Hur kommer vi tillrätta med problematisk skolfrånvaro?

Vuxna med makt borde fokusera mer på skadlig skolnärvaro än problematisk skolfrånvaro. Hur kan det vara så att vuxna anställda kan bli sjukskrivna när de blir utmattade på arbetet men inte barn?

/Elsa 18 år.

För att ge röst åt elever med problematisk skolfrånvaro har journalisten Caroline Jonsson skrivit boken Tusen tomma skolbänkar – unga med adhd och autism berättar om skolfrånvaron som riktar sig till alla som i yrkeslivet möter unga med skolfrånvaro. I personliga intervjuer delar åtta unga personer med sig av sina erfarenheter och tankar om vad skolan kan göra för att få tillbaka elever som stannat hemma. Även föräldrar, forskare och läkare bidrar med förklaringar till varför problemen uppstår och ger förslag på praktiska lösningar.

Boken förmedlar elevperspektivet och innehåller teman som elever och föräldrar försöker förmedla i skolmöten kring hinder, problem och svårigheter i skolmiljön. Ungdomarna delar modigt och insiktsfullt sina berättelser för att nå politiker och vuxna i skolan.

Jag hoppas att rösterna i denna bok ska ge kunskap, förståelse, insikt och fler perspektiv till dig som möter unga med skolfrånvaro och deras familjer.

– Jag hoppas att rösterna i denna bok ska ge kunskap, förståelse, insikt och fler perspektiv till dig som möter unga med skolfrånvaro och deras familjer, säger Caroline Jonsson och citerar en tidigare grundskolechef som intervjuas i boken: ”Tänk om alla barn och unga som blir sjuka av skolmiljön fick höra från vuxna: Vi ska hjälpa dig att må bra, sedan kommer vi att guida dig i ett utbildningssystem som funkar för dig.”

Många unga beskriver att skolfrånvaron beror på utmattningsliknande symtom till följd av många års kamp i skolan. Barn, unga och deras familjer känner sig rättslösa och maktlösa samtidigt som de möts av oförståelse, fördomar och okunskap.

Deras berättelser visar hur elever som faller utanför normen tvingas in i ett skolsystem och en miljö som inte är anpassad för dem.

Vägen tillbaka
Riksförbundet Attention har under tre år drivit projektet Vägen tillbaka. Boken Tusen tomma skolbänkar är en del av detta. Föräldrar berättar i Riksförbundet Attentions rapporter att det avgörande för en lyckad återkomst är att skolpersonal visat empati, varit lyhörda, förstående och intresserade och haft en vilja att barnet ska få lyckas i sin takt. För vissa kan även en återgång till ett mindre sammanhang anpassat utifrån behov behövas. En samordnande ”nyckelperson” kan vända en negativ utveckling, för att prata enskilt med alla inblandande för att komma åt motsättningar mellan hem, skola och vård. De unga efterlyser distanslösningar i olika former, och att hela skolsystemet och skolmiljön förändras med mindre fokus på prestation och närvaro. 

– Deras berättelser visar hur elever som faller utanför normen tvingas in i ett skolsystem och en miljö som inte är anpassad för dem. Mallen för hur en elev förväntas vara är snäv där olikheter och styrkor inte tas tillvara.

Många av ungdomarna beskriver sin medverkan i boken som en upprättelse efter alla skolår där de inte känt sig lyssnade till. De vill förbättra situationen för andra, ge unga och deras familjer igenkänning och bekräftelse på att de inte är ensamma. 

– Jag tar med mig styrkan hos ungdomarna och deras familjer och föräldrarnas kamp för deras barns rätt till utbildning och är tacksam för deras förtroende, säger Caroline Jonsson.

Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Illustrationer av Pernilla Förnes, från omslaget till boken Tusen tomma skolbänkar
Omslag och grafisk form: Anna Hild
Foto på Caroline Jonsson av Johanna Egemar