Elevhälsa och undervisning

Basmodulen Elevhälsa med kartläggning som verktyg ger kunskap om:

• Verktyg för att väva in elevhälsoarbetet som en naturlig del i skolans arbete så att sambandet mellan hälsa och lärande kan tas tillvara.
• Vikten av att arbeta systematiskt som skola.
• Skollagen och andra styrdokument samt hur och vem som dokumenterar.
• Kartläggningens betydelse och hur man som skola kan arbeta systematiskt över tid med detta, både i lärmiljön och på grupp- och individnivå. 
• Skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd.
• Hur vi kan lyssna in eleven och tydliggöra åtgärder och processer för elev och vårdnadshavare.
• Hur visuellt stöd och tydliggörande pedagogik skapar en större tillgänglighet för alla.
• Vikten av en god lärmiljö.

Om lärande, välmående och konsten att styra sig själv
Många elever upplever återkommande misslyckanden i skolan. Det kan gälla såväl lektioner som raster. Som lärare eller annan pedagogisk personal är det viktigt att förstå vad som gör situationen övermäktig och hur den kan förändras. I alltför svåra situationer är det inte ovanligt med handlingar som uppfattas negativa av omgivningen. Vi kan se elever som tjafsar, springer omkring, inte får något gjort, skriker, slåss, gömmer sig eller går in i sig själva.

Men hur vänder vi en negativ utveckling? Hur fångar du upp elever och skapar möjlighet till lärande och välmående på samma gång? Hur tar du kommandot i kritiska situationer? Och hur kan du öka de positiva situationerna?

Modulens syfte
Modulen syftar till att förstå hur problemskapande beteenden är kopplade till situationer som upplevs övermäktiga och hur vi både kan hantera men framförallt förebygga att de uppstår. Målet är att du har fått ökad förståelse för det som sker med och kring dessa elever samt att du får fler verktyg att använda i din undervisning och andra situationer i skolan. 

Modulen ger kunskap om:

• Hur vi kan förstå varför det blir så stora utmaningar i vissa situationer.
• Stress, funktionsnedsättningar och viktiga förutsättningar för lärande.
• Vad behöver du tänka på i bemötande och undervisning?
• Hur kan du förebygga och hantera problemskapande beteenden?
• Utvecklande och framgångsrika förhållningssätt och strategier.
• Hur kan du skapa fler positiva stunder för eleven och samtidigt må bättre själv?

Modulen består av:

• en föreläsning med David Edfelt, (ca 2h)
• två kollegiala verkstäder
• ett fördjupande samtal med ämnesexperten.

Modulen vänder sig till:
Alla lärare och pedagoger i grundskola och gymnasium, elevhälsoteam samt skolledare. 

För en del elever är skolvardagen fylld av utmaningar. Det kan vara kopplat till de förväntningar som finns i lärsituationen men även under andra tider, på raster, i matsituationer och i det sociala samspelet med andra. Överkrav leder till misslyckanden som staplas på varandra, inte sällan med frustration för såväl eleven själv som för andra.

En del av dessa elever har diagnoser såsom adhd, autism, språkstörning, dyslexi eller annat. Andra kanske inte har någon diagnos men får ändå svårt inom ett antal områden. Hur kan vi förstå dessa elevers situation och vardag? Vad kan vi göra för att stötta dem? Vad finns det för strategier och förhållningssätt som kan hjälpa?

Modulens syfte
Modulen syftar till att ge ökade kunskaper om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att få strategier för att dessa elever lättare ska kunna tillgodogöra sig undervisning och fungera i skolvardagen. Målet är att du har fått ökad förståelse för elever med NPF och fler verktyg att använda i din undervisning och andra situationer i skolan.

Modulen ger kunskap om:

• Funktionsvariation, funktionsnedsättning och diagnoser i en tid när alla ska lyckas i skolan – några viktiga begrepp i vår tid
• Adhd, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - hur vi förstår varför det blir svårt.
• Tal- och språkstörningar som ställer till det i vardagen.
• Trotssyndrom, uppförandestörning – vad det handlar om och varför blir det så svårt.
• Hur du kan möta och stötta elever med funktionsnedsättningar.
• Vad som är viktigt att tänka på och vilka strategier som hjälper.

Modulen består av:

• en föreläsning med David Edfelt, (ca 2h)
• två kollegiala verkstäder
• ett fördjupande samtal med ämnesexperten.

Modulen vänder sig till:
Alla lärare och pedagoger i grundskola och gymnasium, elevhälsoteam samt skolledare.

Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med elever som har en funktionsnedsättning kräver att undervisningen är språkligt tillgänglig, och är ett måste för elever som behöver stöd med språket. I modulen lyfts viktiga anpassningar fram som brukar vara effektiva för att utveckla en språkligt tillgänglig lärmiljö samt exempel på vilka assisterande lärverktyg som kan användas vid dyslexi, dyskalkyli och språkstörning (DLD).

Här lyfts skillnader och likheter mellan dyslexi och språkstörning fram samt hur elever med särskild begåvning kan maskera dyslexi. Med utgångspunkt i modellen RTI (Respons to Intervention) ges en genomgång av olika interventionssteg för att upptäcka och förebygga lässvårigheter.

Modulens syfte
Modulen syftar till att ge en ökad förståelse och djupare kunskap om vad dyslexi, dyskalkyli och språkstörning (DLD) är och hur de kan påverka varandra. Syftet är också att ge dig som lärare verktyg och strategier så att du kan ge ett viktigt stöd i undervisningssituationer åt elever med en nedsatt läs-, räkne- eller språkförmåga.

