Rörelseglädje i förskolan

Att ha en god hälsa innefattar så mycket mer än bara avsaknad av sjukdom. Socialstyrelsens benämning för hälsa lyder: Fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det är individens upplevelse av välbefinnande inom dessa tre områden som avgör hur individen upplever sin hälsa oavsett om man har en funktionsvariation, sjukdom eller fysisk åkomma. 

Barn kan inte själva välja sin hälsa. Hur god hälsa barn har styrs till stor del av de val och beslut vuxna omkring dem ger eller har förutsättningar att ge. Forskning visar att det finns skillnader i hälsa och förväntad livslängd utifrån socioekonomiska förhållanden. Barn som växer upp i socioekonomiskt svåra förhållanden är fysiskt mindre aktiva och riskerar därmed att få en sämre hälsa. För dessa barn är det särskilt viktigt att förskolan är en arena där fysisk aktivitet får ta plats och där förutsättningar för det ges.

Vi pumpas ständigt med rapporter om att människor i dagens samhälle, både barn och vuxna, tenderar att röra sig allt mindre. Dagens forskning visar att för mycket stillasittande gör oss sjuka och vi kan få många positiva hälsoeffekter av ett liv där fysisk aktivitet ingår. Barns aktivitetsvanor under uppväxtåren har betydelse för deras hälsa i vuxenlivet och för en hållbar livsstil i stort. Barns upplevelse av aktiviteten är av vikt för om de blir aktiva vuxna eller inte. Därför är det rörelseglädjen som ska vara i fokus när vi i förskolan planerar för fysiska aktiviteter.

Med en medveten planering för rörelse ger vi barnen en bra grund för motorisk utveckling och skapar vidare förutsättningar för att de ska kunna utveckla en god kroppsuppfattning, god självkänsla och tilltro till sin egen förmåga.

Att vara en rörelseförebild är viktigt för att inspirera barnen till fysisk aktivitet och nödvändigt för att de ska få det utvecklingsmässiga stöd de har rätt till. För att barnen ska kunna ta del av förskolans rörelseundervisning krävs:

• Att barnen är trygga och känner tillit till de vuxna runt omkring. Personalen behöver därför skapa känslomässiga band till barnen. 
• Kunskap och kompetens kring fysisk aktivitet bland personalen. 
• Engagemang. Vi vuxna behöver aktivt delta i aktiviteter och vara inspiratörer. Barn gör inte som vi säger – Barn gör som vi gör!

Det finns många situationer både i förskolan och i samhället i stort som kan skapa stress för ett barn. För att må bra och för att kroppen ska kunna återhämta sig behövs en balans och omväxling mellan aktivitet och vila. Vi kan genom att ge barnen lite andrum fylla på deras energiförråd så att de får ny kraft att utföra nya uppdrag. I förskolan skulle vila kunna vara stunder av sömn, yoga, massage, meditation eller en skogsutflykt. Både kropp och hjärna behöver en andningspaus för att kunna få chans till utveckling och hållbarhet.

Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna

Frederick Douglas