Att skolsköterskor dokumenterar alla aspekter av skolbarns hälsa är viktigt av flera orsaker. Det menar Eva K. Clausson, redaktör och en av författarna till nya boken Skolsköterskans dokumentation.
– I en nationell enkätstudie uppgav hälften av skolsköterskorna att de hade svårigheter att välja ut vad som skulle dokumenteras, särskilt i relation till psykisk och social hälsa.
Det här är självklart ett problem, särskilt som den psykiska ohälsan har ökat bland unga och ligger kvar på en hög nivå (Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18, Folkhälsomyndigheten).
– Om den inte dokumenteras syns den ju inte, säger Eva.

Oftast är den fysiska hälsan väldokumenterad i elevjournalen. Det är lättare att dokumentera sömnproblem och huvudvärk än till exempel sexuella övergrepp eller misstankar om att barn far illa. Här är många skolsköterskor osäkra på hur de ska dokumentera. Det kan enligt Eva bland annat bero på att man är rädd för att föräldrar eller andra vårdgivare ska begära tillgång till journalen. 

– Ofta är man också osäker på hur man ska formulera sig värderingsfritt. Särskilt förtroendefulla samtal som skolsköterskan haft med elever om till exempel sexualitet och relationer med familjemedlemmar eller kompisar, upplevs som svåra att dokumentera. 

Men det är oerhört viktigt att man dokumenterar allt som är väsentligt och utifrån en enhetlig standard, menar Eva.

Hur dokumenterar man känslig information?
– I en intervjustudie beskrev en skolsköterska en situation där en flicka i tioårsåldern kom och berättade för henne att hennes bonuspappa utnyttjade henne sexuellt. Skolsköterskan gjorde förstås genast en orosanmälan till sociala myndigheter, helt i enlighet med anmälningsskyldigheten. Men i journalen skrev hon bara ”anmälan till soc.” Eftersom det blev ett domstolsärende begärdes journalanteckningarna ut och i den påföljande rättegången ifrågasattes hennes uppgifter eftersom hon inte hade skrivit i journalen vad det handlade om.

Ett bra sätt att dokumentera känsliga uppgifter är att använda elevens egna ord.

– Om man skriver ”NN kom och berättade för mig att …” undviker man värderingar men har ändå dokumenterat ordentligt i journalen.

Florence Nightingale dokumenterade också
En annan aspekt av hur viktigt det är att dokumentera, är att man vill kunna följa upp hur elever mår över tid. Kvalitetsregister är idag en viktig del i hälso- och sjukvårdens förbättrings- och kvalitetsarbete. Därför ägnar man ett helt kapitel i boken åt EMQ, ett nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insats.

– Redan Florence Nightingale framhöll betydelsen av att mäta och följa upp arbetet för att synliggöra resultat. 

Den data som samlas in i ett kvalitetsregister kan användas till forskning, utvärdering och förbättringsarbete. Också e-hälsa är ett ämne som skolsköterskor behöver ha koll på. Inte bara för att e-hälsa är något som dagens barn och ungdomar ofta använder sig av – exempelvis finns ju ungdomsmottagningen på webben.

– Det är viktigt även för skolsköterskan att förstå den process som ligger bakom utvecklingen av e-hälsa och de termer och begrepp som lett till den verklighet vi har idag. Den kunskapen kan hjälpa skolsköterskan att argumentera och ställa krav på dem som utvecklar journaler och datorprogram för dokumentationen.

Eva K. Clausson har, tillsammans med Ewa Angsmo, Eva-Lena Einberg, Lena Englund, Ylva Fredholm Ståhl, Marina Lundquist och Karin Teider skrivit boken Skolsköterskans dokumentation. Författarna har alla en bakgrund som skolsköterska och/eller med undervisning inom området. Eva, Karin och Eva-Lena har på uppdrag av Riksföreningen för skolsköterskor tagit fram Skol-VIPS, en modell för skolsköterskans dokumentation. 

Boken är både teoretisk och praktisk och vänder sig till verksamma skolsköterskor men också till studenter i specialistutbildningar med inriktning mot distriktssköterska, barnsjuksköterska och skolsköterska.

– Den tar till exempel upp hela Elevhälsans medicinska insats – EMI – med organisation, lagar och klassifikation. Men här finns även gott om praktiska exempel. Jag hoppas att alla skolsköterskor som läser boken ska ha nytta av alla exempel på hur man dokumenterar hälsobesök och gör hälsoplaner för elever.

Eva K. Clausson - författare på Gothia Fortbildning

Eva K. Clausson, redaktör för Skolsköterskans dokumentation, har en lång bakgrund som skolsköterska. Hon är docent och verksam som biträdande professor i omvårdnad vid Fakulteten för Hälsovetenskap, Högskolan Kristianstad med bland annat undervisning inom specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning distriktssköterska.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Skola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

/artiklar/elevhalsa/funktionskompetenta-larare

Funktionskompetenta lärare

Istället för att kunna arbeta främjande innebar arbetet på den Centrala Elevhälsan många åtgärdande insatser. Specialpedagogerna Jenny Karlsson och Anna Morell mötte lärare som stod ensamma med sina utmaningar i klassrummet och såg att det ibland brast i samarbete mellan lärare, elevhälsa och fritidspedagoger. För att kunna arbeta mer förebyggande utvecklade de därför ett arbetssätt där alla på skolan blir funktionskompetenta. Det gav resultat.

Läs intervjun med Jenny Karlsson och Anna Morell

Ensam tonårspojke bakifrån

Kriminalitet och våld minskar med samarbete

I Botkyrka kommun finns ett unikt samarbete mellan utbildningsförvaltning, socialförvaltning och polis. Det är ett samarbete som har gett resultat och där skolorna upplever att det grövsta våldet har minskat.

Läs intervjun här med Mantha Kasagianni, socionom, förebyggande socialsekreterare och föräldrastödssamordnare i Botkyrka kommun.