Om att möta människor med rättshaveristiskt beteende

Med boken Möta människor med rättshaveristiskt beteende har författarna Jakob Carlander och Andreas Wedeen identifierat ett omfattande samhällsproblem. Sedan den kom ut första gången 2016 har den reviderats och tryckts om flera gånger. Och de har föreläst för drygt 10 000 personer, många av dem på landets myndigheter och offentliga institutioner.

– Vi har föreläst för yrkesverksamma inom äldreboende och socialkontor till justitiekansler och regeringskansli och mycket däremellan. Det har gett oss en fördjupad kunskap om hur allvarligt och utbrett det här problemet är, säger Jakob Carlander, leg samtalsterapeut, och förklarar att de vill ge praktisk kunskap om hur människor med rättshaveristiskt beteende kan bemötas, både för att lindra deras lidande och för att ge den som utsätts för deras beteende lite andrum.

De personer som ofta, lite nedlåtande, kallas för rättshaverister, anser sig många gånger felaktigt och orättvist behandlade av sin omvärld. I sin kamp för upprättelse kan de göra tillvaron nästan outhärdlig för andra. Denna typ av beteende bygger ofta på det man har rätt att göra, som till exempel att överklaga, anmäla, begära ut handlingar och ifrågasätta, men när det går för långt blir det ett problem.

Hoten som framförs är ofta i grunden lagliga och de kan till exempel säga 'jag ska anmäla dig, jag ska gå till massmedia, jag ska se till du förlorar din tjänst, jag spelar in detta samtal'. Samtidigt utförs detta med en sådan aggressivitet och intensitet att det snarare får karaktär av en otillåten påverkan.

– Hoten som framförs är ofta i grunden lagliga och de kan till exempel säga ”jag ska anmäla dig, jag ska gå till massmedia, jag ska se till du förlorar din tjänst, jag spelar in detta samtal”. Samtidigt utförs detta med en sådan aggressivitet och intensitet att det snarare får karaktär av en otillåten påverkan. Det ställer personal inför stora utmaningar och det är svårt att veta när man kan avbryta ett samtal, upphöra med att besvara frågor och minska sin delaktighet i det rättshaveristiska beteendet, säger Jakob Carlander.

I Brottsförebyggande rådets rapport ”Otillåten påverkan av myndighetspersoner” (BRÅ 2016:13) har rättshaverstiskt beteende en framträdande roll. Jakob Carlander tycker att det visar att samhället i allt större utsträckning börjar identifiera rättshaveristiskt beteende som en särskild frågeställning som behöver belysas och ta på allvar.

Den senaste och kraftigt utökade upplagan av Möta människor med rättshaveristiskt beteende tar bland annat upp anhörigperspektivet samt hur rättshaverister agerar på nätet. Den ger också fler konkreta exempel och en fördjupad juridisk vägledning. Författarna lyfter svensk och internationell forskning inom området och problematiserar kring psykopati, stalking och möjliga orsaker till beteendet.

Boken riktar sig till alla som möter personer med rättshaveristiskt beteende, men exemplen är främst hämtade från offentlig sektor.


Foton av Mikael M. Johansson och Marcus Gustafsson.

Jakob Carlander och Andreas Svensson - författare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens

Jakob Carlander, leg. psykoterapeut och verksam på sin egen mottagning. Han har tidigare skrivit ett flertal böcker om bemötande och är en flitigt anlitad föredragshållare och handledare.

Andreas Wedeen (f.d. Svensson), leg. psykolog, verksam inom Region Östergötland. Driver även egen verksamhet.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn | © Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens finns på Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrev | © Gothia KompetensPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Rättshaverister uppfattas som oresonliga och kan försvåra tillvaron för andra. Deras beteende bottnar ofta i psykisk ohälsa och orsakar kostnader och mänskligt lidande för dem själva och omgivningen. Andreas Wedeen, leg. psykolog, medförfattare till Möta människor med rättshaveristiskt beteende, förklarar och ger råd för hur detta samhällsproblem kan bemötas.

Film från Psykologiscenen på Bokmässan 2017.

Svalkande likgiltighet

Med utgångspunkt i erfarenheter från människovårdande yrken skriver Jakob Carlander om behovet av professionell stadga när vi möter kritik, krav, oro eller konflikt. Svalkande likgiltighet handlar inte om kyla eller avståndstagande, utan om ett förhållningssätt där empati kan förenas med gränser, eftertanke och självrespekt.

Ladda ner Svalkande likgiltighet av Jakob Carlander

Jakob och Benjamin Carlander - Rättshaveristiskt beteende och stalking | © Gothia Kompetens

Vad är skillnaden på rättshaveristiskt beteende och stalkning?

Allt fler yrkesgrupper utsätts för hot, hat och olaga förföljelse – inte minst inom offentlig sektor. Men det finns strategier och verktyg för att lära sig att identifiera och hantera det. I artikeln förklarar Benjamin Carlander, leg. psykolog, och Jakob Carlander, leg. psykoterapeut, hur du kan se skillnad på rättshaveristiskt beteende och stalkning/olaga förföljelse.

Läs artikeln om rättshaveristiskt beteende och stalkning

Per Isdal - författare på Gothia Kompetens

”Vi måste förstå våldet, men aldrig acceptera det”

Våld i alla dess former påverkar samhället med sin brutalitet och sin meningslöshet, oavsett om det sker fysiskt eller psykologiskt, på gatan eller inom familjen. För att motverka och stoppa våldet är det nödvändigt att förstå dess bakgrund och orsaker. Det menar psykologen och psykoterapeuten Per Isdal.

Läs intervjun med Per Isdal om våld