Att väcka berättarglädje och läslust i förskolan
En artikel av Förskoletidningens chefredaktör Malin Ring
I en värld som ständigt brusar av information och intryck är det lätt att glömma kraften i det enkla. Högläsning, i sin äkta och engagerade form, är en sådan skatt som vi i förskolan har förmånen att förmedla till våra yngsta. Men det är mer än bara en mysig stund, det är en grundläggande pusselbit i barns språkliga och emotionella utveckling och en oumbärlig väg att väcka berättarglädje och öppna dörrar till nya världar.
Högläsning och berättande exponerar barn för ett rikt och varierat språkbruk, introducerar nya ord och begrepp, och ökar ordförrådet. När barnen får höra språket i sitt naturliga flöde med betoning, rytm och intonation bidrar det till en bättre språkförståelse och förmåga att uttrycka sig.
Högläsning och berättande exponerar barn för ett rikt och varierat språkbruk, introducerar nya ord och begrepp, och ökar ordförrådet.
Genom berättelsernas värld kan barn resa genom tid och rum, möta spännande karaktärer och uppleva fantasifulla äventyr. De stimuleras till att använda sin fantasi, skapa egna bilder och bearbeta intryck vilket stärker kreativiteten och den emotionella kompetensen.
Att regelbundet få ta del av engagerande högläsning väcker förhoppningsvis en livslång kärlek till böcker hos barn. De ser läsning som en mysig och trevlig aktivitet och blir mer benägna att plocka upp en bok på egen hand, vilket ger dem möjligheter till både lärande och underhållning.
Högläsning kan också skapa en speciell gemenskap i barngruppen. Barnen samlas kring berättelsen, delar upplevelser och reaktioner och lär sig av varandra. Det skapar en varm och trygg atmosfär där alla känner sig inkluderade och uppskattade.
Berättelser kan ge barn en djupare förståelse för omvärlden, olika kulturer och mänskliga relationer.
Berättelser kan ge barn en djupare förståelse för omvärlden, olika kulturer och mänskliga relationer. De får insikter i etik, moral och värdegrunder och lär sig att hantera olika känslor och situationer.
För att maximera effekten av högläsning är det viktigt att vi som pedagoger är medvetna om vårt eget språk och kroppsspråk. Vi är språkliga förebilder och det är genom oss som barnen lär sig att använda språket för att till exempel uttrycka sina tankar och känslor och för att förstå och respektera andra.
I praktiken betyder detta att högläsning inte kan eller ska begränsas till enbart de lugna stunderna inomhus. Högläsning kan äga rum i alla förskolans miljöer. Det är nödvändigt att skapa en inbjudande och respektfull läsmiljö där barnens deltagande uppmuntras och deras fokus upprätthålls genom engagerande och interaktiva lästekniker. Genom att förena sång, rörelse och dialog i läsningen kan vi locka även de mest rastlösa barnen till engagerad lyssning.
Högläsning som sker medvetet och med ett syfte är en ovärderlig gåva att ge barnen.
Högläsning som sker medvetet och med ett syfte är en ovärderlig gåva att ge barnen. Genom att öppna dörren till en värld av språk, berättelser och fantasi ger vi dem verktyg för att uttrycka sig, lära sig om sig själva och sin omvärld. I en tid präglad av skärmar och ett högt tempo blir högläsningen en oas av samvaro, gemenskap och språklig stimulans. Låt oss alla värna om denna viktiga stund och ge barnen nyckeln till en rik och språkligt stimulerande framtid.
Gör högläsningen i förskolan till en magisk stund
- Bjud på en variation av böcker som fångar barnens intresse och åldersnivå - sagor, faktaböcker, rim och ramsor.
- Skapa en mysig atmosfär genom att dämpa belysningen, slå dig ner på en mjuk matta eller kuddar, och läs med inlevelse och engagemang. Använd gärna röstmodulation, gester och mimik för att levandegöra berättelsen.
- Engagera barnen genom att ställa frågor under och efter läsningen. Uppmuntra till samtal och reflektion. Låt barnen berätta om sina tankar och känslor kring berättelsen.
- Ge barnen förutsättningar att skapa egna lekar och aktiviteter inspirerade av berättelser.
- Gör högläsningen till en självklar del av vardagen. Avsätt tid varje dag för gemensam lässtund, och låt det bli en positiv och efterlängtad stund när barnen är pigga och alerta.
- Låt barnen vara med och designa sin egen läsoas. En inbjudande läshörna med bekväma sittplatser, böcker i olika genrer och inspirerande rekvisita.
Högläsning i praktiken
- Börja med korta och enkla sagor med tydliga bilder och ett repetitivt språk för de yngsta barnen. Använd gärna fingerdockor, flanellografbilder eller andra visuella hjälpmedel för att väcka engagemang.
- Utmana de äldre barnen med längre och mer komplexa berättelser, faktaböcker och poesi. Diskutera handlingen, karaktärerna och budskapet i boken, och uppmuntra till kritiskt tänkande.
- Använd högläsningen som utgångspunkt för kreativa lekar och aktiviteter. Låt barnen rita, måla, bygga eller dramatisera scener ur berättelsen.
- Samarbeta med föräldrar, berätta om hur viktig högläsningen är och ge dem tips på bra böcker och hur de kan läsa och samtala om boken.
Text av Malin Ring, chefredaktör för Förskoletidningen. Bild av Maskot/Getty Images.
Tips på mer läsning: "Det händer i hjärnan när vi läser" på SvD.se
Malin Ring är chefredaktör för Förskoletidningen som ger dig verksamhetsnära kompetensutveckling genom artiklar, reportage, undervisningsövningar och reflektionsfrågor.

Mer från Gothia Kompetens Förskola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.
relaterade artiklar
Språkliga förebilder ger barnen bättre språkutveckling
– Vårt språkande är en språngbräda för barnens språkutveckling. Barn behöver få möjlighet att interagera med lyhörda och kompetenta språkare, annars sker ingen språkutveckling, säger Karolina Larsson, forskarutbildad logoped och författare till boken Språklig förebild i förskolan.
Högläsning i förskolan med fokus på mer dialog
Dialogic BookReading (DBR) är en evidensbaserad metod som innebär att planera och genomföra systematiska tillfällen av bokläsning där fokus ligger på att utveckla barns språk och ordförråd genom dialog utifrån bilderböcker. Barnen uppmuntras att vara aktiva och interagera utifrån innehållet i boken istället för att lyssna till när den vuxne läser.


