lärkraft

Konferensens moderator Gabriella Ahlström inledde.

Frågan om en likvärdig skola har blivit en ödesfråga för Sverige. Den svenska skolan slår år efter år ut en tredjedel av alla elever. Det krävs starka grepp för att förbättra skolans likvärdighet.

I ett samtal gav Skolverkets Anna Österlund besked om vilka insatser som görs idag genom Skolverket, Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén berättade om lärarnas syn på hur likvärdigheten ska förbättras, Sveriges skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson tog upp ledarskapet som en avgörande faktor för att minska klyftan.

När Handelshögskolan i Stockholm idag utbildar framtidens ledare har man flyttat fokus från utbildning till bildning och vill genom till exempel konst och humaniora utsätta eleverna för intryck som fungerar som intellektuellt klipulver. Lars Strannegård, rektorn vid Handelshögskolan, berättade om lärosätets utbildningssyn där bildning spelar en central roll.

"Att umgås med det okända hjälper oss till reflektion och att våga pröva nya saker. De ska titta på världen och känna sig beredd att ta sig an den på ett nyfiket sätt. Vi arbetar i en klassisk bildningstradition men anpassad för en digital värld."

Demokratin sägs vara under konstant attack. Lögner blir till fakta och fakta avfärdas som propaganda. Men hur ser det då egentligen ut?

Martin Schibbye arbetar genom projektet ”Världen och journalistiken in i skolan” för att förbättra förståelsen för demokratin och journalistikens roll hos svenska skolelever.

Han har i samarbete med skolor tagit in journalistiken i klassrummen och skolelever har tagit fram journalistik tillsammans med reportrar i fält som besöker skolorna före och efter reportageresor.

Elever från hela Sverige har kunnat lära sig både om bortglömda berättelser och medier och dess roll i samhället men också om medievanor, näthat, nätbluffar, filterbubblor, mediers roll och källkritik.

Föreläsningen hålls på engelska.

This keynote discussed the importance of supporting teachers' leading educational improvement and consider current evidence, opportunities and challenges. Drawing on international research and experiences, including evidence from Sweden, the keynote discussed the current status of the education profession and the need to support and develop teachers' careers, teachers' work, and teachers' agency, voice and leadership. Two key areas were examined in further detail: effective approaches to teacher-led professional learning and developing teachers' influence, leadership, knowledge and practices to advance equity and excellence in schools and education systems.

Arbeta inte gratis – ha koll på din arbetstid!
Per-Arne Blomberg, ombudsman för Lärarnas Riksförbund, visade hur verktyget ”Planera din arbetstid” fungerar. Verktyget är framtaget för lärare med lov och ferier, både privat och kommunal anställning, för att hålla koll på den reglerade arbetstiden. Som medlem i Lärarnas Riksförbund har du fri tillgång till verktyget.

Talare: Per-Arne Blomberg, Lärarnas Riksförbund

Att läsa för att lära i digital text
Hur står det till med läsförståelsen i vår digitala samtid? Går det att lära sig något i digital text, går det för fort eller blir det för ofokuserat på skärm? 

Den aktuella skoldebatten ställer relevanta frågor kring kunskap, inlärning, läsande och skrivande i det digitala klassrummet. Finns det anledning till oro? Kanske. Men det finns också möjligheter, förutsatt att aktiva lässtrategier och studieteknik används även när vi läser på skärm. Olika slags texter ställer olika krav på både elev och lärare – i läsning och i lärarens förberedelse och stöd till eleverna. Vi blickar framåt! Här fick vi både lite konkreta tips och något att reflektera kring när vi väljer text för lärande.

Talare: Lotta Persson, Gleerups

Vi står på tröskeln till en läranderevolution – alla måste lära och utveckla sig mer, snabbare och effektivare än någonsin, eftersom världen förvandlas som aldrig tidigare. För att möta den här utvecklingen måste arbetet med ledarskap och förändring utvecklas och förfinas för att alla ska hänga med och ingen blir kvarlämnad på perrongen.

