Hur skapar vi en skola som är trygg för alla – även transpersoner?

Som mamma till en transperson har jag på nära håll sett hur krångligt det kan vara när skolan inte vet vad som behövs för att skapa en miljö som är till för alla.

– Många skolor står handfallna när en elev kommer ut som trans. Som mamma till en transperson har jag på nära håll sett hur krångligt det kan vara när skolan inte vet vad som behövs för att skapa en miljö som är till för alla, säger Karin Nystås, skolkurator.

Det finns idag en stor kunskapsbrist kring transinkludering i skolan. Trots att skolans styrdokument kräver ett normmedvetet arbete och aktiva åtgärder mot diskrimineringsgrunden hamnar transperspektivet många gånger i skymundan av andra delar av skolans uppdrag. Det innebär att unga transpersoner inte inkluderas på det sätt de har rätt till vilket ofta blir ett hinder för lärande. Skolan behöver därför arbeta aktivt för att kön inte ska definiera i vilken utsträckning elever kan vara trygga, lära sig, utvecklas och trivas. 

Vi vill underlätta arbetet med elevernas rättigheter genom att sammanfatta den vägledning som finns.

– Vi vill underlätta arbetet med elevernas rättigheter genom att sammanfatta den vägledning som finns och väva in transperspektivet i skolans övriga perspektiv och uppdrag, säger Sofia Hindhammar, skolkurator.

För att kunna göra det behöver skolan arbeta brett främjande, förebyggande och åtgärdande på alla nivåer. En skola som är trygg för alla är också trygg för en transperson som inte kommit ut. Det innebär att alla på skolan förstår att det finns olika sätt att vara.

Vilka råd vill ni ge till skolledare för att skapa en trygg skola för alla?
– Det första du som skolledare behöver få på plats är grunden för värdegrundsarbetet i stort, säger Karin Nystås. Det handlar om att säkerställa kunskapsnivån och det gemensamma förhållningssättet med normmedvetenhet som bas. 

– Nästa steg är att utforma en tydlig riktning. Det gör du genom kartläggningar och att arbeta med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Glöm inte heller elevernas delaktighet och inflytande samt rutiner för bland annat kränkningar och administration, säger Sofia Hindhammar.

Det sista och viktiga steget är själva mötet med eleverna. Det är genom undervisningen och det elevnära värdegrundsarbetet som transinkluderingen görs.

– Det sista och viktiga steget är själva mötet med eleverna. Det är genom undervisningen och det elevnära värdegrundsarbetet som transinkluderingen görs.

Boken En transinkluderande skola ger en bred kunskapsbas och konkreta idéer för hur en transinkluderande skola kan se ut, oavsett om det är i förskoleklass eller på gymnasiet. Skolledare, elevhälsopersonal och pedagoger får förståelse för varför arbetet behövs, kunskap om vad skolan behöver göra och vägledning i hur verksamheten och undervisningen kan utformas. 

Kan vi öka inkluderingen och tryggheten minskar frånvaron och skapar förutsättningar för elevernas lärande.

– Kan vi öka inkluderingen och tryggheten minskar frånvaron och skapar förutsättningar för elevernas lärande. Dessutom skapas en skolmiljö där det är möjligt att vara sig själv – för alla, säger Sofia Hindhammar och Karin Nystås.

Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Foto av Ellika Henrikson