John Steinberg om hur ett starkt arbetslag skapas i förskolan

Ett starkt och fungerande arbetslag delar enligt mig en gemensam värdegrund och har en hög ambitionsnivå. Man vill framåt. Det finns stor respekt för varandra och man arbetar prestigelöst. Alla hjälps åt och på så sätt är man lösningsfokuserad.

Jag brukar jämföra arbetslag med idrottslag och att det är en unik balans mellan individens styrkor och talanger att arbeta för lagkamraternas och gruppens bästa. I lagsporter behövs förstås laganda och en för alla - alla för en-känsla. Samtidigt behöver man tillåta individen att lysa och utnyttja sina talanger och sina styrkor. Det betyder att människor kan bidra på olika sätt men ändå alltid sätter lagets bästa framför sina egna resultat. Det kan vara bra att dela med sig av lag eller grupper man har tillhört som har fungerat väl. Det kan vara en teater och musikföreställning man varit en del av, ett idrottslag, en bra klass från skoltiden eller en välfungerande förening. Vad har fungerat och varför? Fanns en bra balans mellan individen och laget?

I möten inom arbetslaget kan vi organisera våra samtal och diskussioner om pedagogik på ett enkelt och tydligt sätt.

Genom att inleda mötet med pedagogiska samtal och göra det enkelt kommer vi igång. Testa att gå laget runt och berätta om det som du var nöjd med från veckan, eller det som var mest intressant. Det ger en positiv start och kan leda till ett djupare resonemang. Därefter kan vi fokusera på ett pedagogiskt dilemma och söka både teoretiska och praktiska svar. Till exempel - hur kommer det sig att så många har svårt att koncentrera sig och måste vara i rörelse hela tiden? Hur kan vi bättre ta vara på barnens rörelsebehov och anpassa vår pedagogik efter detta behov?

Avsluta mötet med att låta var och en föreslå en enkel sak de kan göra under veckan som kommer för att bli ännu mer professionell och börja nästa möte med att följa upp hur det gått.

Några sätt för att stärka arbetslagets samarbete är:

  • Ha en dagordning för era möten. Det känns mer officiellt och blir lättare att ta på allvar. Det behöver inte vara detaljerad, men gärna nedskriven på papper. Be någon dokumentera och lägg anteckningarna i en pärm eller en webbplats som gör det tillgängligt även för andra arbetslag och ledningen.
  • Starta i tid och sluta gärna några minuter i förväg. Ta människors tid på allvar. 
  • Fördela ordet. Se till att inte någon dominerar samtalet utan att så många som möjligt kommer till tals.
  • Om ni är fler än sex personer är det bra att då och då dela upp er i mindre grupper.
  • Följ upp era beslut så att ni vet att det ni har kommit överens om verkligen har genomförts.
  • Summera varandras inlägg och vad ni är överens om. Det ger ett tecken på att man lyssnar och har tagit in vad andra har sagt och gruppen har bestämt.

En annan viktig del i arbetslaget och för att man ska kunna genomföra ett arbete med god kvalitet är humor.

Humorn är den kortaste sträckan mellan två människor lär den danska humoristen och pianisten Victor Borge ha sagt. Det bidrar till en avspänd stämning och gör det lättare att vara kreativa och goda problemlösare, så länge det inte är sarkasmer eller skratt på andra bekostnad. Berätta inte om barnens tokigheter bara för den roliga poängens skull eller om föräldrar som har gjort bort sig. Humor ska användas för att dela glädje!

En av de viktigaste gåvorna du kan ge barnen heter metakognition - kunskap om sin egen lärprocess. Bra pedagoger har alltid ställt metakognitiva frågor: Vad tror du vore bra att göra nu? Hur ska du göra härnäst? Ge ett exempel. Vad tror är en bra lösning? Om du skulle göra på ett annat sätt, hur skulle du göra då? Barn kan förvånansvärt ofta beskriva hur de lär sig. Fråga dem ofta om detta. Barn vill även veta hur man kan lära och klara saker men ibland behöver de stöd, hjälp och en demonstration av hur man gör. Och kloka frågor så att de får möjligheten att tänka efter.

Metakognition är lika viktigt för de vuxna som arbetar inom förskolan eller skolan: Varför gör vi så här? Vad finns det för alternativ? Vilka är för och nackdelarna? Vad vore en bra strategi? I ett stark arbetslag ställer man metakognitiva frågor till varandra med avsikt att förstå varför vi gör som vi gör och hur vi kan bli en aning bättre varje vecka. Metakognitiva frågor leder till reflektion, sortering och prioritering av olika val vi gör - och hur vi kan göra framöver.

Det är när vi samtalar, diskuterar, reflekterar, delar med oss och lyssnar på varandra som vi stärker vårt arbetslags samarbete.

Skribent

John Steinberg - författare och föreläsare på Gothia Kompetens

John Steinberg är fil.dr i pedagogik. Han har arbetat som universitetslektor och som rektor. I dag är han konsult och föreläsare i sitt eget bolag, Steinbergs Utbildning AB.


Facebooks logotypVarmt välkommen till vår FB-sida för dig i förskolan: artiklar, lästips och nya produkter.


TIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev inom förskola: lästips, nyheter och erbjudanden.

Fyra glada förskolebarn i skogen - Förskolans läroplan

Vad är bakgrunden till förskolans reviderade läroplan?

Vad är bakgrunden till den omarbetade läroplanen, Lpfö 18? Och vad är syftet med revideringen av förskolans läroplan? Svaren hittar du här.

Läs Förskolans läroplan, Lpfö 18

Åsa Ekman om barnkonventionen i förskolan

”Jag vill peppa förskolan i arbetet med barnkonventionen”

Från och med första januari 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. Det innebär att samtliga delar av samhället behöver förändra synen på barn, arbetssätt och metoder. Det gäller naturligtvis även förskolan. 

Läs intervjun med barnrättskonsulten Åsa Ekman