Vi behöver förbättra elevernas läsförståelse och jag menar att RTI-modellen kan ge hur:et och visa hur det ska gå till.

Alltför många elever lämnar lågstadiet utan att ha med sig grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. RTI, Response to intervention, är en modell för att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom tidig upptäckt och intensiva insatser. Det ger resultat menar Camilla Nilvius, lektor i pedagogik, som forskat om RTI i svensk skola. Nu har hon skrivit boken RTI-modellen i praktiken.

– Vi behöver förbättra elevernas läsförståelse och jag menar att RTI-modellen kan ge hur:et och visa hur det ska gå till, säger Camilla Nilvius, lektor i pedagogik som har mångårig erfarenhet som speciallärare och klasslärare. 

RTI-modellen beskriver hur man systematiskt kan arbeta för att upptäcka svårigheter i ett tidigt skede och direkt sätta in intensiva insatser. Det minskar behovet av särskilt stöd i högre årskurser och ökar elevernas chanser till en framgångsrik skolgång.

Studier visar på goda effekter
Svenska och amerikanska studier visar att RTI-modellen ger goda resultat och att elevernas behov av specialundervisning minskar markant. Studier i USA visar att elever med behov av specialundervisning minskade från nio procent till en och en halv procent genom att använda sig av Response to Intervension. För att undersöka effekterna i svensk skola följde Camilla Nilvius elever från åk 1 till och med åk 2 i en skola som arbetade enligt RTI-modellen. Resultatet var tydligt - behoven av specialundervisning för läsinlärning halverades.

Vi vet att tidiga insatser får en god effekt för den fortsatta läsinlärningen och lärandet. De specialpedagogiska resurserna behöver därför omfördelas så att de riktas mer aktivt mot de första skolåren.

– Vi vet att tidiga insatser får en god effekt för den fortsatta läsinlärningen och lärandet. De specialpedagogiska resurserna behöver därför omfördelas så att de riktas mer aktivt mot de första skolåren, i stället för att vänta till högstadiet, säger Camilla Nilvius.

Tidig upptäckt och tidiga insatser – i grupp eller enskilt
Med hjälp av RTI-modellen följer man noggrant elevers utveckling i årskurs F–3 och sätter in insatser tidigt för att åstadkomma förändring. Det är medvetna och evidensbaserade insatser som sker i helklass, i mindre grupp och enskilt. RTI-modellen innebär undervisning i tre steg, eller så kallade lager:

Lager 1 – I det första lagret sker en evidensbaserad och differentierad undervisning där läraren anpassar sin undervisning efter gruppen. Här sker också löpande monitorering där exempelvis läsutvecklingen systematiskt följs upp.

Lager 2 – Här får elever som inte utvecklas av lager 1 extra undervisning i form av intensiva insatser i små grupper, utöver den vanliga klassrumsundervisningen – en undervisningsboost under fyra veckor.

Lager 3 – De elever som inte utvecklas av lager 1 och lager 2 behöver en-till-en undervisning, utöver undervisningen i klassrummet. Även dessa insatser sker under en begränsad tid.

Illustration av RTI-modellen från boken RTI-modellen i praktiken – tidig upptäckt och tidiga insatser i läs-, skriv- och räkneundervisning:

Camilla Nilvius poängterar att det inte handlar om att skapa specialgrupper. Fokus ligger på att inkludera eleverna didaktiskt för att de ska få möjlighet att lära och utvecklas genom tillfällig undervisning. Det kan innebära specialundervisning i en mindre grupp eller enskilt under kortare perioder, utöver klassrumsundervisningen.

Vissa barn behöver mer träning än den tid som vi har till förfogande i klassrummet. Då måste skolan sätta in intensiva insatser och ge dem den träning de behöver.

– Vissa barn behöver mer träning än den tid som vi har till förfogande i klassrummet. Ibland räcker det inte med kompetenta lärare som undervisar kvalitativt, evidensbaserat och differentierat. Då måste skolan sätta in intensiva insatser och ge dem den träning de behöver, annars överger vi dem. 

I boken RTI-modellen i praktiken ger Camilla Nilvius konkreta råd och verktyg för hur klasslärare och speciallärare tillsammans kan planera och genomföra insatser på olika nivåer inom RTI. Fokus ligger på att fånga upp elever som är i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter och sätta in intensiva insatser för att förebygga svårigheter i högre stadier. 

Jag hoppas och tror att RTI-modellen kan hjälpa oss att förbättra elevernas grundläggande färdigheter som läsförmåga.

Förutsättningar
En förutsättning för att kunna arbeta enligt RTI-modellen är att arbetssättet är sanktionerat hos rektor för att skapa utrymme och resurser. Kollegiet behöver också arbeta efter samma metod kring eleverna för att det ska fungera. Genom att speciallärare och klasslärare samverkar och samarbetar kollaborativt ges möjlighet att diskutera och utveckla undervisningen för att på bästa sätt hjälpa eleverna.

– Jag hoppas och tror att RTI-modellen kan hjälpa oss att förbättra elevernas grundläggande färdigheter som läsförmåga. Det kommer att gynna deras fortsatta lärande och utveckling, säger Camilla Nilvius.


Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Illustrationen högst upp på sidan är från Shutterstock och är en del av bokomslaget: RTI-modellen i praktiken – tidig upptäckt och tidiga insatser i läs-, skriv- och räkneundervisning.

 

 

Camilla Nilvius

Camilla Nilvius - författare på Gothia Kompetens | © Johannes Nyström / Camilla Nilvius

Camilla Nilvius är lektor i pedagogik på Institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitet. Hon har över 25 års erfarenhet som klasslärare och speciallärare i årskurs F–3 och disputerade 2022 med en avhandling om RTI i svensk skolkontext.

Foto av Johannes Nyström.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn | © Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Skola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrev | © Gothia KompetensPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Hur kan du motivera eleverna?

Motivationen är central i inlärningen men kan ibland vara svår att åstadkomma. Så hur kan du göra för att motivera? Och vad behöver eleverna för att känna sig motiverade i skolan? Grundskollärarna Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring beslöt sig för att ta reda på det.

Läs intervjun med Karin och Anna

Jenny Karlsson och Anna Morell - författare och föreläsare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens

Ökad delaktighet i skolan med visuellt stöd som verktyg

– Vi pratar ofta om en skola för alla. Då är det också viktigt att vi erbjuder fler verktyg än endast de verbala. Annars är risken att vi exkluderar och försvårar för väldigt många elever att lära sig, utvecklas och vara delaktiga.

Det säger specialpedagogerna Jenny Karlsson och Anna Morell som vill få fler pedagoger att se styrkan med att använda sig av det visuella i skolans alla verksamheter.

Läs intervjun med Jenny Karlsson och Anna Morell