Vi vet att EHM är en framgångsfaktor för att skapa ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete.

Så säger Anna Bengtsson som tillsammans med Maria Kempe Olsson och Ida Necovski introducerade EHM för snart tio år sedan. Sedan dess har elevhälsomötet blivit etablerat som arbetssätt i skolorna för att främja elevers lärande, utveckling och hälsa.

EHM – elevhälsomötet har hjälpt många skolor att gå från åtgärdande insatser till att i större utsträckning fokusera på att förebygga svårigheter. EHM är en strukturerad modell för skolans olika professioner att arbeta med tillsammans för att få till övergripande förändringar av lärmiljön. Syftet är att främja elevers lärande, utveckling och hälsa. 

Under de tio år som EHM har praktiserats har Anna Bengtsson, Maria Kempe Olsson och Ida Necovski mött ett stort positivt gensvar från lärare, elevhälsans professioner och rektorer. Många vittnar om att det skett en förändring av kulturen på skolan.

När vi också möter elever som berättar att de upplever en positiv förändring får vi ett starkt kvitto på att det fungerar.

– När vi också möter elever som berättar att de upplever en positiv förändring får vi ett starkt kvitto på att det fungerar och kan förändra lärmiljön och ge bättre möjligheter till elevernas lärande, säger Ida Necovski.

Kunskap om EHM
Det krävs förståelse, kunskap och ett medvetet och systematiskt arbete för att EHM ska fungera. EHM handlar om att tänka och göra på ett nytt sätt och lämna föråldrade föreställningar bakom sig. Det handlar om att utmana och ompröva sina föreställningar om vad elevhälsoarbete är och vad det ska bidra till, hur det ska gå till, vem som ansvarar för vad och när det ska ske. 

EHM innebär att förändra arbetssätt och tankesätt i grunden. Man behöver förstå syftet och vad samverkan och tillsammansarbete verkligen innebär.

– Ett vanligt misstag är att man tvingar in EHM i ett gammalt tänk om vad elevhälsan är. EHM innebär att förändra arbetssätt och tankesätt i grunden. Man behöver förstå syftet och vad samverkan och tillsammansarbete verkligen innebär, säger Ida Necovski.

Mötesstrukturens delar
Mötesstrukturen i EHM ger stöd för hur arbetet ska ledas och gå till. Mötet består av de fem delarna nuläge, reflektion, fördjupning, planering och avslutning. De bygger alla på den föregående delen och ger en vägledning om att börja i ett nuläge för att inte enbart hamna i åtgärdande arbete. Det stöttar också att kunna utgå från helheten, så att det omfattar alla elever. Under mötet går man igenom samtalsfaserna beskriva och redogöra, analysera och förstå samt planera hur. Lärare och pedagoger, även fritidspersonal, medverkar vid elevhälsomöten vilket skapar en tvärprofessionell möjlighet för allas perspektiv att bidra, något som är en framgångsfaktor.

– Genom den här mötesstrukturen byggs reflektion och analys in. På så sätt möjliggör vi ett lärande så att vi kan skapa förändring och en progression med planering framåt, menar Maria Kempe Olsson.

För att arbetssättet ska fungera väl bygger det på att teamets deltagare fokuserar på det positiva och på möjligheterna, istället för på det negativa och vilka hinder som finns.

Vi behöver höja blicken till helheten och inte fastna på individnivå.

– Det handlar också om att vi ska fokusera på skolpersonalens ansvar och strategier, inte på elevens tillkortakommande. Vi behöver höja blicken till helheten och inte fastna på individnivå, säger Anna Bengtsson.

Framgångsstrategier för EHM
Ett välfungerande arbete med EHM bygger på och inkluderar dessa framgångsstrategier:

  • All personal deltar
  • Alla röster är lika viktiga
  • Fokus på möjligheter
  • Samverkan mellan pedagoger och elevhälsopersonal
  • Fokus på strategi istället för elevens brister
  • Hela skoldagen är utgångspunkt för insatser
  • Fokus på enskilda elever i sista hand

 Framgångsstrategier för förebyggande och främjande elevhälsoarbete (fritt efter Hjörne, 2018).

EHM är inte bara en insats för stunden. EHM behöver integreras i skolans övergripande arbete och det kräver ett systematiskt arbete.

– EHM är inte bara en insats för stunden. EHM behöver integreras i skolans övergripande arbete och det kräver ett systematiskt arbete, säger Maria Kempe Olsson

En avgörande komponent i EHM är regelbundenhet. Samverkan och möten behöver genomföras på regelbunden basis för att skapa systematik i arbetet och kunna fånga in och hantera det som sker på skolan. Exempelvis kan frånvaro eller oro för elevers kunskapsutveckling diskuteras vid dessa möten. På EHM synliggörs både det som fungerar och det som behöver förbättras. 

– Den nya boken EHM – att ta nästa steg är viktig för att ge den kunskap som behövs för att komma vidare, säger Maria Kempe Olsson.

Boken visar hur man kan utveckla och fördjupa arbetet med EHM och lyfter även de utmaningar en del skolor brottas med. En del upplever att det kan vara svårt att få tid till reflektion och analys, något som är viktigt för att skapa förändring och utveckling. EHM – att ta nästa steg ger därför flera verktyg för att få till det i praktiken. Boken ger fördjupande kunskap om EHM och beskriver rollerna, mötesdelarna och de verktyg som används på EHM på ett djuplodande sätt. 

Anna Bengtsson, Maria Kempe Olsson och Ida Necovski vill bidra till modet att våga prova något nytt. De avslutar sin nya bok med en förhoppning:

– Vi hoppas att EHM som modell kan få vara den där gynnsamma vinden som behövs för att få till utveckling, förändring och förbättring. För alla våra elevers skull.


Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Foto: Erik Hellquist

Om författarna

Från vänster till höger:

Anna Bengtsson är leg. lärare, specialpedagog och diplomerad coach.

Ida Necovski är leg. lärare, specialpedagog och handledare.

Maria Kempe Olsson har arbetat sedan 2011 som rektor och är utöver det lärare och specialpedagog.

Tillsammans har de skrivit böckerna EHM – att komma igång och EHM – att ta nästa steg.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Skola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

/artiklar/elevhalsa/funktionskompetenta-larare

Funktionskompetenta lärare

Istället för att kunna arbeta främjande innebar arbetet på den Centrala Elevhälsan många åtgärdande insatser. Specialpedagogerna Jenny Karlsson och Anna Morell mötte lärare som stod ensamma med sina utmaningar i klassrummet och såg att det ibland brast i samarbete mellan lärare, elevhälsa och fritidspedagoger. För att kunna arbeta mer förebyggande utvecklade de därför ett arbetssätt där alla på skolan blir funktionskompetenta. Det gav resultat.

Läs intervjun med Jenny Karlsson och Anna Morell

Anette Odder och Matilda Gend

Förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa

Den viktigaste uppgiften för elevhälsan är att främja elevers hälsa och inlärning. Men allt för ofta fastnar elevhälsan i akuta åtgärder istället för att arbeta preventivt. Matilda Gend, skolkurator, och Anette Odder, skolsköterska, har därför skrivit boken Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet där de visar hur ett främjande och förebyggande arbetssätt på gymnasiet går till.

Läs artikeln om förebyggande elevhälsa