Genom ett psykosocialt arbete ska skolkuratorer bidra till en stödjande skolmiljö där elever når kunskapsmålen. Det är ett omfattande uppdrag som kan upplevas både otydligt och utmanande. Hilda Johnsson har skrivit boken Skolkurator – att hitta sin roll och yrkesidentitet för att ge stöd i arbetet.

Ofta finns höga förväntningar på skolkuratorn, vars uppdrag kan bli övermäktigt och svårt att hantera när arbetet innebär allt från att sätta sig in hur eleven har det på fritiden, i familjen och i klassen till att arbeta med värdegrund, likabehandling, krishantering, handlingsplaner, mobbning och att stötta lärarna i psykosociala frågor.

– I dag kan förutsättningarna att utföra sitt uppdrag skilja sig åt mycket, beroende på vilken skola du arbetar på. Det är inte likvärdigt för eleverna, säger Hilda Johnsson, tidigare skolkurator och numer sakkunnig på Suicide Zero inom skola och elevhälsa. 

Att aktivt nyttja skolkuratorns hela kompetens är en investering ur ett pedagogiskt, socialt och hälsoekonomiskt perspektiv.

Hilda Johnsson menar att skolkuratorer kan spela en avgörande roll i att stötta elevernas sociala och emotionella mående på ett sätt som främjar en tryggare och mer stödjande skolmiljö. Ett problem är att skolkuratorer ofta saknar en tydlig uppdragsbeskrivning och att många skolor inte använder deras kompetens fullt ut. 

– Att aktivt nyttja skolkuratorns hela kompetens är en investering ur ett pedagogiskt, socialt och hälsoekonomiskt perspektiv. Jag vill synliggöra de möjligheter en skolkurator kan bidra med in i den pedagogiska verksamheten för att främja eleverna psykosocial hälsa och nå målen, säger Hilda Johnsson.

I boken Skolkurator – att hitta sin roll och yrkesidentitet ger Hilda Johnsson stöd i att förstå och forma uppdraget som skolkurator. Hon ger råd kring hur du som skolkurator kan planera ditt arbete systematiskt och använda din psykosociala kompetens i skolans pedagogiska sammanhang och ger även stöd för hur du kan arbeta med att bygga relationer och samverka med kollegor.

Stöd i rollen och uppdraget
Hilda Johnsson hoppas att hon kan ge skolkuratorer ett stöd för en ökad trygghet i rollen och i uppdraget. Med konkreta exempel, reflektioner och en praktisk lathund visar hon hur skolkuratorer kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande i allt från enskilda elevsamtal till insatser på grupp- och organisationsnivå.

– Gör en kartläggning av din arbetsplats och skaffa dig en tydlig bild av skolan och var du som skolkurator behöver finnas och kan göra mest nytta, säger Hilda Johnsson. Genom att skapa struktur i rollen, identifiera och prioritera vad du bör göra och hur, tar du ett ägandeskap i hur ditt arbete ska fungera.

En skolkurator har ett guldläge att kunna arbeta hälsofrämjande och verkligen göra skillnad för eleverna.

Att kroka arm med lärarna är a och o menar Hilda Johnsson. Ta reda på vilka utmaningar de har och hur du som skolkurator kan stötta. När du har hela bilden av skolans övergripande utmaningar, lärarnas och elevernas behov kan du lättare planera och veta var du bör lägga ditt fokus.

– Jag vill hjälpa fler att bli trygga i sin roll och tydliggöra för sig själv och omgivningen vad vi kan bidra med. En skolkurator har ett guldläge att kunna arbeta hälsofrämjande och verkligen göra skillnad för eleverna, säger Hilda Johnsson.


Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Foto av Satu Knape

Om Hilda Johnsson

Hilda Johnsson - författare på Gothia Kompetens

Hilda Johnsson arbetade tidigare som skolkurator och projektledare för arvsfondsprojektet Livsviktiga snack i skolan, ett initiativ från Suicide Zero. Där arbetar hon nu som sakkunnig och ansvarig för skola och elevhälsa.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn | © Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Skola finns på Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrev | © Gothia KompetensPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

asset_image

Integrera elevhälsan på ett naturligt sätt i skolans arbete

Hur gör man för att skapa en organisation där elevhälsan är en naturlig och integrerad del i skolans arbete? Det vet Anna Bengtsson, Maria Kempe Olsson och Ida Necovski som för tio år sedan skapade modellen EHM-elevhälsomötet – ett verktyg för att arbeta främjande, systematiskt och tvärprofessionellt med elevhälsoarbetet. Modellen har sedan dess använts i många skolor och visat sig vara framgångsrik.

Intervju om metoden EHM

Anette Odder och Matilda Gend - författare på Gothia Kompetens | © Torun Börtz

Förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa

Den viktigaste uppgiften för elevhälsan är att främja elevers hälsa och inlärning. Men allt för ofta fastnar elevhälsan i akuta åtgärder istället för att arbeta preventivt. Matilda Gend, skolkurator, och Anette Odder, skolsköterska, har därför skrivit boken Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet där de visar hur ett främjande och förebyggande arbetssätt på gymnasiet går till.

Läs artikeln om förebyggande elevhälsa