En matematikundervisning som engagerar, utvecklar och fungerar för alla elever.

Det är vad matematiklärarna Ann-Sofie Berg och Maria Lindholm strävar efter. De har länge funderat över varför svenska elever visar sämre resultat i matematik än elever i andra länder. För att ta reda på mer deltog de i en forskningsstudie vid Luleå Universitet vilket resulterade i en femstegsmodell där problemlösningen utgör fundamentet i matematikundervisningen. Det har gett goda resultat för elevernas utveckling.

–Vi behöver förändra matematikundervisningen med en lärarledd och problemfokuserad undervisning, säger Ann-Sofie Berg och Maria Lindholm.

Traditionellt är matematikämnet läromedelsbundet och eleverna lämnas många gånger ensamma med sin mattebok. Läraren visar hur man gör och eleven repeterar. Ann-Sofie Berg och Maria Lindholm menar att det är en undervisningsmodell som orsakar svenska elevers bristande kunskap i matematik. Istället bör undervisningen utgå från problemlösning och vara lärarledd. Via forskningsprojektet fick de möjlighet att besöka skolor i Japan och femstegsmodellen bygger delvis på hur matematikundervisningen i Japan bedrivs, där problemlösning och kommunikation är viktiga delar. 

Vi utgår från problemlösning och har alltid lärarledda lektioner.

Utgå från problemlösning
– Vi utgår från problemlösning och har alltid lärarledda lektioner. Läraren presenterar ett problem för eleverna, de får först försöka lösa det enskilt, sedan parvis och slutligen lyfter vi problemet i helklass, säger Ann-Sofie Berg. Vi lägger stort fokus på de gemensamma diskussionerna. Det är det som skiljer vår modell från EPA och från matematiklyftet. Det är oerhört viktigt att eleverna får syn på skillnader och likheter mellan lösningarna och komma fram till den mest effektiva lösningen. 

Metoden bygger på att tillsammans hitta de mest effektiva och ändamålsenliga lösningarna på ett problem. Problemlösningen är fundamentet och finns alltid med, i alla lektioner. Eleverna lär sig att resonera kring matematik och att synliggöra sitt lärande. Tillsammans vrider och vänder eleverna på problemet, jämför sina olika lösningar, diskuterar varför vissa fungerar, och andra inte, och vilken metod som är den mest effektiva. Genom att även lyfta upp felaktiga lösningar ges möjlighet att diskutera vanliga misstag. Det ger en viktig förståelse för varför något inte fungerar.

Femstegsmodellen
Inledningsvis presenterar läraren ett problem för klassen. Sedan följer fem steg:

  1. Eleven arbetar enskilt med problemet
    Här får eleven tänka och pröva att lösa problemet på egen hand. Läraren förhåller sig passiv och vägleder inte.
     
  2. Eleverna arbetar i par
    Eleverna diskuterar och visar sina lösningar för varandra och försöker tillsammans hitta den bästa lösningen. Läraren lyssnar aktivt.
     
  3. Diskussion i helklass
    Eleverna och läraren diskuterar och granskar olika lösningar med dess fördelar och nackdelar. Kvalitetsgranskning för att komma fram till den mest effektiva lösningen. Läraren kan ge ledtrådar vid behov.
     
  4. Fördjupning inom området eller ett svårare problem
     
  5. Summering
    Tillsammans kommer lärare och elever fram till vad som är det viktigaste att ta med sig från problemlösningen. Det formuleras i en summeringsbok.

–  Den här undervisningsmodellen ger en djupare kunskap, vi får in alla förmågorna inom matematiken och eleverna får även med sig rätt begrepp, säger Maria Lindholm. Hon har sett tydligt förbättrade studieresultat hos eleverna och en mer positiv inställning till ämnet. 

Det blev en markant förbättring i elevernas förmåga att lösa problem.

– Det blev en markant förbättring i elevernas förmåga att lösa problem. Den största skillnaden var att antalet elever som visade mer än godtagbara kunskaper ökade markant medan antalet elever som visade kunskaper på en icke godtagbar nivå sjönk, säger Ann-Sofie Berg och Maria Lindholm.

De menar att femstegsmodellen passar alla elever, oavsett om det är elever som tycker det är klurigt med matematik eller om det handlar om högpresterande elever. 

– Alla elever kan utvecklas i matematik. Vi har höga förväntningar och med den här modellen ger vi fler elever förutsättningar att lära sig, säger Maria Lindholm.

Ann-Sofie och Marias råd för att utveckla matematikundervisningen

Boken beskriver en femstegsmodell för strukturerad problemlösning och innehåller många konkreta undervisningsexempel att använda direkt i undervisningen.


Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Foto: Marcus Gustafsson

Om författarna

Ann-Sofie Berg och Maria Lindholm - Gothia Kompetens

Ann-Sofie Berg är biträdande rektor på Neglinge skola och legitimerad lärare i matematik med mångårig erfarenhet av matematikundervisning på grundskolans samtliga stadier.

Maria Lindholm är leg. lärare i matematik, NO och teknik på Saltsjöbadens samskola och har mångårig erfarenhet av matematikundervisning på grundskolans samtliga stadier.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Skola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Malin Larsson - författare på Gothia Kompetens

Förhållningssätt till läraren

Svenskläraren Malin Larsson på Alviksskolan i Stockholm har ägnat mycket tid åt att reflektera över hur hon som lärare kan påverka elevernas förhållningssätt till sitt lärande. Men varför började hon intressera sig för mindset?

Läs intervjun med Malin Larsson

Helena Kvarnsell och Camilla Askebäck Diaz - Gothia Kompetens

Öka motivationen med digitala verktyg i matematikundervisningen

Det finns många fördelar med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Eleverna blir mer motiverade och deras matematiska förståelse kan förbättras. Det menar matematiklärarna Helena Kvarnsell och Camilla Askebäck Diaz.

Läs intervjun med Helena och Camilla