Förskoletidningen utkommer med sex nummer per år. Varje nummer belyser ett aktuellt tema som knyter an till arbetet i förskolan och till pedagogernas uppdrag. Men hur användarna läsarna tidningen? Och blir inte artiklar och reportage daterade? Chefredaktören Malin Ring besvarar de vanligaste frågorna.

Vad är grundtanken med Förskoletidningen och Praktisk pedagogik?
– Vår målsättning är att bidra till kompetensutveckling för yrkesverksamma genom relevanta ämnen som bottnar i vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet. Vi gör det genom att lyfta aktuella ämnen i form av teoretiska och praktiska perspektiv för att möjliggöra ökad kunskap och inspiration. Tidningen Praktisk pedagogik kompletterar Förskoletidningen med möjlighet till konkret bearbetning av det aktuella temat.  Vi vet att en förskola av hög kvalitet har medarbetare som är kompetenta och erbjuder en utbildning som ständigt utvecklas utifrån forskning och beprövad erfarenhet och i ett kollegialt lärande. 

Vår grundidé är att innehållet används för både eget och kollegialt lärande.

Hur tänker du att man kan använda tidningarna praktiskt?
– Det finns många olika sätt att använda tidningen. Vi önskar såklart att alla våra läsare ska lusläsa tidningen när den kommer i lådan. Men vår grundidé är att innehållet används för både eget och kollegialt lärande. I ett vidare perspektiv tänker vi att artiklar läses individuellt och sedan diskuteras tillsammans i arbetslag eller med alla medarbetare på ett arbetsplatsmöte. Förslagsvis kan man välja ut en eller två artiklar som alla i arbetslaget läser och sedan med hjälp av reflektionsfrågorna i Praktisk pedagogik som är kopplade till artikeln påbörja samtal om ämnet och sätta det i relation till den egna dagliga praktiken.  

Regelbunden, strukturerad och gemensam reflektion över den pedagogiska praktiken lägger grunden för utveckling.

Vilka fördelar finns det med att använda tidningen på det sättet?
– Vi tror att kollegialt lärande är en gemensam nämnare för framgångsrik förskoleutveckling. Lärande som sker när kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper, kopplat till den egna verksamheten och genom det utvecklar sin undervisning. Det innebär att diskutera aktiviteter, undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget.

Regelbunden, strukturerad och gemensam reflektion över den pedagogiska praktiken lägger grunden för utveckling.

Hur använder era läsare tidningen?
– Utifrån samtal och undersökningar vet vi att många läser tidningen när den kommer och diskuterar spontant temat med kollegor. Men vi vet att många rektorer använder tidningen strukturerat som en del i personalens kompetensutveckling. De väljer ut ett antal artiklar som alla ska läsa och sedan diskutera och reflektera tillsammans.

Vi har prenumeranter som berättar att de sparar alla tidningar många år tillbaka.

Vi har prenumeranter som berättar att de sparar alla tidningar många år tillbaka. De ser tidningen som ett arkiv där de kan hämta en artikel att lyfta på ett föräldramöte för diskussion. Eller när det uppdagas ett utvecklingsområde i förskolan så blir Förskoletidningens teman viktiga för att hitta information och underlag för att påbörja utvecklingsarbetet. 

En förskollärare skrev för ett tag sedan till mig att rektorn bett hen planera nästa samverkansmöte utifrån senaste temat av Förskoletidningen. Det gör mig som chefredaktör mycket glad, för då vet jag att vi har ett viktigt och aktuellt temanummer som kan skapa utveckling i förskolorna. 

Praktisk pedagogik har många övningar och tips att prova i undervisningen eller andra aktiviteter vilket vi också vet att många provar. Vi hör av läsare att Förskoletidningen och Praktisk pedagogik hjälper dem att komma igång med ett utvecklingsarbete. Eller ger dem den där nyckeln för hur vi kan hantera ett dilemma eller en utmaning.

Blir inte artiklar och reportage daterade?
– Visst kommer det ny forskning eller görs erfarenheter inom vissa områden som gör att äldre artiklar kan bli inaktuella. Men ofta finns det inte nyare forskning att tillgå och då gör det inget om artikeln skrevs för ett tag sedan. Men det är såklart viktigt att man som läsare av äldre temanummer också kollar upp om det finns nya rön. 

Jag tycker alltid att man ska läsa och diskutera det som skrivs men också utforska andra vinklar och ingångar som fördjupar och breddar kunskapen.

Jag tycker alltid att man ska läsa och diskutera det som skrivs men också utforska andra vinklar och ingångar som fördjupar och breddar kunskapen. Vi får tyvärr inte plats med allt vi önskar i tidningen.

Båda tidningarna finns på forskoletidningen.se för alla prenumeranter att läsa. Där hittar man förutom aktuellt temanummer också tidningens arkiv (from nr 5 2014). Vilket kan vara fördelaktigt om man vill hitta ett specifikt ämne som lyfts i olika tidningar.

Om man har tips på teman att lyfta eller vill dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper, hur gör man då?
– För att klara uppdraget behöver vi samtala i arbetslagen, inom förskolorna och inte minst dela med oss av våra erfarenheter till kollegor i andra förskolor runt om i Sverige. Ensam är inte stark – förskolan bygger på att vi hjälps åt. Så jag vill verkligen att man hör av sig till oss på redaktionen om man har något man vill dela med sig av, eller tips på teman och ämnen att lyfta. 

Eftersom vi bygger varje nummer utifrån teman kanske ett ämne inte passar just nu. Men vi sparar de tips och idéer vi får in för framtiden. 

Kontaktuppgifter

Chefredaktör Malin Ring 
08-4622607
malin.ring@gothiakompetens.se  

Redaktör Maria Lannvik Duregård 
maria.duregard@gothiakompetens.se


Facebooks logotypVarmt välkommen till vår FB-sida för dig i förskolan: artiklar, lästips och nya produkter.


TIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev inom förskola: lästips, nyheter och erbjudanden.

Vuxna i planeringsmöte på en förskola

Agilt ledarskap inspirerar alla

En lärande, kreativ och trygg organisation är huvudfokuset för den agila ledaren.

Träna dig och din organisation i att använda feedback. Få tips från coacherna här.

Läs artikeln om agilt ledarskap

Förskolebarn tittar på en snigel

Barnets rättigheter i en hållbar förskola

"Artiklarna i Barnkonventionen ska ses som en helhet, rättigheterna är universella och odelbara. De är alla lika viktiga och varje barn har rätt till alla rättigheterna."

Åsa Ekman har närmare 20 års erfarenhet av arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter.

Läs Åsa Ekmans artikel