Eva Elmström om klimakteriet

Vad kan vården hjälpa till med och vad kan kvinnan göra själv för att underlätta sin situation?

Övergångsperioden är så mycket mer än bara torra slemhinnor och värmevallningar, men vården har inte tillräcklig kunskap om klimakteriet. Det menar barnmorskan Eva Elmström som har 30 års erfarenhet av att arbeta med kvinnohälsa. Nu är hon bokaktuell med Klimakteriet – handbok för vårdgivare. Med den vill hon öka klimakteriekunskapen inom vården.

Klimakteriet drabbar hälften av befolkningen och upplevs väldigt olika, det kan vara alltifrån lätta till riktigt svåra besvär. De flesta kvinnor känner någon form av obehag i samband med klimakteriet och många lider i tysthet. Eva Elmström menar att vården för kvinnor i övergångsperioden är ojämlik, både geografiskt och kunskapsmässigt.

– Med bristande kunskap hos vårdgivaren ökar lidandet för kvinnor. Besvär under övergångsperioden kan bidra till sänkt livskvalitet och påverkad hälsa. Detta kan undvikas med mer information och stöd.

Kunskapsbrist i vården triggade henne
När Eva själv gick in i övergångsperioden för tio år sedan insåg hon att informationen till henne som patient var sparsam. Hon insåg också att hennes kunskap som barnmorska inom ämnet var begränsad. Hon säger att ämnet knappt berördes när hon läste till barnmorska, trots att det i barnmorskornas kompetensbeskrivning står att de ska informera om hormonella förändringar och sexuell hälsa i samband med klimakteriet och menopaus.

Ja, torra, sköra slemhinnor och värmevallningar känner väl de flesta till men övergångsperioden innebär ju så mycket mer.

– Ja, torra, sköra slemhinnor och värmevallningar känner väl de flesta till men övergångsperioden innebär ju så mycket mer. Denna kunskapsbrist triggade mig, jag började läsa på och därefter började jag arbeta med kvinnor i klimakteriet samtidigt som jag studerade vidare, säger Eva och fortsätter:

– Den här boken hade jag velat ha då. Den handlar om vetenskapliga hårddata men även om bemötandet, patientbesöket och kvinnans upplevelse. Den har kommit till i syfte att fördjupa den enskilda vårdgivarens kunskap och på så vis förbättra för kvinnor. Boken är vetenskapligt förankrad med en klinisk touch. Innehållet är granskat av specialister inom ämnet.

Socialstyrelsen slår fast att vården behöver ett nationellt kunskapsstöd
I rapporten ”Vård och behandling vid klimakteriebesvär i primärvården samt i den gynekologiska specialistvården” som presenterades i oktober, slår Socialstyrelsen fast att det finns behov av förbättrad information och vägledning till kvinnor om klimakteriebesvär och ett nationellt kunskapsstöd till vården om råd, stöd och behandling.

Klimakteriet – handbok för vårdgivare bygger på vetenskaplig grund och den senaste forskningen inom området. Ämnen som tas upp är bland andra gynekologisk endokrinologi, terminologi, egenvård, menopausal hormonterapi, sexuell, känslomässig och fysisk hälsa samt arbetsgivarens ansvar. Stor vikt läggs på bemötande och anamnestagning. Ett flertal patientfall beskrivs och sist i boken finns ett antal bilagor som stöd i arbetet med patienten.

Boken vänder sig till vårdgivare som träffar kvinnor i medelåldern till exempel barnmorskor, sjuksköterskor, fysioterapeuter, läkare, dietister, psykologer och terapeuter. Den kan användas både under utbildning och i klinisk vardag.

Foton av Marcus Gustafsson

Om författaren

Eva Elmström har arbetat med kvinnohälsa i över 30 år, som sjuksköterska och barnmorska och mött kvinnor i alla åldrar. Hon sitter med i en arbetsgrupp inom Region Stockholm vars syfte är att förbättra klimakterievården.

Följ Gothia Kompetens Vård och omsorg på LinkedIn.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Varför är det så viktigt att vi lär oss mer om klimakteriet?

Det råder ojämlik vård för kvinnor som söker hjälp under övergångsperioden, både geografiskt med få gynekologer och med stora skillnader i kunskap inom ämnet hos olika vårdgivare.
Det är många kvinnor som eventuellt befinner sig i övergångsperioden. 2020 fanns omkring en miljon kvinnor mellan 44–64 år i Sverige.
Med bristande kunskap hos vårdgivaren ökar lidandet för kvinnor. Besvär under övergångsperioden kan bidra till sänkt livskvalitet och påverkad hälsa.
Det är inte alla vårdgivare som är intresserade av fördjupning inom ämnet. Detta kan upplevas frustrerande av kvinnan som inte alltid är säker på att hon får rätt vård.
Med mer kunskap hos vårdgivare kan andelen kvinnor som känner sig välinformerade och trygga i att de får rätt stöd öka.
För barnmorskor, sjuksköterskor och fysioterapeuter föreligger inte en enda kurs inom ämnet i dagsläget. Allmänläkaren har ett kort avsnitt under sin utbildning. Gynekologen är specialisten men här finns skillnader i intresse för ämnet.

relaterade artiklar

”Det finns inga perfekta föräldrar”

Hur blir man en tillräckligt bra förälder? Vilka föräldraförmågor behövs? Och vad behöver spädbarnet för att på sikt utvecklas till en välfungerande människa? De blivande föräldrarnas frågor är många och osäkerheten stor. Här har mödrahälsovården en viktig roll att fylla för att ge de blivande föräldrarna en realistisk syn på föräldraskapet.

Läs intervjun med Berit Nordström

”Kvinnor accepterar inte längre nedsatt funktion efter förlossning”

– Vi behöver mer kunskap inom vården för att förebygga och behandla förlossningsskador. Det finns inte heller några nationella riktlinjer. Det är ett allvarligt problem som ytterst drabbar födande kvinnor, säger Ann Olsson, medicine doktor, som arbetar som barnmorska och vårdutvecklare på barnmorskemottagning.

Läs intervjun med Ann Olsson