Läsningen måste hållas levande – varje dag

Läsningen är skolans hjärta, menar Anne-Marie Körling, lärare, författare och tidigare svensk läsambassadör. I en tid då begrepp som “läskris” präglar debatten, pekar hon på något mer grundläggande: skolans ansvar förändras aldrig. Elever ska inte bara lära sig läsa – de ska fortsätta göra det, varje dag, genom hela sin skolgång.

I den här intervjun berättar Anne-Marie Körling om varför läsningen behöver hållas levande i varje klassrum, hur skolledare kan göra konkret skillnad och varför övergångar mellan årskurser ofta är mer språkligt utmanande än vad vi talar om. Hon återkommer till samma kärna: läsutveckling är en rättighet och en nödvändighet i skolan.

Skolan kommer alltid att ha det viktiga ansvaret att utbilda elever i att läsa för att fortsätta att läsa.

Skolans ansvar: läsa för att fortsätta läsa
Varför behöver vi prata mer om läsning i skolan? För Anne-Marie Körling är svaret självklart.
– Skolan kommer alltid att ha det viktiga ansvaret att utbilda elever i att läsa för att fortsätta att läsa, säger hon.

Hon beskriver hur läs- och språkutveckling är en rättighet för alla elever, oavsett tidsanda eller debattens begrepp.
– Eleverna har rätt att få utveckla sitt språk i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, säger hon och betonar att skolan därför aldrig kan överge vare sig läsundervisningen, högläsningen eller den tid elever får avsatt för att läsa.

För henne är detta inte en tidsfråga, utan ett uppdrag som är lika centralt idag som igår.
– Oavsett om det kallas läskris eller inte är skolans uppdrag att ALLTID verka för varje elevs rätt att utveckla sin läsförmåga och främja elevernas framtida läsintresse och den vetgirighet som kommer av att det finns mycket att lära.

Skolledarens roll: små handlingar som gör stor skillnad
När vi ställer frågan om skolledningens ansvar blir Anne-Marie Körling mycket konkret. Här menar hon att rektor har en möjlighet att forma en läsande kultur – inte genom stora projekt, utan genom konsekventa handlingar.
– Skolledning kan verka för att skolans lärare, oberoende stadier, får läsa adekvat forskning som rör både läsförmåga och läsintresse, säger hon.

Ett av hennes återkommande råd är att rektor själv visar vägen, även genom små stunder av högläsning.
– Det räcker med 90 sekunders högläsning för att presentera en bok och att visa sitt ledarskap genom att själva vara läsare och högläsare.

Jag brukar föreslå att rektor avsätter tio minuter per dag för att besöka skolans klasser och komma med ett högläsande innehåll.

Hon föreslår också att rektor reflekterar över skolans gemensamma praktik:
– Vad läser vi högt i skolan idag?

Den frågan, menar hon, synliggör vilken litteratur som lyfts fram i undervisningen och hur läsning faktiskt får ta plats i vardagen.

Ett enkelt men kraftfullt grepp är ett kort och dagligt klassbesök.
– Jag brukar föreslå att rektor avsätter tio minuter per dag för att besöka skolans klasser och komma med ett högläsande innehåll. Det gör att rektor håller fram boken med sitt innehåll.

Övergångar som påverkar läsförmågan
När vi talar om övergångar mellan stadier hamnar fokus ofta på organisation, men Anne-Marie Körling menar att en avgörande dimension riskerar att glömmas bort: texternas förändring.
– Vi talar sällan om vad det innebär att byta stadie, hur texterna förändras och vad som då krävs för lärarna att förstå vad eleverna lämnar i årskurs tre och vad de möter i årskurs fyra.

Hon beskriver hur övergångar innebär mer än nya lärare och nya ämnen, de innebär ett nytt sätt att vara elev.
– Övergångarna innebär också att eleverna möter ett annat sätt att gå i skolan, fler lärare vilka kommer med specifika innehåll och kunskaper.

För att stärka elevernas språkutveckling i dessa skiften vill hon se ett mer systematiskt arbete.
– Jag önskar att vi noggrant går igenom hur texterna förändras när vi byter årskurs. Då skulle lärarna kunna bygga undervisning som knyter an till den förändring eleverna möter.

Sommarlovet, och andra lov, påverkar. En del elever läser för att de vill och kan. Andra läser inget alls.

Sommarlovet, och andra lov, påverkar. En del elever läser för att de vill och kan. Andra läser inget alls.
–  Detta betyder att läsförmågan måste tränas upp inför varje terminsstart. En sådan uppvärmning sker genom att eleverna får läsa det de tycker om och ämnen de är intresserade av. Detta kan möjliggöra för eleverna att möta de många ämnestexter de måste kunna läsa.

Hon vill också slå ett slag för ett brett texturval.
– Skolbibliotekets böcker, alltså allt det som finns att läsas, ska tillåtas att läsas. Det betyder att sakprosa också ska uppskattas och sådan läsning underhållas.

Och nyfikenheten måste få bli synlig.
– De vetgiriga eleverna ska upptäckas. Dessa syns i biblioteket.

Text av Elin Bergenholtz, Gothia Kompetens
Foto av Niklas Palmklint