Reflektionen utvecklar förskolans utbildning

Förskolläraren Erika Wallin har i sin magisteruppsats En vetenskaplig essä om reflektion och reflektionskulturer på förskolan och i sin masteruppsats Tänka om tänka nytt – vad blir viktigt på riktigt? En vetenskaplig essä om utvecklingsarbete i förskolan undersökt faktorer som påverkar förskolans reflektionskultur och utvecklingsarbete. Erika Wallin har i sin bok Reflektera mera - konsten att utveckla förskolans utbildning samlat sina slutsatser och beskriver och problematiserar olika arbetssätt och vanliga lösningar, ger exempel och inspirerar läsare till att kunna reflektera över och utveckla sitt arbete.

Vad är innebär begreppen utveckling och reflektion?
– Utveckling för mig innebär att någon eller något förändras och förbättras. Enligt skolutbildningsforskaren Helen Timperley (2019) tolkas ofta begreppet utveckling som något vi ska göra tillsammans, som en gemensam process, och då kan det vara svårare att se sin egen del i utvecklingsarbetet vilket leder till att ingen gör något. När jag beskriver utvecklingsarbete i förskolan har jag fokus på oss pedagoger, att utveckling sker när jag lär mig något nytt, förändrar min tanke och agerar på nya sätt som ger barnen bättre förutsättningar att utvecklas och lära. För att utveckling ska ske behövs ny input och kunskap i det vi ska utveckla. Sedan behöver vi pröva oss fram, lyckas och misslyckas.

Olika former av reflektion kan leda till att vi skapar en samsyn som påverkar förskolans kultur och därmed leder till utveckling, ett förändrat fokus i utbildningen vi erbjuder.

– Reflektion i sin tur handlar om att ta ett steg tillbaka för att se och tänka över sig själv och vad man gör för att få perspektiv på en situation. Samsyn är viktigt i utvecklingsarbetet och denna får vi via gemensam reflektion, genom att prata om ord och begrepp och skapa en gemensam förståelse. Reflektionen behövs och jag skulle säga är nödvändig för att utveckling ska ske. Olika former av reflektion kan leda till att vi skapar en samsyn som påverkar förskolans kultur och därmed leder till utveckling, ett förändrat fokus i utbildningen vi erbjuder.

Förskolans kvalitetsarbete handlar om att utveckla förskolans utbildning.

På vilka sätt bidrar reflektionen i förskolans kvalitetsarbete?
– Förskolans kvalitetsarbete handlar om att utveckla förskolans utbildning. Förbättra och förändra undervisningen, arbetssätt och innehåll för att ge barnen bättre förutsättningar att utvecklas och lära. Förskolor med en god reflektionskultur har lättare att genomföra detta. Genom reflektionen kan vi vrida och vända på våra tankar, problematisera det vi gör och lära av varandra. Har vi en god reflektionskultur har vi ofta ett lösningsfokus, vilket leder till att vi ständigt utvecklar oss själva och vår utbildning.

Det kan vara svårt att bryta vanor och se sin egen roll i det som sker. Att dokumentera hjälper oss att minnas, få syn på och stanna upp.

Hur bidrar dokumentationen till kvalitetsarbetet och på vilka sätt bidrar reflektionsarbetet?
– Det kan vara lätt att tro att vi gör si eller så och ofta fortsätter vi som vi alltid gjort. Vi behöver våga reflektera och granska oss själva, det förhållningsätt och på det sätt vi bedriver undervisningen. Det kan vara svårt att bryta vanor och se sin egen roll i det som sker. Att dokumentera hjälper oss att minnas, få syn på och stanna upp. Om vi tillsammans tittar på det som skett genom dokumentationen kan vi få syn på det som vid ett första ögonkast inte syns. Genom att ta tillvara på varandras kunskaper och erfarenheter kan vi få nya perspektiv på det som sker i förskolans vardag och undervisning och därmed möjligheter att utveckla det vi gör.

Kulturen i förskolan kan vara den viktigaste dimensionen i ett utvecklingsarbete. Har vi ett lösningsfokus eller problemfokus? Är vi öppna för att prova något nytt eller gör vi som vi alltid gjort?

Hur kan förskolans kultur påverka utvecklingsarbetet?
– Finns det en kultur där olika åsikter inte anses viktigt och tas till vara blir det i stort sett omöjligt att reflektera. Därmed minskar möjligheten att utveckling kan ske. Kulturen i förskolan kan vara den viktigaste dimensionen i ett utvecklingsarbete. Har vi ett lösningsfokus eller problemfokus? Är vi öppna för att prova något nytt eller gör vi som vi alltid gjort? Sådant kommer påverka utvecklingsarbetet. En ensam individ kan inte förändra och förbättra en förskolas utbildning. Vi måste göra arbetet tillsammans, men var och en är en stor del av utvecklingsarbetet. Kulturen i förskolan handlar om en gemenskap, vi gör det som vi tror anses vara rätt, ingen vill befinna sig utanför gemenskapen. Därför agerar vi ibland utifrån det vi tror är rätt i vårt sammanhang, eller som känns rätt. Men vi behöver reflektera och tillsammans säkerställa vad som är rätt enligt vårt uppdrag.  Om kulturen är öppen för olikheter och våra olikheter tas tillvara på ges större möjligheter till utveckling.

Vi får nog leva med att utvecklingsarbete är något som vi aldrig blir färdiga med.

– Det tar tid att lära om, att lära det nya, skapa nya förståelser och ändra vanor eftersom vi behöver vrida och vända på begrepp, reflektera, pröva, få in det i vardagen och åter reflektera – inte en gång utan många gånger. Vi får nog leva med att utvecklingsarbete är något som vi aldrig blir färdiga med, vi kommer inte att komma till ett färdigt resultat som vi kan landa och stanna kvar i. Det är också därför vi i mitt tycke har världens bästa jobb. Vi blir aldrig klara, utan kommer ständigt att få möjligheter att lära oss nytt och utvecklas tillsammans med våra kollegor och barnen i förskolan.