Tidiga insatser i förskolan – att arbeta med det kompensatoriska uppdraget

Idag sätts många insatser in alldeles för sent. Politiker lägger stort ansvar på skolan men glömmer ofta bort förskolan.

Gunilla Niss och Christina Widström har skrivit boken Tidiga insatser i förskolan – det kompensatoriska uppdraget där de beskriver hur förskolan kan arbeta förebyggande och främjande för att tidigt uppmärksamma barns behov och ge stöd till barn och familjer i utsatta livssituationer. Boken utgår ifrån skollagen, läroplanen och barnkonventionen och tar upp vikten av samverkan med vårdnadshavare, barnhälsovård och socialtjänst

– Idag sätts många insatser in alldeles för sent. Politiker lägger stort ansvar på skolan men glömmer ofta bort förskolan. Redan i förskolan upptäcks barn som far illa och många får tidigt stöd men inte alla. Det är viktigt att förskolan får goda förutsättningar för att kunna ge den hjälp som behövs, säger Gunilla Niss, förskolepsykolog.

Forskning visar att barnens fem första år är de viktigaste åren i livet. När föräldrarna inte kan ge den omsorg som barnet behöver blir andra vuxna i barnets omgivning extra viktiga. Barnets egna kontakter utanför familjen finns framför allt i förskolan.

Om ett barn saknar god omsorg i vardagen får det stora konsekvenser för barnet både här och nu och på lång sikt.

– Därför har vi som pedagoger ett stort ansvar att uppmärksamma barnets situation och att stöd sätts in tidigt, säger Christina Widström, biträdande rektor, leg. förskollärare och specialpedagog.

I vissa fall kan det vara tydligt att barnet far illa, men i många fall kan det röra sig om ett förändrat beteende hos barnet, exempelvis att barnet blir mer tystlåtet, drar sig undan eller agerar våldsamt. Signalerna finns där men det gäller att vara uppmärksam, förstå vad de betyder och agera. I boken finns många exempel på sådana situationer.

– Om ett barn saknar god omsorg i vardagen får det stora konsekvenser för barnet både här och nu och på lång sikt, säger Gunilla Niss. Om vi ser att något inte står rätt till men inte gör något är det ett stort svek mot barnet.

När oro finns
Ibland kan det räcka med ett samtal med föräldrarna och då är en tillitsfull relation en viktig grund för att öppet kunna lyfta när något inte står rätt till. Vid misstanke om våld ska kontakt tas direkt med socialtjänsten. En orosanmälan ska alltid göras om en pedagog känner oro för barnets psykiska eller fysiska välmående.

Vi i förskolan behöver våga vara den där viktiga vuxna som ser hela barnet. 

För att pedagoger ska ha mod att göra orosanmälan är det viktigt att de är trygga med att rektor och ledning stöttar dem, både med stödsamtal och att fysiskt finnas på plats när vårdnadshavare kommer till förskolan.

– En del barn har större behov av stöd och hjälp än andra. Vi i förskolan behöver våga vara den där viktiga vuxna som ser hela barnet. Vi hoppas kunna stärka pedagogerna i omsorgsuppdraget, säger Christina Widström och Gunilla Niss.

Boken Tidiga insatser i förskolan – det kompensatoriska uppdraget beskriver hur förskolan kan arbeta förebyggande och främjande för att tidigt uppmärksamma barns behov och ge stöd till barn och familjer i utsatta livssituationer.

Text av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens.
Illustrationen är från omslaget till boken Tidiga insatser i förskolan – det kompensatoriska uppdraget. Omslag, grafisk form och illustration av Anna Söderberg.