”Vi dokumenterar allt mer, men eleverna fattar allt mindre”

Det började för snart två år sedan då hans första bok Lärandematriser kom ut. Den väckte genast större intresse än både han och förlaget hade kunnat drömma om. Det verkade som lärarkåren hade längtat efter något som kunde hjälpa dem stödja eleverna i undervisningen, mer än att bedöma dem. Utifrån aktuell forskning och egna idéer skapade Alm pedagogiska verktyg i ett nytt matrisformat. Han formulerar målen och progressionen i lärandet ur elevens perspektiv och därmed blir lärandematriser så begripliga att eleven själv kan bedöma sitt eget och sina klasskamraters lärande. På så sätt får eleverna mer kontroll över sitt lärande och då ökar motivationen. Samtidigt blir de ett effektivt bedömningsverktyg för läraren. Eftersom lärandematriser alltid kopplas till kunskapskrav, kan de enkelt överföras till samlade omdömen. Bedömningen blir såväl enklare som mer rättssäker och likvärdig. Johan Alms skolutvecklingsarbete har visat att hans lärandematriser uppmuntrar till kollegialt lärande och att de får ämnesdiskussioner att bli till handlingar som når eleverna i klassrummet.

Nu är du aktuell med din nya bok Kunskapsöversikter. Hur fick du idén att skriva den?
– Det fick jag redan för sex år sedan när jag skrev bedömningsstöd för Lgr 11 och slogs över hur opraktiskt utformade kunskapskraven var rent layoutmässigt, väldigt svåra att överblicka. Så jag gjorde ett eget förslag, men då hade läroplanerna redan gått i tryck. Lärare skriker efter praktiska verktyg för planering och dokumentation, så de började snabbt spridas på skolor och bloggar. Nu kände jag att det var hög tid att ta ett samlat grepp kring det, säger Johan Alm som har varit lärare i mer än 25 år. Han har också skrivit en masteruppsats kring formativ bedömning.

Varför behövs den?
– Det finns mycket undertryckt frustration hos lärarkåren över onödigt tidsödande dokumentation. De behöver ett översiktligt verktyg både vid planering av arbetsområden och vid dokumentation av elevresultat. Bedömning och undervisning ska utgå från kunskapskrav, reglerna är glasklara. Men kraven i både kursplaner och lärplattformar är så otympligt utformade att elever fortfarande bedöms utifrån elevuppgifter utan tydlig koppling till kunskapskrav, det visar utvärderingar. Vi dokumenterar allt mer, men eleverna fattar allt mindre. Det behövs nya verktyg.

Kunskapskraven för NO-ämnena får plats på en sida i din bok, men upptar hela nio sidor i Lgr 11. Hur har du lyckats med det? Varför kunde det inte vara lika enkelt uttryckt i Lgr 11?
– Säg det. Över 75 procent av textmassan i läroplanernas kunskapskrav är ren upprepning av text, det undviks i kunskapsöversikter. Just ämnena biologi, fysik och kemi har jag sammanfört i en gemensam NO-översikt. En tredjedel av kraven är nämligen helt identiska, en tredjedel beskriver samma förmågor men med varierande stoff. I översikten framgår plötsligt alla dessa likheter, liksom vad som är ämnesspecifikt. Det underlättar enormt vid planering och dokumentation att ha allt överskådligt på en enda sida. Jag har gjort liknande kombinerade översikter för gymnasiet med olika kurser inom samma ämne.

Vad vill du att din bok Kunskapsöversikter ska göra för lärare?
– Samma som den gjort för mig; bli ett enkelt och tidsbesparande redskap i vardagen. Lärare ska lägga ner minimalt med tid på att föra in och sammanställa resultat, så att de istället får tid till att analysera dem och planera bra undervisning. Kunskapsöversikter möjliggör också en seriös utvärdering av elevresultat på kunskapskravsnivå istället för som nu, utifrån trubbiga betyg och meritvärden. När skolanalys utgår från mer exakta data dokumenterade i ett visuellt verktyg, kan du skapa utveckling på mer vetenskaplig grund.

Vad innebär det för eleverna när lärarna arbetar med dina kunskapsöversikter i betygsättningen?
– De får en överskådlig bild över sin kunskapsprofil i ett ämne som de själva kan tyda och tolka till betyg. Då kan utvecklingssamtalen handla om hur de kan förbättras, istället för bara om hur det gått. Betygssättningen blir begripligare, mer öppen, rättssäker och likvärdig. Men presentera inte dem för elever i tron att de fattar innehållet, läroplanens kravformuleringar är desamma, bara den visuella överblicken tydliggörs. Kunskapsöversikter är främst lärarverktyg.

Lärarna kan föra in elevresultaten i dina kunskapsöversikter, vad innebär det för lärarna?
– De får en ärlig chans att följa skolförordningens intentioner – att utgå från kunskapskraven i sin bedömning. Det hoppas jag kan skapa större medvetenhet om just kunskapskrav och i sin förlängning en större likvärdighet i skolan.

Hur hänger din nya bok Kunskapsöversikter ihop med din förra Lärandematriser?
– Enkelt uttryckt är Lärandematriser ett elevverktyg under själva lärandet, medan Kunskapsöversikter är lärarverktyg före och efter lärandet. De är grunden när du skapar en lärandematris och efteråt sammanställs resultaten i elevens personliga kunskapsöversikt. Lärandematrisen beskriver hur några krav ur översikten konkretiseras i en specifik elevuppgift. De är sammanflätade och kompletterar varandra.

Du har på egen hand omformat över hundra kurs- och ämnesplaner till Kunskapsöversikter. Ursäkta, men hur lång tid har det tagit?
– Det vill jag helst inte prata om, då blir jag omhändertagen..., skrattar Johan Alm.

– Men om du vill få en uppfattning, så prata med min redaktör och formgivare – de har slitit hårt i månader bara för att få allt korrekt och överskådligt.

Vore det inte bättre om du skrev nästa läroplan så blev det tydligt från början?
– Jag tycker inte vi ska skriva om läroplanerna i första taget. Låt oss lärare istället få möjligheten att förverkliga alla fina visioner i dem. Med kunskapsöversikter har vi ett verktyg som underlättar det.

Tips! Föreläsning om iakttagbar likvärdighet
Lyssna till Johan Alms uppskattade föreläsning där han berättar om hur du kan göra lärandet begripligt för eleverna.