Hur går vi från fakta till kunskap?

Olof Gränström är aktuell med boken Från fakta till kunskap – för bättre beslut i en komplex värld där han ger förståelse för de stora makrotrender som påverkar våra liv och insikt i hur vi kan använda kunskap i en alltmer komplex värld. Olof Gränström har gjort det till sin mission att hjälpa fler att förstå världen som den är – inte som vi tror att den är. Här ger han svar på tre angelägna frågor.

Vad menar du med att vi idag har all den data och kunskap vi behöver för att kunna hantera och lösa de stora utmaningarna som till exempel klimatkrisen – hur och vad ska vi göra?

– Vi vet mer än vi använder oss av. Vi har så mycket data, forskning och insikter om vad som behöver göras men vi är usla på att faktiskt använda det. De stora utmaningarna inom demografi, teknologi, hållbarhet och säkerhet handlar sällan om brist på information, utan om att vi inte lyckas omsätta den i handling.

Och jag ska vara helt ärlig, jag har inte svaren på allt. Men jag vet att det finns människor där ute, forskare, företag och beslutsfattare, som sitter på lösningarna. Problemet är att vi lyssnar för lite och agerar för långsamt.

Ett exempel är cirkularitet inom IT – en viktig fråga när det gäller hållbarhet. Vi vet hur vi kan minska elektronikavfall. Vi vet att vi borde designa datorer och telefoner så att de går att uppgradera och reparera istället för att bytas ut. Vi vet att återvinning av sällsynta jordartsmetaller skulle minska behovet av ny brytning, och vi vet att en fungerande andrahandsmarknad för elektronik både skulle vara lönsam och mer hållbar. Men ändå gör vi inte det. För att det är kortsiktigt billigare att producera nytt än att ta hand om det vi redan har. För att våra incitament fortfarande är riggade för kortsiktiga vinster snarare än långsiktig hållbarhet.

Vi vet att vi leker med elden, men vi väntar ändå tills vi bränner oss innan vi ändrar något. Och det här mönstret upprepar sig överallt.

Och det gäller inte bara produkterna själva. Vi vet vilka kemikalier som är farliga inom elektronikindustrin. Vi vet exakt vilka som är säkra för människor och miljö. Men istället för att bara använda de ämnen som vi vet är säkra, fortsätter vi att använda de som bara inte är bevisat farliga. Det är en stor skillnad. Vi vet att vi leker med elden, men vi väntar ändå tills vi bränner oss innan vi ändrar något. Och det här mönstret upprepar sig överallt. Vi vet att vi blir äldre, men vi organiserar fortfarande arbetsmarknaden som om vi hade ett överflöd av unga. Vi vet att AI kommer förändra arbetslivet, men vi utbildar inte människor för de jobb som faktiskt kommer att finnas. Vi vet att energiomställningen går snabbare än många trodde, men vi har ändå kvar subventioner för fossila bränslen.

Hur kan vi göra för att skaffa oss en kunskapsbaserad världsbild för att få en djupare förståelse för samband, konsekvenser och prioriteringar?

– Det enkla svaret är att vi måste träna oss i att tänka långsiktigt och med så lite förutfattade meningar som möjligt, men det är lättare sagt än gjort. Vår hjärna är programmerad för att reagera på snabba, dramatiska händelser, inte på långsamma, strukturella förändringar. Därför måste vi aktivt motverka det.

Ett första steg är att söka olika perspektiv. När jag vill förstå USA läser jag både Fox News och CNN. Inte för att båda har rätt, utan för att förstå hur olika sidor ser samma verklighet. Det gäller inte bara politik, utan allt: ekonomi, klimat, teknologi. Vi måste våga kliva utanför vår egen bubbla.

Ofta visar det sig att vi baserar våra uppfattningar på magkänsla och anekdoter snarare än fakta. Det är mänskligt – men det betyder också att vi kan träna oss i att tänka annorlunda.

Sedan behöver vi sluta jaga det senaste och börja följa det viktigaste. Det är lätt att fastna i dagens nyhetsrubriker, men vad händer om vi istället följer de stora trenderna över tid? Att läsa långsiktiga analyser istället för dagliga nyheter ger en helt annan förståelse för hur världen utvecklas. och de kompletterar varandra

Slutligen handlar det om att ifrågasätta sig själv. Våga ställa frågorna Varför tror jag detta? och Vad bygger jag det på, vet jag verkligen detta? Ofta visar det sig att vi baserar våra uppfattningar på magkänsla och anekdoter snarare än fakta. Det är mänskligt – men det betyder också att vi kan träna oss i att tänka annorlunda.

De stora makrotrenderna demografi, teknisk utveckling, hållbarhet och det förändrade säkerhetsläget innebär utmaningar för människan. Hur kan kunskapsbaserade beslut hjälpa oss att hitta lösningar på dem?

– De här trenderna förändrar världen, men vi ska komma ihåg att vi har sett stora skiften förut. Skillnaden nu är att vi har mer data och analysverktyg än någonsin för att faktiskt förstå vad som händer utifrån kunskap och hur vi ska agera.

Ta demografi. Vi vet att Europas och Kinas befolkning åldras snabbt. Trots det fortsätter vi att planera samhället som om arbetskraften kommer växa för alltid. Men de länder och företag som redan nu anpassar sig till en äldre befolkning – genom att förändra arbetsmarknaden, vården och pensionssystemen – kommer att ligga före.

Vi vet att vissa jobb kommer försvinna, men vi vet också att ny teknik ofta skapar fler jobb än den tar bort om vi utbildar människor rätt. Problemet är att vi pratar mer om hoten än om lösningarna.

Eller teknologisk utveckling. AI och automation förändrar hur vi jobbar, men vi har sett liknande teknologiska språng tidigare. Skillnaden nu är att vi vet vad som krävs för att hantera det. Vi vet att vissa jobb kommer försvinna, men vi vet också att ny teknik ofta skapar fler jobb än den tar bort om vi utbildar människor rätt. Problemet är att vi pratar mer om hoten än om lösningarna.

Hållbarhet är kanske det tydligaste exemplet på att vi inte saknar fakta och information – vi saknar handling och kunskap. Vi vet exakt vad som behöver göras för att minska utsläppen. Vi vet att förnybar energi redan är billigare än fossila bränslen på många håll. Vi vet att klimatåtgärder på lång sikt är mer ekonomiskt lönsamma än att hantera konsekvenserna av klimatförändringar. Ändå fortsätter vi att subventionera fossila bränslen globalt. Här handlar det inte om mer forskning, utan om att använda den kunskap vi har på rätt sätt.

Så vi har fakta och information, vi måste bara göra om det till kunskap. Vi vet vad som måste göras. Utmaningen är att använda informationen bättre och agera innan vi står mitt i nästa kris och tvingas reagera i panik.

Av Olof Gränström.
Inledning av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens.
Foto av Anne Nyblaeus.