Mentorskap i skolan – en handbok som ger efterlängtat stöd
Intervju med Carl-Johan Markstedt och Helena Wallberg
Vi vill hjälpa till med att göra uppdraget görbart, överblickbart och mer effektivt.
Att vara mentor väcker känslor och åsikter. Vissa ser det som ett givande uppdrag och en förutsättning för elevens lärande medan andra tycker det är krävande och tidsödande. De flesta är ändå överens om att intentionen med mentorskap är bra även om det kan vara ett ansträngande uppdrag som konkurrerar med lärarrollen. Carl-Johan Markstedt och Helena Wallberg har skrivit Mentorskap i skolan – en handbok för att ge skolans mentorer ett efterlängtat stöd i arbetet.
– Vi vill hjälpa till med att göra uppdraget görbart, överblickbart och mer effektivt, säger Helena Wallberg, leg. gymnasielärare, specialpedagog och författare.
Att mentorskapet inte är fullt ut reglerat i gymnasieskolan, och i grundskolan inte alls, innebär en otydlighet vilket bidrar till svårigheter att dra gränser för uppdraget och att prioritera.
Många mentorer känner att de inte räcker till. De upplever att uppdraget är otydligt och att de har svårt att hinna med både sitt undervisningsuppdrag och mentorskapet.
– Många mentorer känner att de inte räcker till. De upplever att uppdraget är otydligt och att de har svårt att hinna med både sitt undervisningsuppdrag och mentorskapet, säger Carl-Johan Markstedt, leg. gymnasielärare, läromedelsförfattare och skribent.
Mentorskapet fyller en viktig funktion och skapar stora möjligheter för både skolan och elevers utveckling. Helena Wallberg och Carl-Johan Markstedt har därför fördjupat sig i uppdraget. De har undersökt hur olika skolor arbetar med mentorskapet och träffat mentorer i workshops för att ta reda på hur de arbetar, var utmaningarna finns och vad som fungerar.
– Vi hoppas att boken Mentorskap i skolan ska användas för att just hitta de där möjligheterna så att man inte fastnar i att det är svårt, jobbigt och stressigt. Mentorskapet är i grunden positivt som med rätt förutsättningar kan göra stor skillnad för eleven och vara givande för mentorn.
Mentorskapet är i grunden positivt som med rätt förutsättningar kan göra stor skillnad för eleven och vara givande för mentorn.
I boken Mentorskap i skolan – en handbok beskriver de uppdraget och ger en överblick av vad mentorskapet innebär. De kopplar samman uppdraget med styrdokumenten och forskning om hur man når alla elever med syftet att ge praktiska verktyg och råd som kan underlätta för mentorer.
Mentorskap som fungerar
När mentorskapet väl fungerar som det är tänkt har mentorn en värdefull helhetsbild av elevens studiesituation, kunskapsutveckling och sociala situation. Det fyller en viktig funktion för att förebygga skolavhopp och misslyckanden. Därför är det också viktigt att ge lärare förutsättningar och verktyg att utföra mentorskapet på ett bra sätt, oftast parallellt med sitt undervisningsuppdrag.
En viktig grund är skolans organisering av mentorskapet. Har rektor, specialpedagoger och mentorer samsyn? Vem ansvarar för vad och hur hakar de olika ansvarsrollerna i varandra? Det här är frågor som behöver diskuteras menar Helena Wallberg och Carl-Johan Markstedt.
– Som mentor ska du ha överblicken av elevens situation och flagga när något inte fungerar. Sedan är det viktigt att mentorn och lärare tillsammans med elevhälsan jobbar för att förbättra förutsättningarna, säger Helena Wallberg och påminner om att mentorn inte själv ska ordna med stödinsatser för elever.
Planera ditt mentorskap
För att underlätta mentorskapet och se till att det blir så bra och utvecklande för eleven som möjligt är en god planering en förutsättning.
– Sätt av tid i början av terminen för att planera mentorsträffarna. Ta hjälp av de andra mentorerna på skolan och börja med att lägga upp ett årshjul tillsammans. Lägg in fasta och återkommande moment som mentorsträffar och utvecklingssamtal under året, säger Carl-Johan Markstedt.
Med årshjulet som utgångspunkt får du en överblick och kan lättare planera för olika frågor som kan vara utvecklande för eleverna och använda mentorstiden på ett meningsfullt sätt.
Mentorskap i skolan ger användbara tips och verktyg som kan underlätta mentorsuppdraget och lyfter alla de olika uppgifter som kan ingå i uppdraget – både schemalagda aktiviteter, såsom mentorsträffar och utvecklingssamtal, och alla de löpande uppgifter som brukar ingå i mentorns arbete.
I slutändan hoppas vi förstås att boken ska bidra till det långsiktiga arbetet med att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt.
Diskutera dilemman
Boken lyfter även vanliga dilemman som mentor kan ställas inför. Exempelvis var gränsen går för din roll som lärare och din roll som mentor, hur du hanterar obehagliga samtal med vårdnadshavare eller elever och hur du agerar när en elev har klagomål på en av dina kollegor.
– Vi resonerar kring en mängd olika dilemman och hoppas att det kan sätta fart på tankarna och att lärare tillsammans kan fortsätta diskussionen, säger Carl-Johan Markstedt.
Förutom att boken är en praktisk handbok som hjälper mentor att överblicka uppdraget och underlätta det vardagliga arbetet hoppas Helena Wallberg och Carl-Johan Markstedt att den också ska stimulera till samtal på skolan om vad mentorskap i praktiken innebär och fungera som ett stöd i arbetet för att diskutera, prioritera och komma fram till goda lösningar.
– I slutändan hoppas vi förstås att boken ska bidra till det långsiktiga arbetet med att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt, säger Carl-Johan Markstedt och Helena Wallberg.
Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Foton av Marcus Gustafsson
Helena Wallberg
Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska och fil. mag. i specialpedagogik. Hon har skrivit flera böcker om lärande, bland andra Lektionsdesign – en handbok och Lektionsdesign i praktiken –före, under och efter lektionen.
Helena är även föreläsare och utbildare.
Carl-Johan Markstedt
Carl-Johan Markstedt är leg. gymnasielärare i svenska och historia, journalist och läromedelsförfattare av några av de mest spridda läromedlen i svenska på högstadiet och gymnasiet. Han har bland annat skrivit Novelläsning i praktiken och tillsammans med Martin Sandberg Romanläsning i praktiken.

Mer från Gothia Kompetens Skola finns på Facebook • Instagram • LinkedIn
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.
relaterade artiklar
Hur skapar vi effektiva ledningsgrupper i skolan?
Att vara skolledare kan vara krävande med ett högt tempo, en skola i ständig förändring och krav på mätbara resultat. Peter Fowelin är ledarskapskonsult och har lång erfarenhet av att utbilda och handleda rektorer och ledningsgrupper i skolan. Nu har han skrivit boken Ledningsgrupp i skolan för att ge vägledning och stöd till skolans ledare.
Hur kan skolan bemöta arga och kritiska vårdnadshavare?
Relationen med vårdnadshavarna är mycket viktig men kan i vissa fall vara utmanande. En del vårdnadshavare reagerar med aggressivitet. I den här artikeln ger leg. psykolog Björn Gíslason oss vägledning genom svårigheterna med att bemöta och hantera aggressiva mejl, hotfulla möten och hot om anmälningar.



