Lektionsupplägg som skapar engagemang

Carl-Johan Markstedt är svensklärare och uppskattad författare av ett av de mer spridda läromedlen i svenska på gymnasiet. Här delar han med sig av sina erfarenheter av att skapa engagemang hos eleverna på ett bättre sätt.

Vad är ditt bästa råd för att skapa engagemang under lektionerna?

– Att skapa engagemang handlar ju i grunden om väcka nyfikenhet och stimulera och motivera eleverna till att vilja lära sig. Det kan såklart göras på flera sätt, genom intresseväckande och utmanande frågeställningar och genom att hitta relevanta kopplingar till elevernas egna erfarenheter och intressen.

– Men för att lyckas behöver vi samtidigt skapa de rätta förutsättningarna i klassrummet, och då tror jag att det är viktigt att tänka till kring lektionens övergripande struktur, för att säkerställa att undervisningen blir varierad och att lektionens olika delar hakar i varandra på ett naturligt sätt. 

– Inte minst är lektionens introduktion viktig. Här har vi möjligheter att väcka det intresse och engagemang som lektionen kan bygga vidare på. 

Kan du ge något exempel från din egen undervisning? 

– Ganska tidigt när jag började arbeta som svensklärare upptäckte jag att jag hade elever i varje klass som hade svårt att på egen hand ta sig igenom en roman. Jag behövde organisera romanläsningen på ett sätt som både motiverade eleverna till att vilja läsa och hjälpte dem att planera läsningen. För mig blev lösningen läsplaneringar med tid för introduktion och kontinuerliga samtal. 

– Genom att utgå från den enkla men effektiva grundstrukturen före-under-efter fick romanläsningen tydliga ramar, vilket hjälpte både mig när jag planerade aktiviteter kring läsningen och mina elever att överblicka sin egen läsprocess. Jag tycker också att läsningen blev mer givande när vi läste romaner i helklass och samtalet kring det lästa tilläts ta stort utrymme.  

Kan du dela med dig av något exempel där du inte lyckades, och vad det berodde på?

– Jag minns tydligt en svensklektion när mina elever på byggprogrammet skulle hålla muntliga anföranden. Jag kände mig säker på att de var förberedda och redo, även om jag visste att många var nervösa. Men när lektionen skulle börja var några borta och av de som var där var det bara en enda elev som höll sitt tal. 

– Det lärde jag mig massor av. Jag insåg att jag hade gått för fort fram och inte gett det förberedande arbetet tillräckligt med tid. Jag började bryta ner arbetet i mindre och kortare delmoment. Jag tror också att jag blev mer lyhörd efter det. 

Elevernas kunskapsnivå, motivation och koncentrationsnivå kan skilja stort i en klass. Hur får man med sig alla elever?

– Under mina första år som lärare undervisade jag i klasser där spridning i just kunskapsnivå och motivation var väldigt stor. Det var en utmaning när jag till exempel skulle välja romaner för helklassläsning. Samtidigt märkte jag också att när jag arbetade mer systematiskt med läsningen gynnade det alla elever, både de som kände ett större motstånd mot läsningen och de som var mer läsvana. 

– Att vi i stor utsträckning läste samma roman innebar inte att alla behövde angripa texten på samma sätt. Några valde att lyssna på romanen, andra önskade mer högläsning från mig och så vidare. Men att vi tog oss an romanen gemensamt, och att läsningen blev en social aktivitet där eleverna fick ta del av varandras tankar, ledde till att vi kunde läsa texter som var utmanande för många av eleverna.

Du har mött många olika elevgrupper. Vad skulle du säga är den viktigaste faktorn för att fånga elevernas uppmärksamhet och lyckas engagera dem?

– Jag tror att det är många faktorer samverkar. Men ska jag nämna något utöver det jag redan har sagt, så tror jag att en grundbult handlar om min egen närvaro – hur jag tar emot gruppen när de kommer, att jag söker ögonkontakt med alla, att jag är uppmärksam på det eleverna säger och återkoppla till det vid ett senare tillfälle. 


Foton av Mikael M Johansson

Carl-Johan Markstedt - lärare och läromedelsförfattare

Carl-Johan Markstedt är lärare i svenska, journalist och läromedelsförfattare, bland annat till Svenska impulser, Sanoma utbildning. Han är författare till boken Romanläsning i praktiken, som ger en metod för att locka till läsning och använda romaner som ett nav i svenskämnet.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Skola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.