De nordiska skolsystemen har i snart hundra år fokuserat på jämlikhet. I bland annat Sverige har dock utvecklingen gått åt andra hållet. Detta trots tydliga krav på likvärdighet i skollagen. Vad krävs egentligen för att skolan ska lyckas med sitt likvärdighetsuppdrag? Vad kännetecknar skolor som lyckas bättre med detta uppdrag både i Sverige men också i Europa? Ett av de viktigaste svaren verkar finnas i ledarskapet. Men vilka dimensioner handlar det om – och hur kan vi skapa förutsättningar för ett sådant ledarskap?

Foto på Per av Eva Lindblad, Natur & Kultur.

Kringlaskolan i Södertälje är en skola i ett av Sveriges mest utsatta områden. Trots tuffa förutsättningar har skolan idag elever i kö och man tar emot många studiebesök. Rektorn Sirkka Persson berättade om hur skolan med hjälp av tryggheten som grund och olikheten som norm lyckats skapa en tillgänglig lärmiljö och ett fungerande värdegrundsarbete mot kränkande behandling.

Tillsammans med avsatt tid för det pedagogiska ledarskapet, forskargrupper och kollegialt lärande har det bidragit till att skolan är en uppskattad arbetsplats för både elever och lärare.

En gång i tiden var det ett fåtal som hade makten att beskriva den tid de levde i. Och det fanns inte så många alternativ. Numera kan alla som vill försöka forma berättelsen om vår tid. Det ställer svåra krav på oss som medborgare, krav som tidigare mest ställdes till professionella journalister: källkritik, förmåga att identifiera desinformation, propaganda eller smygreklam. Augustin Erba lyfte vilka det är som berättar historien om vår tid och vilka det är som lyssnar.

Stort tack för den här gången och varmt välkommen åter!

Varför pratar vi om att planera lektioner? Vad skulle hända om vi istället talade om hur vi designar för att möta alla lärbehov i klassen? Det är ju inte lektionen som ska stå i fokus utan elevernas lärande och utveckling. En design utgår från vad som ska läras, vem som ska lära sig och hur det kan ske. En design sätter processen i fokus. 

En föreläsning som förmedlade glädjen i att undervisa och i att skapa en kultur där hela skolan har fokus på undervisning för alla elever.

En likvärdig skola kräver att vi formulerar elevers lärande och lärares undervisning som iakttagbara handlingar. När vi slänger oss med "amöbor" från kursplaner och skoluttryck som "positiva förväntningar, inkluderande lärmiljöer och tillåtande klimat" vet ingen vad den andre menar och en seriös debatt blir omöjlig. Vi måste lära oss att beskriva konkreta klassrumshandlingar som elev och lärare kan härma för att skapa ett bättre och mer likvärdigt lärande. Först när lärare lyckas beskriva vad eleverna ska lära sig blir det meningsfullt att prata om likvärdig bedömning.

Ledarskapet – ett socialt beteende som inte nödvändigtvis kommer med den titel du bär. Ledarskap är något du utför, inte något du är. Lärare förväntas dagligen vara en ledare i ett klassrum med 30 individer men trots det saknar många av oss ledarskap i vår utbildning. Anna Sterlinger Ahlring och Karin Boberg satte ord på att ledarskapet handlar om dig och ditt förhållande till dig själv som lärare. 

Hur påverkar ditt beteende och görande elevgruppen? Vad i ditt ledarskap får gruppen att lyckas? Vi fick lära oss om 10 delar av ledarskapet som vi kan använda oss av i vårt klassrum.

En gång i tiden var det ett fåtal som hade makten att beskriva den tid de levde i. Och det fanns inte så många alternativ. Numera kan alla som vill försöka forma berättelsen om vår tid. Det ställer svåra krav på oss som medborgare, krav som tidigare mest ställdes till professionella journalister: källkritik, förmåga att identifiera desinformation, propaganda eller smygreklam. Augustin Erba lyfte vilka det är som berättar historien om vår tid och vilka det är som lyssnar.

Stort tack för den här gången och varmt välkommen åter!