Rektorns svåraste samtal – så hanterar du gränslösa vårdnadshavare

Jakob Carlander är legitimerad psykolog med lång erfarenhet av att bemöta ett rättshaveristiskt beteende och av att handleda rektorer i utsatta situationer. Han menar att personer med ett rättshaveristiskt beteende behöver bemötas med tydliga gränssättningar.

– Ofta har vi svårt att stå ut med andras missnöje och upplever det som ett eget misslyckande. Då är det också lätt att gränslöst tillmötesgå en starkt kritisk person för att dämpa kritiken och med alla medel försöka skapa en tillitsfull relation. Det är där vi gör det första misstaget, säger Jakob Carlander, leg. psykoterapeut.

Våga sätt ner foten. Håll distans till vårdnadshavaren och lägg inte energi och tid på att minska missnöjet.

I boken Rektorns svåraste samtal med vårdnadshavare och medarbetare ger Jakob Carlander strategier för att hantera vårdnadshavare och medarbetare som inte beter sig som förväntat och hur du undviker fällor som leder till att beteendet eskalerar. Han ger praktiska råd om hur du kan sätta gränser, bibehålla din professionalitet och skydda din egen arbetsmiljö samtidigt som du lever upp till de krav och förväntningar som uppdraget ställer på dig. Det är gränssättningen som är nyckeln enlig Jakob Carlander.

– Våga sätt ner foten. Håll distans till vårdnadshavaren och lägg inte energi och tid på att minska missnöjet. Fortsätt inte att kommunicera i absurdum. Sätt tydliga gränser, säger Jakob Carlander.

En person med rättshaveristiskt beteende behöver bemötas såväl med respekt som med gränssättning.

Göd inte det rättshaveristiska beteendet
Om vi ger oss in i den rättshaveristiska dansen och försöker bemöta och förklara göder vi det rättshaveristiska beteendet. För det slutar inte efter att du gått med på ett krav och suttit i timslånga möten och förklarat ett beslut. De långa mejlen och sms:en följs gärna av återkommande anmälningar till Skolinspektionen och klagomål hos huvudman. Det tar inte slut förrän du sätter stopp. Därför är det viktigt att visa mod och sätta en gräns.

– När du väl har landat i att det inte går att alltid försöka nå samförstånd och få vårdnadshavaren att bli nöjd, när du har satt tydliga gränser för vad du kan göra, hur och när du kan kommunicera – då kommer det att bli bättre. En person med rättshaveristiskt beteende behöver bemötas såväl med respekt som med gränssättning och det gör du genom att inte dras in i en karusell av anklagelser, säger Jakob Carlander.

Av Helén Kim Sörensdotter
Foto av Marcus Gustafsson