Att följa vår inbyggda, moraliska kompass över rätt och fel fungerar däremot inte alltid. Ibland kan en handling som känns moraliskt rätt vara juridiskt fel. 

Ibland existerar lagar och regler i vår vardag utan att vi tänker på dem. Det händer att vi tillämpar normer utan att känna till att de grundar sig på rättskällor. Ibland tillämpar vi dem även indirekt då de stämmer överens med vår moraliska uppfattning om vad som är rätt och fel i olika situationer. Att följa vår inbyggda, moraliska kompass över rätt och fel fungerar däremot inte alltid. Ibland kan en handling som känns moraliskt rätt vara juridiskt fel. Ibland ställer lagarna till och med sådana krav på oss att vi inte klarar av att leva upp till dem.

Precis som i grund- och gymnasieskolan är det juridiken som på ett övergripande plan styr det mesta i förskolan.

Precis som i grund- och gymnasieskolan är det juridiken som på ett övergripande plan styr det mesta i förskolan. Den i många fall begränsade juridiska utbildning som erbjuds förskollärare, förskolerektorer och annan personal som är verksam i förskolorna utgår oftast från ”allmän skoljuridik” vilken i de flesta fall baseras på bestämmelser som i första hand är relevanta i grund- och gymnasieskolan, t.ex. frågor som rör bedömning, betygsättning och disciplinära åtgärder. Den juridik som är relevant i relationen till de allra yngsta barnen i vårt utbildningsväsende glöms ofta bort men är minst lika viktig och kräver särskild hänsyn till små barns behov av extra skydd och lyhördhet.  

Hur ska man se på kränkningar mellan små barn ur ett juridiskt perspektiv?

I förskolan handlar mycket om tillsyn och det tillsynsansvar som pedagogerna har över barnen i verksamheten samt relationen till barnens vårdnadshavare vilket aktualiserar många juridiska dilemman. Något som yrkesverksamma eller blivande pedagoger kan känna sig osäkra på och behöver stöd och hjälp i. Många frågor handlar också om pedagogernas arbetsmiljö – finns det några bestämmelser om sjuka barn i förskolan? Hur ska arbetsredskap och möbler vara utformade? Konkreta tips och råd kan även behövas om barn eller personal blir utsatta för kränkningar eller diskriminering, vad ska pedagoger enligt skollagen exempelvis göra om ett barn kränker ett annat? Hur ska man se på kränkningar mellan små barn ur ett juridiskt perspektiv? Kan en ettåring verkligen kränka en annan person?

I och med att förskolans personal har ett tillsynsansvar över barnen medföljer ett stort juridiskt ansvar.

I och med att förskolans personal har ett tillsynsansvar över barnen medföljer ett stort juridiskt ansvar. Det handlar dock inte enbart om omsorgsfrågor, det finns skyldigheter som relaterar till särskilt stöd, anmälan till socialtjänsten, offentlighet och sekretess och mycket mer.  Förskolans personal behöver alltså inte enbart ha koll på förskolans läroplan och skollagen utan även känna till och kunna tillämpa offentlighet- och sekretesslagen, GDPR, förvaltningslagen, föräldrabalken, brottsbalken, barnkonventionen, regeringsformen med mera.

Till att börja med har förskollärare och barnskötare rätt till en bra arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning.

Trots att mycket skoljuridik handlar om barns rättigheter får man inte glömma att även pedagoger har rättigheter i sitt arbete. Till att börja med har förskollärare och barnskötare rätt till en bra arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning och man har en rätt att inte bli utsatt för kränkningar och diskriminering inom ramen för sitt arbete. I första hand bör personal i förskolan få stöd av sin rektor men om chefsansvaret brister finns det för de flesta som är fackligt anslutna en möjlighet att få stöd av sin fackliga representant och av sitt fackförbund. Har man blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering och arbetsgivaren inte gör vad den ska för att förbättra situationen kan den som känner sig utsatt kontakta till exempel Diskrimineringsombudsmannen eller Arbetsmiljöverket för att få råd och stöd eller kanske till och med för att göra en anmälan om diskriminering på arbetsplatsen. 

Att ha koll på och kunskap om förskolejuridik kommer inte att minska kraven från föräldrar.

Att ha koll på och kunskap om förskolejuridik kommer inte att minska kraven från föräldrar och andra vårdnadshavare eller på ett mirakulöst sätt göra arbetsmiljön problemfri. Däremot kan en ökad kunskap ge dig som arbetar i förskolan möjlighet att göra en rimlig bedömning av de rättsliga situationer du potentiellt kan hamna i under en arbetsdag och vart du kan vända dig för att få råd och stöd.


Text: Maria Refors Legge
Foto: Knut Capra Pedersen

Skribent

Maria Refors Legge - författare på Gothia Kompetens

Maria Refors Legge är jurist och doktor i offentlig rätt med inriktning mot utbildningsrätt. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på lärarutbildningen och rektorsprogrammet vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet och är en del av Stockholms universitets barnrättscentrum samt Institutet för utbildningsrätt vid Uppsala universitet.

Marias forskning är inriktad mot utbildningsrätt och mot barnrätt.

Maria Refors Legge har intervjuats i radio, Skolvärlden och Läraren och driver på sin fritid bloggen Skoljuridik.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Förskola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Skohylla på förskola i närbild

Förväntningar i förskolan

Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för varje barn och föräldrar och förskola ska samverka för att möjliggöra detta. Men ibland blir det svårt att tillgodose när förväntningar från föräldrar inte stämmer överens med uppdraget. Det är bra att skapa tydlighet till föräldrar vilka förväntningar de kan ha på förskolan. Men också tydlighet kring vilka förväntningar förskolan har på vårdnadshavare. Här hittar du förslag på vad ett förväntansdokument skulle kunna innefatta.

Läs artikeln om förväntningar i förskolan

 

Förskolebarn tittar på en snigel

Barnets rättigheter i en hållbar förskola

"Artiklarna i Barnkonventionen ska ses som en helhet, rättigheterna är universella och odelbara. De är alla lika viktiga och varje barn har rätt till alla rättigheterna."

Åsa Ekman har närmare 20 års erfarenhet av arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter.

Läs Åsa Ekmans artikel