Barn i en demokratisk förskola

Inte minst har vi under 2022 fått bevittna kriget i Ukraina, där Ryssland invaderat och oprovocerat startat ett krig. President Putins Ryssland, trots att det sägs vara en demokrati, liknar en diktatur. Den italienske pedagogen Loris Malaguzzis sa: om man vill förändra samhället, måste man börja från barndomen. (Barsotti, 2011.s.119). Vidare skriver Harold Göthson: Demokratins överlevnad behöver (…) demokratiska medborgare som bär de värderingar vi kallar demokratiska. Detta kräver en organisation – en skola! En skola där demokratins värden vägleder och undersöker demokratins betydelse på just den skolan. En skola som gör demokrati mer till ett verb än ett substantiv – mer till en process än en form. (Göthson, 2013. S.81)

Arbetet måste sedan ske tillsammans med medarbetarna – rektor är ingen soloartist utan behöver hela orkestern för att spela musikstycket.

För att skapa en demokratisk förskoleutbildning behövs en utvecklande rektor som vågar vara ledare och som vill skapa en förskola som är barnens arena. Där demokratiuppdraget genomsyrar varje människa och där alla röster är lika mycket värda att bli hörda och lyssnade på. Arbetet måste sedan ske tillsammans med medarbetarna – rektor är ingen soloartist utan behöver hela orkestern för att spela musikstycket.

Förskolan ska vara en plats där barnen blir huvudpersoner i sitt eget lärande och där deras delaktighet och inflytande tas på allvar.

Missionen att förskolan ska vara barnens arena och visionen om att förskolan ska vara en demokratisk mötesplats är självklart för mig. Förskolan ska vara en plats där barnen blir huvudpersoner i sitt eget lärande och där deras delaktighet och inflytande tas på allvar. För att detta ska bli verklighet krävs att rektor och medarbetare verkligen tar ställning till vilken barnsyn och människosyn som förskolan arbetar utifrån. Tillsammans har jag med mina medarbetare gemensamt landat i en barnsyn där barnen är självständiga, nyfikna, handlingskraftiga och aktiva medaktörer i sitt eget lärande och sin utveckling. Detta är lätt att säga i teorin men inte alltid lika lätt att efterleva i praktiken. För att nå ända fram i arbetet med delaktighet och demokrati blir därför ledarskapshandlingarna centrala. Både rektors och de kollektiva handlingar som utförs av arbetslaget. Det är genom dialog med barnen och i arbetslaget utifrån demokratiuppdraget som begreppen blir levande.

Demokrati är inte svårt för barnen men det kräver pedagoger som har fokus på utbildning och undervisning och som tolkar och skapar en gemensam bild.

Det svåraste i demokratiarbetet är enligt mig förståelsen för arbetet. Demokrati är inte svårt för barnen men det kräver pedagoger som har fokus på utbildning och undervisning och som tolkar och skapar en gemensam bild av begrepp som handlar om barnens utforskande och undersökande, tankar och flöden. Nyckelordet är växelverkan, det är grunden för en demokratisk förskola som vilar på demokratiska grunder. Där fyller pedagogen innehållet i förskolans utbildning i växelverkan med barnen. Det kan till exempel handla om att lyfta fram barnens röster i olika sammanhang som reflektionsmöten, i dokumentationen genom att låta barnen dokumentera och visa vad de verkligen är intresserade av.

När barn får befinna sig i en demokrati under sin förskoletid kommer de att få med sig viktiga kompetenser för resten av livet.

När barn får befinna sig i en demokrati under sin förskoletid kommer de att få med sig viktiga kompetenser för resten av livet. Genom att vara en del i en grupp där alla lyssnas på och där beslut fattas tillsammans får barnen kunskap om hur de kan påverka utifrån demokratiska grunder. Vi ska ge barnen förutsättningar att skapa tilltro till sig själva. Varje barn ska känna att jag är viktig här och nu och jag vågar framföra vad jag tycker och tänker. Vi ska ge dem verktyg så de vågar fråga, ifrågasätta men också att acceptera beslut som fattas även om de inte tyckte just så. Till exemplen kan barnen i leken förhandla med varandra och komma fram till egna beslut för allas bästa. De lär sig förhoppningsvis att det inte är den som skriker högst eller oftast som beslut fattas efter. De får med sig kunskapen att individen är en i en grupp och det är genom gruppen och dess arbete som jag blir en individ.

Demokrati innebär att barnen uppmuntras att tänka fritt, få sina tankar respekterade och sin vilja förverkligad samt att de får ta ansvar och delta i olika beslutsprocesser.

Demokrati innebär att barnen uppmuntras att tänka fritt, få sina tankar respekterade och sin vilja förverkligad samt att de får ta ansvar och delta i olika beslutsprocesser. Genom att du som pedagog samspelar med barnen och låter demokrati, delaktighet och inflytande samverka med kunskapsuppdraget får barnen vara med och bestämma hur deras vardag ska se ut. Ta reda på vad det är barnen är intresserade av? Vad fokuserar de på? Vilka frågor ställer de (verbalt, kropp, mimik med mera)? Utifrån det planeras undervisningen. Du kan grovplanera de nästkommande undervisningarna men hela tiden vara beredd att skruva på vissa delar utifrån vad som hände föregående undervisning. Välj att vara pedagogen som går bredvid barnen och i växelverkan planerar undervisningen utan att lämna över ansvaret till barnen.

I allt vi gör måste dialog vara nyckelordet.

För att fördjupa arbetet med demokrati behöver rektor och pedagoger skapa gemensamma ställningstaganden från grunden – mission, vision, pedagogisk helhetsidé med delarna kunskapssyn, lärandesyn, människosyn och pedagogroll. I allt vi gör måste dialog vara nyckelordet. För att demokratiarbetet ska bli något som alla kan andas när de kliver in i förskolan finns inga enkla genvägar. För att skapa en bestående förändring kommer arbetet ta tid och det kommer vara både roligt och utmanande. Det kommer att skava men det är i det jobbiga som utveckling sker.

Text av Caroline Wiking