Vad är ett hållbart lärande?

– Om vi blir mer medvetna om hur vi undervisar kan vi också förstärka och förbättra det vi gör. Främst tänker vi på undervisning i förskolan som planerad eller spontan undervisning men jag vill också lyfta något som jag kallar semi-spontan undervisning som behövs för att undervisningen i förskolan ska bli komplett, säger Anders Ohlsson.

Jag vill också lyfta något som jag kallar semi-spontan undervisning som behövs för att undervisningen i förskolan ska bli komplett.

I Anders Ohlssons forskning via intervjuer och observationer framkom det tydligt att det finns en tredje undervisningsstrategi i förskolan; semi-spontan undervisning. Det som särskiljer semi-spontan undervisning från spontan är att den sker på barnens initiativ och att undervisningen har möjliggjorts av att pedagogerna har förberett en specifik lärmiljö eller tillfört ett material för att barnen till exempel ska kunna leka affär. På så sätt kan pedagogerna också läsa in sig på aktuella ämnen och vara redo att fånga upp frågor från barnen om bland annat ekonomi, pengar och matematik.

– Vi kan skapa möjligheter till fler semi-spontana undervisningssituationer genom att mer genomtänkt se över våra lärmiljöer – vad är det vi skulle vilja undervisa om? Kan vi skapa en sådan lärmiljö med material som inbjuder till lek och väcker intresse för just de frågor som vi vill undervisa om?

Kan vi skapa en lärmiljö med material som inbjuder till lek och väcker intresse för just de frågor som vi vill undervisa om?

Varierade lärmiljöer för ett hållbart lärande
Att erbjuda varierade lärmiljöer är viktigt för att barnen ska kunna skaffa sig olika erfarenheter. Att gå till skogen är bra men lika viktigt är det att uppleva ängar, stadsmiljöer och parker för att skapa nya erfarenheter att relatera till och förståelse för hur olikheter samspelar. 

Anders Ohlsson menar att erfarenheter och reflektion skapar förutsättningar att lära sig på ett sätt så att kunskapen finns kvar. Att lära med sinnena i olika miljöer skapar nya erfarenheter. Genom att erfara och reflektera möjliggörs att ett hållbart lärande uppstår som hjälper barnen att utvecklas.

– Jag brukar använda mig av begreppet ”kännskap” istället för kunskap, för jag tycker att det säger mer om det vi vill ge barnen, säger Anders Ohlsson. ”Kännskap” är fördjupad kunskap som barnen får genom att känna på ett löv, lukta på mossa eller lyssna till mängder av myror som tar sig fram längs en myrstig. Att låta barnen göra egna upplevelser ger dem en större möjlighet till förståelse för hur det hänger ihop, än om de får se en bild av ett löv eller en film om en myrstack.

Med genomtänkta lärmiljöer gör vi det enklare att få till undervisningssituationer som bygger på barnens intressen.

Anders Ohlssons förhoppning är att hans bok Vägen till hållbart lärande i förskolan ska inspirera till att stärka förskolans undervisning både ute och inne genom att visa på de lärmiljöer som förskolan har tillgång till i dag och genom att uppmuntra till att skapa nya genomtänkta lärmiljöer. 

– Jag har alltid haft filosofin att vi ska göra det enkelt, tillsammans och roligt. Vi behöver inte krångla till det. Med genomtänkta lärmiljöer gör vi det enklare att få till undervisningssituationer som bygger på barnens intressen, och då blir det också roligt och vi skapar förutsättningar till ett hållbart lärande, säger Anders Ohlsson.

Text av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens