Funktionskompetenta lärare

Att vara funktionskompetent innebär att ha kunskap om förmågorna och förstå hur eventuella brister påverkar elevens förmågor. När lärare, fritidspedagoger och specialpedagoger är funktionskompetenta och har ett gemensamt språk och synsätt kan de tillsammans arbeta systematiskt för att se vad som behöver göras och på vilket sätt. Skolan kan då medvetet och professionellt skapa en lärmiljö som de allra flesta elever klarar av och upplever sig kompetenta i. 

– Vi möter ofta en maktlöshet hos lärarna i att inte riktigt veta hur de ska gå tillväga kring elever som utmanar dem. Det kan kännas ensamt att brottas med de här frågorna, säger Anna Morell och Jenny Karlsson, båda specialpedagoger, som tidigare arbetade på Centrala Elevhälsan i Västerås Stad.

Vi möter ofta en maktlöshet hos lärarna i att inte riktigt veta hur de ska gå tillväga kring elever som utmanar dem. Det kan kännas ensamt att brottas med de här frågorna.

Med många akuta insatser och insikten om att länken mellan elevhälsa, klassrum och fritidshem inte alltid fungerade ville Jenny Karlsson och Anna Morell hjälpa lärarna att arbeta mer främjande. De utvecklade därför ett arbetssätt med kartläggning som verktyg och där funktionskompetens står i fokus. Arbetssättet utgår från Danderydsmodellen och kartläggningsmaterialet i boken Skolkompassen. Utifrån det har de utvecklat sitt arbetssätt som också blir ett kompetenslyft för skolan.

Funktionskompetent personal
Jenny Karlsson och Anna Morell menar att lärare, elevhälsa och fritidspedagoger behöver bli funktionskompetenta för att tillsammans kunna skapa bättre förutsättningar för lärandet hos alla elever. All personal på skolan behöver kunskap om förmågor och hur de påverkar oss för att skolan ska bli funktionskompetent. Alla pedagoger, både i klassrum och på fritids, hela elevhälsan, vaktmästare, bespisnings- och expeditionspersonal ska inkluderas i arbetet. 

Jenny Karlsson och Anna Morell har nu utbildat flera skolor i Västerås, något som givit goda resultat och pedagoger som vittnar om en annan arbetssituation.

– Lärare, fritidspedagoger och elevhälsoteam får en gemensam förståelse och ett gemensamt språk för att kunna prata om utmaningarna, säger Jenny Karlsson.

Arbetssättet visar hur eleven fungerar i olika miljöer vilket bidrar till ett mer nyfiket förhållningssätt och öppnar för diskussioner om bemötande och anpassningar i miljö och uppgifter. Det systematiska arbetet innebär att läraren en gång om året kartlägger sin lärmiljö, sitt sätt att kommunicera och samtliga elever. Det arbetet ger en tydlig bild av elevgruppen och visar vad pedagogen behöver tänka på i förhållande till gruppen som undervisning, uppgifter, aktiviteter och lärmiljö. Vad kan kravanpassas, kompenseras eller tränas? Vilka styrkor och svårigheter finns i förmågorna som kan byggas på eller tas hänsyn till?

Det ger en gemensam plattform att stå på. Då kan vi också tillsammans arbeta för att skapa bättre förutsättningar för lärandet hos alla elever.

– Det ger en gemensam plattform att stå på. Då kan vi också tillsammans arbeta för att skapa bättre förutsättningar för lärandet hos alla elever, säger Anna Morell.

– Se till att all personal på skolan blir funktionskompetenta och arbeta systematiskt med kartläggning som verktyg. Det kommer att förbättra lärmiljön, studieron och inlärningen för alla elever, säger Jenny Karlsson och Anna Morell.

Jenny Karlssons och Anna Morells råd för att bli en funktionskompetent skola:

• Se till att all personal på skolan får kunskap om förmågor
• Se över lärmiljön – vad kan förbättras?
• Se över hur du som pedagog kommunicerar med dina elever.
• Kartlägg alla elever utifrån förmågor och fungerande.
• Diskutera med varandra – hur fungerar gruppen och elever i olika lärmiljöer och situationer? Hur kan vi stötta för att det ska fungera bättre i fler situationer?
• Systematisera arbetssättet – kartläggningar behöver göras varje år.
• Tillsätt en ansvarig grupp på skolan som upprätthåller och driver arbetet framåt

Jenny Karlsson och Anna Morell beskriver i sin bok Elevhälsa med kartläggning som verktyg hur skolan kan arbeta för att bli funktionskompetent. Den innehåller sex utbildningstillfällen för skolans personal där kartläggning av elevers förmågor och skolans lärmiljö är viktiga delar. Boken visar hur skolan kan skapa en tillgänglig lärmiljö, få kunskap om bemötande och bygga strukturer så att alla elever blir delaktiga i undervisningen.

Text av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Foto av Pernilla Willby