygger även relationen mellan eleverna, på gruppnivå.

Ungdomarna behöver få möjlighet att diskutera de här frågorna.

– Ungdomarna behöver få möjlighet att diskutera de här frågorna. De har mycket kunskap men kan behöva bolla med oss och varandra för att sätta in hälsoaspekterna i sina egna liv, och få syn på hur:et, säger Anette Odder.

Hälsorundan
En uppskattad metod kallar de för Hälsorundan. Syftet är att eleverna ska reflektera över sin hälsa och skapa förutsättningar för att stärka och bibehålla sin hälsa under gymnasiet för att klara utbildningen. Hälsorundan sker både genom klassrumsundervisning och diskussionspromenader. 

– Hälsorundan är toppen att starta upp med i början av årskurs 1. Vi får en överblick av vilka behov som finns, hur klasserna och grupperna fungerar och vad vi kan behöva lägga mer fokus på. Metoden är samtidigt relationsskapande mellan eleverna, säger Matilda Gend.

Det handlar inte om att bestiga berg.

Med boken Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet hoppas Anette Odder och Matilda Gend ge mod och kunskap att våga börja arbeta med det hälsofrämjande på ett proaktivt sätt. Boken ger effektiva metoder för att skapa relationer, främja psykosocial, fysisk- och sexuellhälsa och främja en fysiskt aktiv skoldag, skapa en digital elevhälsa samt förebygga och lindra stress.

– Det handlar inte om att bestiga berg. Vi arbetar hårt men nu med vissheten att vi lägger krutet på rätt ställe, säger Matilda Gend och Anette Odder.


Text av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Foto av Torun Börtz

Om författarna

Anette Odder - författare på Gothia Kompetens

Anette Odder är utbildad distriktssköterska med flera kompletterande utbildningar inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Hon har arbetat som skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats och elevhälsan i snart femton år i olika skolformer.

Matilda Gend - författare på Gothia Kompetens

Matilda Gend Matilda Gend är utbildad socionom. Hon har arbetat inom socialtjänsten med utredning av barn som far illa. Idag är hon verksam som skolkurator.


Facebook-loggaFölj oss på vår FB-sida för dig i skolan: intressanta artiklar, boktips och nyheter.


Instagrams logotypVi finns på på Instagram! Tips om nya böcker, författarporträtt och artiklar.

Ensam tonårspojke bakifrån

Kriminalitet och våld minskar med samarbete

I Botkyrka kommun finns ett unikt samarbete mellan utbildningsförvaltning, socialförvaltning och polis. Det är ett samarbete som har gett resultat och där skolorna upplever att det grövsta våldet har minskat.

Läs intervjun här med Mantha Kasagianni, socionom, förebyggande socialsekreterare och föräldrastödssamordnare i Botkyrka kommun.

Inger Rålenius om dyslexi

Kartläggning – och sedan?

– Tala om hur det är och kan kännas att ha dyslexi och berätta sedan om möjligheterna med alternativa verktyg och vilka rättigheter eleven har. De råden ger Inger Rålenius till pedagoger och elevhälsopersonal som möter barn och elever med läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi.

Läs intervjun med Inger Rålenius