Modulen ger kunskap om:

• Vad dyslexi, dyskalkyli och språkstörning (DLD) är utifrån en utredande logopeds perspektiv.
• Hur funktionsnedsättningarna kan hänga ihop och påverka varandra.
• Hur du kan stödja elever med dyslexi, dyskalkyli eller språkstörning (DLD) genom språk- och kunskapsutvecklande strategier och lärverktyg.
• Hur läs- och skrivsvårigheter kan förebyggas med en evidensbaserad metod.

 
Modulen består av:

• en föreläsning med Tove Ekelund, (ca 2h)
• två kollegiala verkstäder
• ett fördjupande samtal med ämnesexperten.

Modulen vänder sig till:
Alla lärare och pedagoger i grundskola och gymnasium, elevhälsoteam samt skolledare.

Särskilt begåvade elever, även kallade särbegåvade elever, har en exceptionellt hög inlärningsförmåga och borde stormtrivas i skolan. Istället visar studier att de trivs sämst av alla och lär sig dessutom minst. Inte sällan utvecklar de svårigheter på grund av uttråkning och understimulans, och återfinns bland elever som uppfattas vara i behov av särskilt stöd.

Modulens syfte
Modulen syftar till att ge en fördjupad förståelse för vad särskild begåvning egentligen handlar om och vilka lärandebehov särskilt begåvade elever har. 

Målet med modulen är att få nya glasögon att upptäcka de särskilt begåvade eleverna med. Målet är därmed även att kunna utgöra det stöd som verksamheten behöver utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt stötta verksamheten i att arbeta främjande och förebyggande, men även åtgärdande, kring den här elevgruppen. 

Modulen ger kunskap om:

• Vad som är särskild begåvning - en forskningsgenomgång. 
• Hur vi kan upptäcka de särskilt begåvade eleverna. 
• Kännetecken och vanlig skolproblematik för särskilt begåvade elever. 
• Hur vi tolkar resultaten från begåvningsutredningar (exempelvis WISC). 
• Vad särskild begåvning innebär i kombination med t.ex. en neuropsykiatrisk diagnos.
• Kunskap om vilka lärandebehov och strategier särskilt begåvade elever har.

Modulen består av:

• en föreläsning med Mona Liljedahl, (ca 2h)
• två kollegiala verkstäder
• ett fördjupande samtal med ämnesexperten.

Modulen vänder sig till:
Alla lärare och pedagoger i grundskola och gymnasium, elevhälsoteam samt skolledare. 

Om elever med långsam inlärningstakt och skolans krav 
För en av sju elever är skolans mål väldigt högt satta. Ju mer abstrakt och teoretisk undervisningen blir desto större är risken att misslyckas. För denna grupp elever kan det ofta gå för fort i undervisningen och när de inte hänger med finns det en risk att eleverna gör annat. Inte sällan kan det handla om sådant andra uppfattar som negativt. 

Hur kan vi förstå den mänskliga variationen inom detta område? Vad mäter egentligen psykologers tester och vad är det som inte mäts? Hur kan vi hjälpa dessa elever så att de lär sig utifrån sina förutsättningar och även lättare kan nå målen?

Modulens syfte
Modulen syftar till få ökade kunskaper om elever med svag teoretisk begåvning och att få strategier för att dessa elever lättare ska kunna tillgodogöra sig undervisning och fungera i skolvardagen. Målet är att du har fått ökad förståelse för elever med svag teoretisk begåvning och fler verktyg att använda i din undervisning och andra situationer i skolan. 

Modulen ger kunskap om:

• Svag teoretisk begåvning, teoretiskt tänkande – vad det egentligen handlar om.
• Vad som egentligen är abstrakt och teoretiskt i skolan.
• Hur vi gör skolan begriplig, hanterbar och meningsfull för denna elevgrupp.
• Viktiga aspekter på lärande.
• Hur vi får kunskaperna att fastna. 
• Konkretisering och annat att ta fasta på för att stötta eleverna i en skola där alla ska nå målen.

Modulen består av:

• en föreläsning med David Edfelt, (ca 2h)
• två kollegiala verkstäder
• ett fördjupande samtal med ämnesexperten.

Modulen vänder sig till;
Alla lärare och pedagoger i grundskola och gymnasium, elevhälsoteam samt skolledare.

För att stötta elever med problematisk skolfrånvaro och få tillbaka dem till skolan behövs både kunskap och ett strukturerat arbete. 

Modulens syfte
Den här modulen om problematisk skolfrånvaro syftar till att ge en fördjupad kunskap kring hur en skola kan ge stöd till och förstå elever med problematisk skolfrånvaro samt göra ett strukturerat upplägg av arbetsgången kring eleven.

Modulen ger kunskap om:

• förändringsfrämjande insatser
• ökad förståelse för problematiken
• förbättrad samverkan med hemmet
• hur gör vi rent praktiskt.

Ett särskilt fokus läggs även på familjesystemet och vilka faktorer som kan påverka situationen från hemmaplan. Genom att förstå elevers och föräldrars agerande kan vi också samarbeta bättre och snabbare uppnå resultat, något som är avgörande för unga människors framtid.

I kollegiala verkstäder utgår vi från olika fiktiva elevärenden där vi fördjupar oss i att förstå varför och hur vi ska göra för att stötta och arbeta strukturerat. 

Upplägg av modulen 

• en föreläsning med Maria Gladh och Krysmyntha Sjödin, (ca 2h).
• två kollegiala verkstäder med praktiskt arbete som utgår ifrån olika fiktiva elevärenden – fokus på att förstå varför och hur gör vi.
• ett fördjupande samtal med ämnesexperterna.

Modulen vänder sig till
Alla lärare och pedagoger i grundskola och gymnasium, elevhälsoteam samt skolledare.